Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Skattenyheter januari - mars 2019

Nu väntar vi på att våren ska komma i blomning. Man kan även hoppas att svensk ekonomi kommer i blomning. Men orosmolnen tornar upp sig på himlen om en eventuell lågkonjunktur på lut, svenska kronan fortsätter att falla och Regeringen, Centern och Liberalerna går fram med skattehöjningar och besparingar på minst 4 miljarder kronor i vårändringsbudgeten.

INNEHÅLL

Finansdepartementet

- Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

- Uppskov med kupongskatt i vissa fall

- Förslag om höjda miljöskatter på fossila bränslen i kraftvärmeverk och gruvnäring samt på kemikalier i elektronik

- Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning

- Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar

- SOU 2018:91 Rapporteringspliktiga arrangemang - ett nytt regelverk på skatteområdet

Skatteförslag med anledning av samarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna

1. Höjt tak för rutavdrag

2. Likvärdiga villkor vid generationsskifte i fåmansföretag

3. Sänkt arbetsgivaravgift för skolungdomars lov- och helgjobb

4. Förslag om sänkt moms på e-publikationer 

5. Förlängt växa-stöd från 12 till 24 månader

6. Höjda punktskatter på vissa områden

Skatteförslag till följd av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation för 2019

1. Fortsatt lägre moms på naturguidning

2. Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas

3. Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

4. Fryst BNP-omräkning av bensin- och dieselskatt och sänkt skatt för diesel i jord- och skogsbruket

5. Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift

 

Skatteverket 

- Så här påverkas du av Brexit

- Arbetsgivardeklaration på individnivå nu verklighet

- Skatteverket ändrar bedömning om sekretess i skattekontot

- Enklare att deklarera försäljning av värdepapper digitalt


Högsta förvaltningsdomstolen

- Fråga om det förekommit osanna fakturor i näringsverksamhet.


Finansdepartementet

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien

Sverige och Brasilien har den 19 mars undertecknat ett protokoll om ändring i 1975 års skatteavtal. Genom ändringsprotokollet är länderna överens om att bland annat sänka taken för hur mycket källskatt som får tas ut på betalningar av utdelning, ränta och royalty från det ena landet till det andra.

Det nuvarande skatteavtalet med Brasilien innehåller generellt höga tak för hur mycket källskatt som får tas ut på betalningar i form av utdelning, ränta och royalty. Genom ändringsprotokollet införs nya, betydligt lägre, nivåer på det taket. Kopplat till dessa bestämmelser finns även en försäkring för Sveriges del som innebär att dessa nivåer kan komma att sänkas ytterligare om Brasilien ingår avtal med andra OECD-länder utanför Sydamerika som innehåller ytterligare lägre nivåer för källskatteuttag.

Läs mer här

Läs protokollet om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien här


Uppskov med kupongskatt i vissa fall

I promemorian lämnas förslag om ett nytt system för uppskov med kupongskatt vid utdelning till ett utländskt företag som uppvisar underskott för det aktuella beskattningsåret.

Förslaget föranleds av EU-domstolens dom i mål C-575/17, Sofina SA m.fl., där domstolen uttalar att det inte är förenligt med den fria rörligheten för kapital att utdelning till bolag i en annan stat beläggs med källskatt samtidigt som en motsvarande utdelning till ett bolag med hemvist i landet tas upp inom ramen för vanlig bolagsbeskattning och därmed bara beskattas om det uppkommer ett överskott.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Läs promemorian här


Förslag om höjda miljöskatter på fossila bränslen i kraftvärmeverk och gruvnäring samt på kemikalier i elektronik 

Det handlar om höjd skatt på diesel som används i gruvfordon och höjd skatt på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk. I promemorian föreslås även en höjning av kemikalieskatten. Skatteändringarna föreslås träda i kraft 1 augusti 2019 och är en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Läs mer här


Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning

I promemorian föreslås ändringar i skatteförfarandelagen, SFL, för att svenska bestämmelser om anstånd i samband med utflyttningsbeskattning ska leva upp till de krav som följer av artikel 5 i EU-rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (direktivet mot skatteundandraganden). Även vissa andra ändringar föreslås.

Läs promemorian här


Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar

I denna promemoria föreslås att bestämmelserna i inkomstskattelagen ska utökas till att omfatta fler situationer med hybrida missmatchningar samt att bestämmelserna ska omfatta även andra utgifter än ränteutgifter. Det föreslås också att tillämpningsområdet utökas till att omfatta förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. Det föreslås även ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) för att direktivets regler ska uppfyllas. Vidare anpassas lagar om skatteavtal med vissa medlemsstater för att motsvara direktivets krav.


De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Obs! Definition "hybrida missmatchningar": Hybrida missmatchningar är internationell skatteplanering där olikheter i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av företag och finansiella instrument utnyttjas. Både företag och finansiella instrument kan utgöra hybrider. Som exempel kan ett finansiellt instrument anses vara ett hybridinstrument i de fall instrumentet behandlas som en skuld i en stat och som eget kapital i en annan stat. På ett liknande sätt kan ett företag anses vara ett hybridföretag om företaget behandlas som ett eget skattesubjekt av en stat samtidigt som det behandlas som delägarbeskattat av en annan stat. Sådan olikbehandling stater emellan kan leda till dubbel icke-beskattning vid gränsöverskridande situationer, vilket kan utnyttjas av företag för att minimera eller helt undgå beskattning.


SOU 2018:91 Rapporteringspliktiga arrangemang - ett nytt regelverk på skatteområdet

Utredningen föreslår att en informationsskyldighet avseende skatteupplägg införs i Sverige. Det är i första hand rådgivare som ska lämna informationen men i vissa fall kan även användarna omfattas av informationsskyldigheten.

Den föreslagna informationsskyldigheten avser såväl inhemska som gränsöverskridande arrangemang. Det föreslagna regelverket innebär att en ny uppgiftsskyldighet införs avseende s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Regelverket omfattar inte alla skatter. När det gäller rent inhemska arrangemang har tillämpningsområdet uttryckligen begränsats till arrangemang avseende skatt som tas ut enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. I fråga om gränsöverskridande arrangemang motsvarar tillämpningsområdet det som gäller för DAC 6, vilket innebär att det i huvudsak omfattar direkt skatt. Mot bakgrund av utformningen av regelverket i övrigt torde det främst vara inkomstskatt som kommer att omfattas av uppgiftsskyldigheten.

Utredningen föreslår att bestämmelser om vad som utgör ett rapporteringspliktigt arrangemang tas in i en ny lag om rapporterings- pliktiga arrangemang. Bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang föreslås tas in i ett nytt kapitel, 33 b kap., i skatteförfarandelagen. 

Vilka arrangemang som är rapporteringspliktiga

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att det uppvisar åtminstone ett av ett antal s.k. kännetecken, som indikerar att det kan finnas en risk för skatteundandragande. Kännetecknen hänför sig till följande:

1. Omvandling av inkomst

2. Användning av ett förvärvat företags underskott

3. Standardiseradearrangemang

4. Konfidentialitetsvillkor

5. Ersättning kopplad till skatteförmånen

6. Cirkulära transaktioner

7. Gränsöverskridandebetalningarm.m.

8. Påverkanpårapporteringsskyldighetenvidautomatisktutbyteav upplysningar om finansiella konton

9. Verkligt huvudmannaskap

10. Internprissättning.

De kännetecken som avses i de fem första punkterna är tillämpliga i fråga om såväl gränsöverskridande som rent inhemska arrangemang. Övriga kännetecken avser enbart gränsöverskridande arrangemang. Det är således enbart hälften av kännetecknen som är tillämpliga på rent inhemska arrangemang. De kännetecken som avses i punkterna 3–5 (standardiserade arrangemang, konfidentialitetsvillkor och ersättning kopplad till skatteförmånen) torde dessutom ha begränsad relevans i Sverige. Det absoluta flertalet inrapporteringar i fråga om rent inhemska arrangemang kommer sannolikt att avse arrangemang som träffas av kännetecknet i punkt 1 (omvandling av inkomst).

Arrangemang som avses i punkterna 1–6, samt vissa arrangemang som avses i punkt 7, är bara rapporteringspliktiga om en skatteför- mån är den viktigaste fördel, eller en av de viktigaste fördelar, som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget.

Vissa undantag för rent inhemska arrangemang

I fråga om rent inhemska arrangemang föreslås ett undantag från rapporteringsplikt för arrangemang vars skattemässiga effekter är en direkt och förutsedd följd av skattelagstiftningen. 

Syftet är att möjliggöra undantag för arrangemang vars effekter i och för sig inte är en direkt och förutsedd följd av skatte- lagstiftningen men som Skatteverket ändå inte behöver information om, t.ex. därför att upplägget redan är välkänt.

Vilka som ska lämna uppgifterna

Det är primärt rådgivare som föreslås bli uppgiftsskyldiga. Med rådgivare avses den som utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrangemang. Med rådgivare avses även den som vet eller skäligen kan förväntas veta att denna har åtagit sig att, direkt eller genom andra personer, bidra till att utforma, marknadsföra, tillhandahålla eller organisera ett rapporteringspliktigt arrangemang.

Även användare av rapporteringspliktiga arrangemang föreslås bli uppgiftsskyldiga i vissa fall. Så är fallet bl.a. om det inte finns någon rådgivare. Ett arrangemang kan t.ex. ha tagits fram internt inom ett företag.

Vilka uppgifter som ska lämnas

Den information som ska lämnas om ett rapporteringspliktigt arrangemang omfattar bl.a. identifikationsuppgifter för samtliga rådgivare och användare, en beskrivning av arrangemanget och de regler som utgör grunden för arrangemanget, uppgift om det datum då det första steget i arrangemanget genomfördes eller ska genomföras, uppgift om värdet av arrangemanget samt uppgift om de medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget.

När uppgifterna ska lämnas

Uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang ska lämnas inom en 30-dagarsfrist. För rådgivare räknas tiden som huvudregel från och med dagen efter den dag då rådgivaren gjorde arrangemanget tillgängligt eller från och med dagen efter den dag då det första steget i arrangemanget genomfördes, beroende på vad som inträffar först. För vissa rådgivare räknas dock tiden i stället från och med dagen efter den dag då rådgivaren tillhandahöll sina tjänster avseende arrangemanget.

Sanktioner

En ny särskild avgift i form av en rapporteringsavgift införs i skatteförfarandelagen.

En rapporteringsavgift ska tas ut om den som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte har gjort det i rätt tid. Denna avgift uppgår till 15 000 kronor för rådgivare och 7 500 kronor för användare.

Om uppgiftsskyldigheten inte har fullgjorts inom 60 dagar ska en andra rapporteringsavgift tas ut. Denna uppgår till lägst 50 000 kronor för rådgivare och 25 000 kronor för användare. Om överträdelsen begås i den uppgiftsskyldiges näringsverksamhet kan avgiften dock bli högre, beroende på omsättningen i denna näringsverksamhet. Den högsta avgiften uppgår till 500 000 kronor för rådgivare och 250 000 kronor för användare.

Rapporteringsavgift ska också tas ut om den som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang har lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter. I ett sådant fall ska rapporteringsavgift dock inte tas ut om bristen är av mindre betydelse, eller om den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat de felaktiga uppgifterna eller lämnat uppgifter som har saknats. Rapporteringsavgiften vid felaktiga eller ofullständiga uppgifter uppgår till 15 000 kronor för rådgivare och 7 500 kronor för användare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Uppgifter ska lämnas om arrangemang där någon omständighet som utlöser uppgiftsskyldighet har inträffat efter den 30 juni 2020.


Skatteförslag med anledning av samarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna

I januari 2019 ingick regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna en överenskommelse som omfattar 73 sakpolitiska områden och ett samarbete om statens budget. Samarbetet innebär att ett antal skatteändringar genomförs under året.

- Höjt tak för rutavdrag

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss med förslag om att det nuvarande taket för rutavdrag för personer som inte har fyllt 65 år höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och år från och med 1 juli 2019. Det höjda taket föreslås gälla hela 2019. Det innebär att taket för rutavdraget blir 50 000 kronor för samtliga. Förslaget om att höja taket för rutavdrag följer ett tillkännagivande i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation men ingår även i januariavtalet, som är en som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

- Likvärdiga villkor vid generationsskifte i fåmansföretag

Regeringen föreslår att det ska vara samma skatt vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till en närstående som till en utomstående. Förslaget härstammar från utredningen Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag och är en del av januariavtalet.

- Sänkt arbetsgivaravgift för skolungdomars lov- och helgjobb

Arbetsgivare som anställer unga personer mellan 15 och 18 år ska få sänkt arbetsgivaravgift med omkring två tredjedelar från 1 augusti 2019, det avser regeringen föreslå i vårändringsbudgeten. Förslaget är en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

- Förslag om sänkt moms på e-publikationer 

Regeringen föreslår i en extra ändringsbudget för 2019 att momsen på digitala tidningar och böcker sänks till 6 procent från och med 1 juli.  Den sänkta momsen är en del av budgetsamarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

- Nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda i vårbudgeten

Regeringen vill att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda i enmansföretag förlängs från 12 till 24 månader. Det avser regeringen att föreslå i vårändringsbudgeten.

- Höjda miljöskatter i vårbudgeten

Höjd skatt på diesel som används i gruvfordon, höjd skatt på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk samt en höjning av kemikalieskatten är förslag regeringen avser lägga i vårändringsbudgeten. Skattehöjningarna kommer föreslås träda ikraft 1 augusti 2019 och överensstämmer med de förslag som har varit på remiss.


Likvärdiga villkor vid generationsskifte i fåmansföretag - fördjupning

Bakgrund till förslaget

Enligt den s.k. karensregeln förblir en andel i ett fåmansföretag kvalificerad under en karenstid om fem år efter det att delägaren upphört med sin verksamhet i företaget. Delägaren får inte heller vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet (57 kap. 4 § första stycket 1 IL). En förutsättning för att karenstiden ska börja löpa är att delägaren inte heller är verksam i betydande omfattning i något annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som det direktägda fåmansföretaget, direkt eller indirekt, äger andelar i (57 kap. 4 § första stycket 2 IL). Dessa förutsättningar gäller även närstående till delägaren. Anledningen till att även närstående beaktas är att motverka att reglerna kringgås.

Karensregeln har medfört att det är vanligt förekommande att delägare i samband med en avyttring av andelar i ett fåmansföretag ”förpackar” kapitalvinsten i ett s.k. trädabolag för att på så sätt invänta en sådan lindrigare beskattning som kan uppkomma efter att karenstiden på fem år har passerat.

På grund av regeln om samma eller likartad verksamhet kan dock avyttringar inom en närståendekrets medföra att karenstiden på andelarna i trädabolaget inte börjar löpa. Detta kan bli fallet om den nya delägaren till verksamhetsföretaget är närstående till A och den närstående också är verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget. A:s andelar i trädabolaget kommer då att vara kvalificerade så länge som den närstående är verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget.

Efter att karenstiden på fem år har passerat kommer utdelning och kapitalvinst i stället omfattas av reglerna för onoterade andelar och beskattas därmed med 25 procent.

Överlåtelsen av verksamhetsföretaget genom ett trädabolag behandlas således olika beroende på om förvärvaren är en extern person eller en närstående. Konsekvenserna av denna olikbehandling kan i vissa fall leda till att det i skattehänseende är mer fördelaktigt att låta en extern förvärvare ta över verksamhetsföretaget. I sin nuvarande utformning är 3:12-regel- verket inte neutralt i fråga om överlåtelser till en närstående respektive en extern förvärvare.

Det är enligt regeringens mening viktigt att avyttringar av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag så långt det är möjligt beskattas på ett likformigt sätt och att skattereglernas utformning inte påverkar om verksamheten avyttras till någon inom eller utom närståendekretsen. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen och flera av remiss- instanserna, att den beskrivna olikbehandlingen bör åtgärdas.

Utredningen har analyserat olika alternativ för att lösa eller motverka problemet med att det i skattehänseende kan vara mer fördelaktigt att överlåta kvalificerade andelar till en extern förvärvare än att överlåta andelarna till en närstående. Den lösning utredningen föreslår är att det införs ett undantag från bestämmelserna om samma eller likartad verksam- het vid ägarskiften mellan närstående. För att förhindra att undantaget möjliggör att såväl överlåtarens som förvärvarens arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster föreslår utredningen att undantaget förenas med ett antal villkor.

Till att börja med ska det krävas att andelsägarens företag (vanligtvis trädabolaget), direkt eller indirekt, har överlåtit andelar i ett annat företag, en rörelse eller en verksamhetsgren. Överlåtelse sker vanligtvis till en närstående eller till något företag som den närstående äger, men det är inget krav. Ett trädabolag kan exempelvis till en extern förvärvare ha 

överlåtit andelar i ett verksamhetsföretag som en närstående redan är delägare i.

Andelsägaren eller dennes make får vidare inte, direkt eller indirekt, ha ägt andelar i verksamhetsföretaget under beskattningsåret.

Det ska vidare krävas att andelsägaren eller någon annan närstående än den som tar över verksamheten har varit verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget eller i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som har bedrivit samma eller likartad verksamhet som verksamhetsföretaget under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före överlåtelsen.

För att förhindra att vinster som uppkommit i verksamhetsföretaget efter ägarskiftet genom olika avtal förs över till trädabolaget föreslår utredningen slutligen att det ska krävas att det inte föreligger särskilda skäl för att andelen ändå ska anses kvalificerad på grund av något förhållande eller någon transaktion mellan trädabolaget och verksamhetsföretaget eller någon annan part på överlåtar- eller förvärvarsidan.

Med hänsyn till den personliga och ekonomiska gemenskap som normalt råder mellan makar föreslås också att undantaget inte ska kunna tillämpas om överlåtarens make är verksam i det överlåtna verksamhetsföretaget.

Förslaget innebär

Förslaget innebär att en andel i ett fåmansföretag inte ska anses kvalificerad enbart på grund av att någon annan närstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Förslaget innebär även att andelar i ett fåmansföretag är kvalificerade när andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett företag som bedriver samma eller likartad verksamhet som det företag i vilket andelsägaren indirekt äger andelar. Vid tillämpningen av utomståenderegeln ska det bortses från undantaget från bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet.

De nya bestämmelserna som heter "Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag" - prop. 2018/19:54, föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Läs mer här


Skatteverket

Så här påverkas du av brexit

Under våren 2019 har Storbritannien för avsikt att lämna EU, det vill säga brexit. Om det blir ett utträde utan avtal kan svenska företag som bedriver handel med Storbritannien påverkas, liksom privatpersoner som handlar från företag i Storbritannien.

Exempel på områden där brexit påverkar svenska företagare och privatpersoner:

  • moms
  • punktskatter
  • folkbokföring av brittiska medborgare och deras familjemedlemmar
  • förvaring av digital räkenskapsinformation i Storbritannien.

Läs mer här om hur Du kan påverkas Brexit. 

Just nu gäller följande. EU och Storbritannien har ännu inte enats om när och på vilket sätt som Storbritannien ska lämna EU. Men Storbritannien får fram till den 31 oktober på sig att komma fram till ett avtal som det brittiska parlamentet kan enas kring.

Läs mer på regeringens hemsida om Brexit här


Arbetsgivardeklaration på individnivå nu verklighet

Skatteverket lämnade ett pressmeddelande 11 februari med följande budskap: Nu har arbetsgivardeklaration på individnivå införts för landets alla arbetsgivare. De nya reglerna innebär att utbetalningar och skatteavdrag ska redovisas för varje betalningsmottagare varje månad. Därmed blir det lättare att upptäcka eventuella fel direkt.

Läs mer här


Skatteverket ändrar bedömning om sekretess i skattekontot

Flera uppgifter på skattekontot omfattas från den 6 mars av sekretess. Det är innebörden av ett nytt ställningstagande från Skatteverket. Skatteverket har gjort en fördjupad analys av offentlighet och sekretess i beskattningsdatabasen och kommit fram till att uppgifter om bland annat saldo och in- och utbetalningar inte kan lämnas ut som tidigare.

Läs mer här


Enklare att deklarera försäljning av värdepapper digitalt

Läs mer här


Högsta förvaltningsdomstolen

Fråga om det förekommit osanna fakturor i näringsverksamhet - mål nr 6760–6763-17, meddelad i Stockholm den 7 februari 2019

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning: 

Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om det över huvud taget har gjorts något uttag av bolagets företrädare. Först om så är fallet uppkommer frågan om beloppet i fråga ska behandlas som lön, och därmed bli föremål för arbetsgivaravgifter, eller som utdelning.

Är fakturorna osanna?

Underinstanserna anser att fakturorna från Tektra är osanna. Enligt dem har Tektra inte bedrivit någon annan verksamhet än att sälja osanna fakturor och det arbete som har utförts enligt fakturorna har utförts av personal hos bolaget.

Sammanfattningsvis och i huvudsak är det följande omständigheter som de stöder sig på.

Företrädare för bolaget kände inte till vem eller vilka som var företrädare för eller ägare av Tektra. AA, som var den person hos Tektra som bolaget löpande hade kontakt med, var inte legal företrädare och hade inte heller ställningsfullmakt för Tektra. Tektras konto har inte belastats med normala verksamhetskostnader och pengar som satts in på kontot har tagits ut kontant eller förts vidare till andra konton, företrädesvis i utlandet. Utöver fakturorna med åtföljande tidrapporter finns inte någon skriftlig dokumentation – avtal, offerter eller e-post – som visar att bolaget har köpt tjänster av Tektra. Fakturorna saknar uppgift om referenspersoner och närmare specifikation om vilka arbeten som har utförts. Bolaget har i vart fall inledningsvis inte kunnat uppge målarnas fullständiga namn. En person som ska ha utfört arbete för Tektra var anställd av bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen erinrar om och understryker vad domstolen uttalade i HFD 2012 ref. 69 I-III, nämligen att det ofta saknas anledning att vid beskatt- ningen av en näringsidkare ifrågasätta riktigheten av betalda fakturor som ställts ut av en oberoende part och som bokförts i näringsverksamheten. Om det ändå finns anledning att ifrågasätta riktigheten av en sådan faktura kan det bli aktuellt för den som yrkar avdrag för fakturabeloppet att visa att det som fakturan avser verkligen tillhandahållits. Den omständigheten att ett företag ägnar sig åt att utfärda och sälja osanna fakturor utesluter inte att det kan bedriva även annan verksamhet, t.ex. personaluthyrning eller tillhandahållande av byggtjänster.

Frågan är då om det har framkommit några omständigheter som gör att det finns anledning att ifrågasätta riktigheten av fakturorna från Tektra.

I målen saknas närmare uppgifter om Skatteverkets utredning av Tektra. Vad som framkommit pekar emellertid entydigt mot att det bolaget har brustit i sina skyldigheter gentemot det allmänna genom att inte deklarera eller betala skatter och avgifter, men någon övertygande bevisning för att Tektra faktiskt ägnade sig åt att utfärda osanna fakturor finns inte. Det går därmed inte att dra några säkra slutsatser i frågan om det förekommit osanna fakturor i Tektras verksamhet.

Bolaget bedriver en omfattande byggverksamhet, med stora fastighetsbolag och privatpersoner som kunder. Arbetena utförs både med egna anställda och med underleverantörer. Bolaget har uppgett att det följt samma rutiner vid kontakterna med Tektra som gentemot andra underleverantörer. Tidsåtgången för de arbeten som de aktuella fakturorna avser uppgår enligt Skatteverkets beräkningar till ca 12 300 timmar. Under samma tid har av bolaget timanställd personal arbetat ca 30 000 timmar.

Det är ostridigt att de arbeten som fakturorna avser har utförts. Betalning av fakturorna har skett genom insättning på Tektras bankgirokonto och inget tyder på att någon del av fakturabeloppen har återbetalats till bolaget eller överförts till företrädaren. De personer som utförde arbetena är med ett undantag andra än de som förekommer på bolagets egna avlöningslistor. Undantaget gäller en person som var anställd av bolaget och som, enligt vad bolaget uppgett, under en semesterperiod på en månad arbetade för Tektra. Bolaget kontaktade löpande Svenska Målareförbundet för att försäkra sig om att förbundet inte hade något att erinra mot att bolaget anlitade Tektra. Efter det att förbundet i november 2013 motsatt sig att bolaget anlitade Tektra, eftersom Tektra hade registrerade skatte- skulder, upphörde bolaget med detta.

Den omständigheten att AA inte var legal företrädare för Tektra saknar betydelse för frågan om fakturorna är sanna eller inte. Det har inte ifrågasatts att bolaget löpande hade kontakt med honom och det faktum att han anvisade just Tektras konto vid betalning av fakturorna talar för att han uppträdde för det bolagets räkning. Av vittnesmål i kammarrätten framgår också att målarna fick sin lön av AA. Att pengar som har satts in på Tektras bankkonto har förts vidare bl.a. till olika konton i utlandet och att kontot inte har belastats med några normalt förekommande verksamhetskostnader saknar också relevans för frågan om fakturorna är sanna eller inte. Som redan påpekats finns det inte något som tyder på att medel har återbetalats till bolaget eller dess företrädare.

Högsta förvaltningsdomstolen anser att avsaknaden av skriftlig dokumentation –bortsett från knapphändiga uppgifter i fakturor och tidrapporter – i och för sig är besvärande för bolaget, särskilt med tanke på den omfattning i vilken bolaget anlitade Tektra. Oavsett detta finner domstolen att utredningen i målen inte ger stöd för att de arbeten som fakturorna avser inte skulle ha utförts av personal som Tektra tillhandahållit bolaget. Det finns därmed inget fog för slutsatsen att fakturorna är osanna. Bolaget borde därmed ha fått avdrag för dem. Det betyder vidare att det inte finns grund för att beskatta bolagets företrädare för vare sig lön eller utdelning. Skatteverkets överklagande med yrkande om att bolaget ska påföras ytterligare arbetsgivaravgifter ska därför avslås.

I HFD behandlas också principen reformatio in melius. 

Läs domen i sin helhet här


Presentation av medarbetare

Tommy Engström

Tommy Engström har över 40 års erfarenhet av arbete inom ekonomi, löner och IT från stora och små företag, internationella företag, statliga myndigheter samt från föreningslivet. Han talar och skriver flytande engelska. Han har bland annat arbetat med löpande bokföring, kund- och leverantörsreskontra, kundfakturering, månadsbokslut, årsbokslut, moms- och skatteredovisning, budget och budgetuppföljning samt ekonomiska utredningar. Han har även arbetat med löner i mer än 10 år innefattande lönebearbetning,

löneregistrering, avtalshantering, anställningsavtal, traktamenten, utläggsredovisning, kontrolluppgifter till skatteverket, hantering av statistikuppgifter samt personaladministration. Han har arbetat med löner både för tjänstemän och arbetare. Dessutom har han även arbetat som Datautbildare/IT-Pedagog, IT-tekniker samt IT-operatör.

Som person är han utåtriktad och positiv till sin läggning, har lätt för att kommunicera och samarbeta. När det gäller hans personliga egenskaper, är han ansvarstagande, strukturerad, noggrann och serviceinriktad. Han är van att arbeta självständigt och ta egna initiativ, men är även van att arbeta i ett team. Han är drivande och har hög social kompetens. På fritiden spelar han tennis, går långa raska promenader samt är revisor i Kronobergs Arkeologiska Förening som han har varit med om att bilda 2001. Tommy är placerad i Växjö men kan nås via vår växel i Göteborg. 


Prenumerera eller uppmana dina kollegor till att prenumerera på våra nyhetsbrev!

Följ med i den spännande fortsättningen av våra nyhetsbrev, särskilt med tanke på den politiska situationen men också på grund av att det är en spännande period ekonomiskt i svensk historia. Dessutom får du genom våra nyhetsbrev en särskild inblick i vissa områden i varje nyhetsbrev! 


Kontakt

Har ni frågor, tveka inte att höra av er.

Ni kan nå oss på 031-711 20 70,

vard. 8-17.00

Ni kan även skicka ett mejl genom vårt

Kontaktformulär

Vill ni registrera er som kund i ett skatteärende gör ni det här:

Kundregistrering

Adress

Korsgatan 3

411 16 Göteborg

Org. nr. 556624-4876

Hemsida: www.skattepunkten.se

Blogg om de senaste skattenyheterna och

diskussionsforum: www.skatter.se

I vårt forum kan ni utan kostnad med vissa begränsningar få svar på skattejuridiska frågor från meriterade skattejurister.


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.