Medlemsbrev nr 1 - 2019

Med tanke på hur den nya budgeten kommer att påverka Klimatklivet och därmed branschen så har vi fått tillåtelse att dela Svebios nyhetsbrev Bioenerginytt till er som arbetar med energikonverteringar inom industri. Texten nedan är ett utdrag från Svebios BinBip nr12. 

Klimatklivet avskaffas med M-KD-budgeten
Från och med 2020 försvinner Klimatklivet helt enligt Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ, som har antagits av Riksdagen. Men för 2019 återstår ett drygt halverat anslag på 750 miljoner kronor, vilket ska jämföras med den rödgröna regeringens förslag på 1 590 miljoner kronor, alltså en minskning med 840 miljoner. Dessa 750 miljoner är dock redan intecknade, så det blir inga fler utlysningar för stöd.

Det är i överensstämmelse med Moderaternas motion. Kristdemokraterna hade föreslagit en minskning med 990 miljoner kronor medan Sverigedemokraterna och Liberalerna förslagit ett omedelbart avskaffande av Klimatklivet redan från årsskiftet. Centerpartiet föreslog ingen neddragning av Klimatklivet i sin budget, men genom att partiet lade ner sina röster i omröstningen vann M-KD-förslaget till budget, med stöd från Sverigedemokraterna.

För perioden 2020 – 2023 hade regeringen föreslagit ett beställningsbemyndigande för Klimatklivet på 2,5 miljarder kronor, men detta bemyndigande av framtida stöd är genom riksdagsbeslutet struket.

Om och när en ny regering tillträder kan den lägga nya förslag i en ändringsbudget eller en kommande vårbudget, förutsatt att det finns stöd för en sådan åtgärd i en kommande regeringsförhandling.

Unik situation – att regera på oppositionens politik
Den rödgröna övergångsregeringen lade vid riksdagsstarten en budget utan nya initiativ, i avvaktan på en regeringsbildning. Budgeten var i så måtto ”opolitisk”, men innehöll en framskrivning av den rödgröna regeringens politik genom oförändrade anslag eller anslag i överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut.

Oppositionspartierna kunde ha avstått från att motionera, men valde att lägga motioner om den ekonomiska politiken och budgeten. Genom att regeringen inte fick stöd från mitten fick M-KD:s budgetalternativ majoritet, med stöd från SD. Det innebär att Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation i Finansutskottet och i fackutskotten nu är den politik som den sittande övergångsregeringen har att utgå från. Budgeten gäller från årsskiftet.

Här är några av de viktigaste förändringarna: 

Mindre pengar till miljö- och energipolitik
Om man ser till anslagen till olika politikområden innebär M-KD-budgeten en neddragning av anslagen inom miljö- och naturvård och energi (utgiftsområdena 20 och 21) med drygt 2,5 miljarder kr, och en minskning av miljö- och energiskatterna med knappt 1,5 miljard jämfört med regeringens budget. När det gäller utgiftssidan är det en betydande neddragning eftersom de totala anslagen före minskningen låg kring 14,5 miljarder. För energi- och miljöskatterna är minskningen mer marginell. Även efter skattesänkningarna ligger energi- och miljöskatterna, inklusive trafikskatter på totalt drygt 100 miljarder kr.

Flygskatten bort, sänkt dieselskatt i jordbruket
När det gäller beskattningen kan en ny regering inte ändra på Riksdagens beslut under pågående skatteår. De skatteförändringar som antagits av Riksdagen ligger därför fast även efter ett regeringsskifte, alternativt om den rödgröna regeringen skulle sitta kvar.

Den nyligen införda flygskatten avskaffas den 1 juli 2019.
Skattenedsättningen på diesel lantbruket ökas från 143 öre/liter till 193 öre/liter från och med 1 juli 2019, och därefter till 243 öre/liter. Formuleringarna både i motionen och utskottsbetänkandet om tidpunkterna för detta andra steg är oklara.

Den rödgröna regeringen införde en extra uppräkning av skatten på bensin och diesel med 2 procent per år för att motsvara en genomsnittlig BNP-ökning, utöver uppräkning med inflation enligt KPI. Denna extra skattehöjning fryses nu från 1 juli 2019.

Bland andra skatteförändringar märks att momsnedsättningen för ”naturguider” avskaffas och att RUT-avdraget utvidgas, samtidigt som maxbeloppet höjs från 50 000 kr till 75 000 kr. Däremot avskaffas sänkt moms för en del reparationstjänster, en reform som var en profilfråga för Miljöpartiet.

Sänkta anslag inom miljö- och naturvård
Utöver den kraftiga neddragningen av Klimatklivet görs ytterligare ett antal besparingar och ändringar inom natur- och miljövård (utgiftsområde 20). Naturvårdsverket får sitt anslag bantat med 50 miljoner kr till 575 miljoner. På anslagen ”skydd av värdefull natur”, ”Åtgärder för värdefull natur” och ”sanering och återställning av förorenade områden” görs en sammanlagd neddragning med 1 440 miljoner kronor. Anslaget till ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” får däremot ett tillskott på 200 miljoner. Den kraftiga minskningen av anslagen till skydd för värdefull natur kommer främst att påverka möjligheten att avsätta reservat och kompensera markägare.

Elbusspremien dras ner marginellt, från 100 miljoner kr till 80 miljoner kr per år. Elfordonspremien, som används till premier till elcyklar och elmotorbåtar, avskaffas. Däremot lämnas bonussystemet för bilar oförändrat, och man inför ett nytt anslag som benämns ”teknikneutral laddinfrastruktur” på 100 miljoner kr om året. Med teknikneutralitet avses neutralitet mellan el och vätgas. Anslaget ”Investeringsstöd för gröna städer” minskas till en tredjedel.

Energi: minskat stöd till solceller
Utskottsbetänkandet för Energi (utgiftsområde 21) var inte publicerat när detta skrevs. Men av Moderaternas motion framgår att man främst vill dra ner på investeringsstödet till solceller, men också minska anslaget till den kommunala energirådgivningen. Det minskade stödet till solceller är även ett önskemål från branschen, som vill se en utfasning av de direkta subventionerna.

Furab Fodersystem i Skara

FURAB är ett familjeföretag beläget mitt på Västgötaslätten som tillverkar och tillhandahåller skruvtransportörer, spannmålskrossar och lagringsystem för enkel och smidig bulkhantering. Furab ligger utanför Skara där man lagerför de flesta av sina produkter, detta för att medföra en snabb leverans. Furab har en utvecklad e-handel för att utöka servicen till sina kunder.

Vi hälsar Furab välkommen som medlem och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Mer information om Furab hittar ni på företagets hemsida www.furab.se eller genom att kontakta Markus Furusköld direkt.

Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut 
I Sverige finns mycket skog. Så mycket att den täcker närmare två tredjedelar av landets yta. Skogen bidrar med en rad ekosystemtjänster och hjälper oss att nå målet om begränsad klimatpåverkan.

Den svenska skogen växer och tar upp mer växthusgaser än den släpper ut. Därför sägs skogen fungera som kolsänka. Dessutom bidrar skogen med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. På så sätt ger skogen alltså ytterligare en betydande minskning av utsläppen av växthusgaser.

För att skogen ska fortsätta att leverera nyttigheter är det även viktigt att anpassa skogen till ett förändrat klimat som kan innebära både ökad tillväxt och ökad risk för skador. Biologisk mångfald, exempelvis genetisk variation hos skogsträden, kan bidra till bättre anpassade skogsekosystem.

Svebio går med i CPLC 
Svebio har anslutit sig till CPLC som strategisk partner. Det betyder att vi förbundit oss att verka för prissättning av koldioxidutsläpp i alla tänkbara sammanhang. Inte minst ska vi påverka andra att arbeta för samma sak.

CPLC står för Cabon Pricing Leadership Coalition, och är ett globalt initiativ som lanserades i samband med Parismötet. Initiativet togs av Världsbanken, som också svarar för administrationen och värdskapet för CPLC. Ett antal progressiva länder är med, bland annat alla de nordiska länderna. Men också ett stort antal globala företag och organisationer.

Pellets värmer växthusen när Svenska Skogsplantor miljonsatsar 
Svenska Skogsplantor har under 2018 investerat närmare 21 miljoner kronor i plantskolan i Vibytorp utanför Hallsberg. Detta för att minska klimatpåverkan och samtidigt öka produktionsvolymen från 15 till 21 miljoner plantor årligen

– Vi ser en ökad efterfrågan och möjligheter i ny teknik för effektivare produktion. Plantodling idag är en högteknologisk verksamhet och vi måste ligga i framkant för att kunna fortsätta erbjuda en konkurrenskraftig produkt, säger Roger Johansson affärsområdeschef vid Svenska Skogsplantor.

Vattenfalls nya miljardinvestering hjälper Uppsala nå klimatmålen
Vattenfall har beslutat investera i ett nytt värmeverk i Uppsala. Därmed fasar Vattenfall ut det sista fossila bränslet för att ge Uppsala möjlighet till en fossilfri uppvärmning. Som komplement undersöks förutsättningarna för att addera en turbin för elproduktion.

Monter på Villamässan i Malmö 7-10 mars
Även i år kommer några av våra medlemsföretag att gå samman i en monter på villamässan. Målet är att sprida kunskap till villaägarna om pelletseldning i allmänhet och pm pelletskaminens fördelar i synnerhet. Vi kommer som vanligt att elda i minst en kamin. Vill du vara med, eller är det något du undrar över kan du kontakta Bengt Persson på Pelletskaminer i Skåne AB 070- 548 02 48. Bengt är den som är som håller i samarbetet kring montern. 

Så ska Drinors avvattning effektivisera pelletsindustrin
Drinor är ett utvecklingsbolag med bas i Karlstad som utvecklar en teknik för kontinuerlig mekanisk avvattning av fuktigt material. Tekniken har testats i labbskala och kortare tester har genomförts i en pilotanläggning placerad hos Rindi i Älvdalen. Under hösten har långtidstester startat. Alexander Thelander på Drinor berättar här om erfarenheterna hittills och planerna framöver.

Upp till en vecka utan el
Det är vad som kan vänta 30 000 av Vattenfalls kunder i Mellansverige och Roslagen som fortfarande är utan elektricitet efter stormen Alfridas framfart. Anledningen är det besvärliga arbetet med uppröjning av nedfallna träd och lagning av ledningar som är mer omfattande än man tidigare trott.

Vill leta olja på Gotland 
Sveriges Radio P4 Gotland upger att företaget Draupner Energy har sökt ett nytt undersökningstillstånd provborrningar på stora delar av nordöstra Gotland. Första steget som bolaget vill genomföra är att gå igenom dokumentation som finns över området, men först ska Länsstyrelsen och Region Gotland lämna synpunkter på ansökan.

Dyr nota för 2018 års mest extrema väderhändelser
Under 2018 slog klimatrelaterade extrema väderhändelser till mot alla jordens befolkade kontinenter, med svåra mänskliga och ekonomiska kostnader som följd. Årets tio värsta väderhändelser resulterade i ekonomiska förluster om cirka 766 miljarder kronor enligt en ny rapport från den ideella organisationen Christian Aid. 

Nu ska växthusutsläpp bli dyrare
Efter årskiftet införde EU en reserv som ska begränsa antalet utsläppsrätter på marknaden och enligt prognoserna kommer priserna på utsläppsrätter nu gå upp. Flera åtgärder för att minska antalet utsläppsrätter har klubbats igenom i EU de senaste åren och från och med den första januari i år placeras nu en del av utsläppsrätterna i en reserv. 

Ändrade krav för vedspisar, kaminer och pannor
Från den 1 oktober 2019 ska ändrade regler tillämpas vid installationer av kaminer och vedspisar som eldas med pellets och ved. Du som redan har till exempel en vedspis i byggnaden berörs inte av ändringarna. Övergångsperioden för de ändrade reglerna för byggnader med pannor löpte ut 1 juli 2018. Här får du information om vad du ska tänka på och vad som gäller när du ska byta ut, renovera eller installera till exempel vedspis och kamin. Läs mer på Boverkets hemsida

Näringsdepartementets har också den 22 november 2018 gett Boverket till uppdrag att komplettera utredningen om konsekvenser av Boverkets föreskrifter som gäller begagnade rumsvärmare är en följd av Riksdagsbeslutet 180619.

Boverket: Regeländringar från 1 januari
Förändrade regler för energideklarationer och avveckling av bostadspolitiska stöd samt en del regeländringar i plan- och bygglagen. Dessutom förlängdes övergångsperioden när det gäller ändrade regler vid installationer av braskaminer och vedspisar. Det är några av de regler som ändrades runt årsskiftet. Här hittar du mer information.

Läget på de globala energimarknaderna Vecka 51, 2018
Sammanfattning av Veckans marknadsbrev innehåller som vanligt marknadsuppdateringar för de globala energimarknaderna, men inga Nyheter i korthet.

Rekordnivåer av förnybar energi i Sverige
Trenden med ökad användningen av förnybara energikällor fortsätter i Sverige och 2017 kunde rekordnivåer noteras både för biobränslen och vindkraft. Samtidigt minskar användningen av fossil energi. Det framgår i Energimyndighetens statistik om årliga energibalanser.

Användningen av förnybar energi 2017 ökade till samma rekordnivå som 2015 då vattenkraften var särskilt hög. Biobränslen står för den största förnybara energikällan i Sverige. Under senare år har biobränslen ökat i sådan omfattning att dessa nu står för en klart större andel av den svenska energianvändningen än olja.

Klimatklivet har under åren 2015–2018 beviljat 4,5 miljarder kronor i stöd till 3200 åtgärder.

Det är riksdag och regering som beslutar om Naturvårdsverket ska kunna fatta nya beslut om bidrag till åtgärder under kommande år. Den budget för 2019 som riksdagen beslutat om medför att vi inte kan fatta några nya beslut till Klimatklivet. Däremot så kommer vi kunna fullfölja utbetalningarna på samtliga projekt som vi beviljat stöd till.

Resultat för Klimatklivet
Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta. Tillsammans med alla som deltar i Klimatklivet bidrar vi till att åtgärda klimatproblemen. Här kan du läsa om resultaten.

Sveriges klimatutsläpp minskar marginellt
Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser minskade bara med 0,9 procent under 2017 jämfört med året före, det visar den officiella statistiken från Naturvårdsverket som släpptes i veckan. För att nå netto-noll-målet till senast 2045 behöver utsläppen minska med 5–8 procent per år.
– En utmaning är industrins utsläpp som nu börjat öka efter en längre period av minskningar. Ytterligare innovation är en nyckel för att ta de riktigt stora kliven mot lägre utsläpp inom järn- och stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

DN Debatt. ”Här är nio klimatpolitiska krav på nästa regering”
Den svenska industrin har tagit fram färdplaner för att på sikt göra Sverige fossilfritt. Men för att nå målen krävs att politikerna tar de beslut som krävs för att möjliggöra färdplanerna. Därför ställer vi nio klimatpolitiska krav på nästa regering, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige samt nio företrädare för olika industribranscher.

EU vill minska världens skogsavverkning – tar in synpunkter
EU-kommissionen har meddelat att de vill minska den globala avskogningen och se till att EU inte bidrar i lika stor utsträckning till att världens skogar avverkas. Initiativet är ett resultat av att den globala avskogningen är ett fortsatt problem och att medvetenheten ökar om länken mellan avskogning och det expansiva jordbruket. Som en stor importör av jordbruksprodukter och råvaror, är EU en del av problemet, men kan också bli en del av lösningen, skriver EU-kommissionen i en färdplan (pdf).

Elnätet måste byggas upp från grunden
Över 30.000 elkunder var på eftermiddagen fortfarande utan ström efter stormen Alfridas framfart, de allra flesta av dem i Stockholms län. Reparationsarbetet kan ta upp till en vecka - elnätet är totalförstört på många håll och måste byggas upp från grunden.

Låt staden värma sig själv
Det arbetas hårt för att ta kliv uppför avfallstrappan men samtidigt eldar vi för kråkorna. Helt i onödan – eller? Kristina Lygnerud, chef för energigruppen på IVL Svenska Miljöinstitutet och projektledare för Reuseheat, undrar i en krönika i tidningen Energi varför vi låter restvärme gå upp i rök.

Svenskarna är dåligt pålästa om den svenska klimatomställningen. 
En ny Novusrapport visar att de flesta tror att utvecklingen under 2000-talet varit negativ – trots att utsläppen har minskat.
– Det intressanta är människors okunskap, dels om hur långt vi har kommit och dels om vilka möjligheter som finns framåt, säger Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige, som beställt rapporten.

Risk för effektbrist i närtid oroar
SKGS anser att det behövs ett brett samtal om vad vi kan göra åt den ökande risk för effektbrist i närtid i södra Sverige som Svenska kraftnät presenterar i sin senaste kraftbalansrapport. Det finns ingen tid att förlora – vi behöver tala om effektiva åtgärder nu för att minimera risken att vi snart hamnar i en situation, där ingen av oss vill vara.

”Svenskt skogsbruk är koldioxidneutralt och mer därtill”
Det finns utrymme i Sveriges ständigt växande virkesförrådet för en avsevärd drivmedelsproduktion och detta utan att konkurrera med övriga svenska behov eller hamna i konflikt med ekologiska intressen, skriver Björn O Gillberg.

FN-chef manar till snabbare klimatåtgärder 
2018 blev ett av de varmaste åren som uppmätts och utsläppen av växthusgaser fortsätter öka. Men vid sidan av det tröga politiska arbetet tas andra initiativ. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnade för att klimatförändringarna kommer snabbare än tidigare prognoser visat. som exempel nämnde han att havets temperatur ökar mer än väntat, att polarisarna smälter i ökad takt, och att de tropiska korallreven bleks.

Bioenergy sector powers up on government push
Bioenergy, usually made from agricultural and forestry byproducts and animal waste, is often considered carbon-neutral, and Chinese authorities have been promoting its development in recent years with accelerated efforts.

"China has become the largest producer globally of electricity from bioenergy, and with major new initiatives across heat, electricity and transport, the country is anticipated to provide almost a fifth of global bioenergy growth by 2023," said Adam Brown, senior analyst with the Renewable Energy Division of the International Energy Agency.

Canadian Chamber of Commerce solidly backs carbon pricing
The Canadian Chamber of Commerce says the business community in Canada is solidly backing carbon pricing as the way for it to "play its part in the fight against climate change" — and it wants governments to stop playing politics and waffling about it.

What is a carbon tax, and will it make a difference?
"Starting next year, it will no longer be free to pollute anywhere in Canada," Prime Minister Justin Trudeau said. "And we're also going to help Canadians adjust to this new reality." Saskatchewan, Manitoba, Ontario, New Brunswick, Yukon and Nunavut will have to pay a tax of $20 per tonne of emissions. The tax will increase by $10 a year until it reaches $50 per tonne by 2022, but most of it will be returned to residents in the form of rebates — which for many Canadians will be more than what it will cost them, the government said.

Clean Energy for Rural and Remote Communities: BioHeat, Demonstration & Deployment Program Streams
This program is seeking proposals to reduce the reliance of rural and remote communities on diesel fuel for heat and power. The program, which plans to support a suite of diverse projects across Canada, will be evaluated against a range of criteria. Proposals will need to demonstrate local community support and outline the community benefits of the project, particularly for Indigenous communities. The project must fit into one of the following streams:

Program streams:

• BioHeat to reduce fossil fuel use through the installation, retrofit or investigation into the feasibility of biomass heating or combined heat and power systems for community and/or industrial applications. 
• Innovative demonstrations to reduce diesel use through the validation of novel renewable energy, energy efficiency, energy storage, and smart-grid technologies and applications. 
• Deployment of renewable energy technologies for electricity including hydro, wind, solar, geothermal, and bioenergy. Heat may also be produced, but the primary purpose of the project must be electricity production.

Pellet Markets Soar in 2018 – a year-end review and outlook
In terms of growth and pricing, 2018 was one of the strongest years for the global wood pellet market in quite some time. From 2014 to 2016 the growth in global wood pellet trade slowed to 7% per year, accompanied by a low pricing environment and limited capacity expansion.

In 2017 market conditions greatly improved and global trade increased 13% to 18.9 million tonnes. That market improvement continued in full force through 2018 as the growth in global pellet trade accelerated to 26%.

FutureMetrics projects 2018 pellet trade will have increased to 23.8 million tonnes in 2018 up from 18.9 million tonnes in 2017 (Figure 1). That growth is primarily fueled by increased demand in the UK, Denmark, South Korea and Japan.