Välkommen till Gård & Djurhälsans Nyhetsbrev Nöt! Detta Nyhetsbrev hjälper dig att hålla dig uppdaterad i nötköttsvärlden med information, tips på rutiner som kan vara aktuella för säsongen, samt även påminnelser om kurser och material som Gård & Djurhälsan erbjuder. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt.

Om du vill säga upp din prenumeration klickar du på länken längst ner på sidan.

Dagen avslutas med enklare måltid, förgyllt med trubadur och bar! Progam och övrig information hittar du på vår hemsida, eller genom att klicka här! 

Så; samla dina nötköttskompisar och kom till Nötköttsseminarierna 2019!

Sista anmälningsdag är fredag 4 januari 2019 (Vid anmälan efter 4 januari tillkommer en extra avgift på 300 SEK)

Välkommen!!

Åsa kommer att utföra obduktioner i Karlskoga samt köra i området Värmland och Örebro, men ibland göra turer till Dalsland och Dalarna. Åsa når du på tel 0511-150 55 alternativt  asa.lundgren@gardochdjurhalsan.se

Välkomna till Gård & Djurhälsan!

Vid årets Köttriksdag i Eskilstuna, som var ett mycket positivt och uppskattat evenemang, uppmärksammades de nötköttsproducenter som  vinnare i respektive regioner av LRF och Sveriges Nötköttsproducenter. 

Blekinge       Stefan och Anita Owesson i Kolshult, Ronneby
Dalarna        Olaspers Arne Eriksson, Dalbyn, Rättvik
Gotland        Christer och Anna Melander,  Hemse, Gotland
Gävleborg     Peter och Iréne Eriksson, Forsa, Hudiksvall
Halland         Charlotte och Pär Agrell, Tvååker, Varberg
Jämtland       Karl-Gunnar Färdig, Hammarstrand, Ragunda
Jönköping      Lars Knutsson, Bordsjö skogar, Aneby
Kalmar          Pär och Jan-Olof Engdahl, Ljungbyholm
Kronoberg     Ann-Sofie och Joakim Nilsson, Vittaryd, Ljungby
Mälardalen    Gustaf och Roberth Kihlin, Västerås, Västmanland
Norrbotten    Per och Maria Nordgren, Sundom, Luleå
Väst               Johan och Malin Larsson, Ånimskog, Åmål
Västerbotten   Christer Harnesk, Richard och Roger Lidén, Tallhedens lantbruk, Tallheden, Norsjö
Västernorrland Jens Johansson & Lillian Lagergren Johansson, Krigsbygård, Söråker, Timrå
Örebro              Erik Wigström och Emma Nilsson, Fjugesta, Lekeberg
Östergötland   Krister Sildeborn, Ekfarm, Ekeby Boställe, Boxholm

Vad är vasst?

Vasst är ett samlingsnamn på skador på nätmagen orsakat av vassa objekt som nötkreaturen svalt. Vid vasst fastnar eller punkterar ett föremål nätmagens slemhinna och kan leda till plötslig död eller ett längre utdraget sjukdomsförlopp för det drabbade djuret. Beroende på vad nötkreaturet fått i sig kan skadorna se väldigt olika ut. En del föremål orsakar endast liten skada och djuret kan leva vidare medan andra föremål som spikar eller ståltråd kan punktera nätmagen och i värsta fall även hjärtsäcken. Det senare leder oftast till avlivning.

Kor är den mest drabbade djurkategorin, vilket kan förklaras med att äldre djur statistiskt sett löper större risk att drabbas av sjukdom.

Vad orsakar vasst?

Nötkreatur äter genom att svälja stora mängder foder. Dom är slarviga när dom tuggar vilket leder till att vassa föremål som kan finnas i fodret följer med ner i matsmältningssystemet och hamnar oftast i nätmagen. Beroende på vad det är för sorts vasst nötkreaturet har svalt ser sjukdomsförloppet olika ut;

• Det vassa föremålet kan fastna i nätmagen slemhinna vilket leder stora inflammerade områden där tarmflorans mikroorganismer i sin tur kan orsaka infektioner som sprids i kroppen via blodet.
• Det vassa föremålet penetrerar nätmagens slemhinna och orsakar retning. Det leder till sammanväxningar mellan olika organ. Ofta ses sammanväxningar mellan nätmagens vägg, lever, mjälte och/eller diafragma.
• Det vassa föremålet kan även tränga in i brösthålan och till och med nå så långt att det punkterar hjärtsäcken eller hjärtat. Andra konsekvenser kan vara bölder eller skador på närliggande nerver vilket i sin tur kan vara förödande för djuret. 

Vilka symptom ger vasst?

Djur som drabbats av vasst kan vara allt från relativt opåverkade till att akut sjuka djur som plötsligt dör. Typiska vasst symptom:

• Nedsatt foderintag
• Står med krum rygg
• Ovilja att röra sig
• Smärta - djuret kan stöna i samband med att de rör sig
• Eventuellt feber
• Ligger inte lika mycket

Hur behandlas vasst?

Det bästa är naturligtvis att försöka undvika att nötkreaturen får i sig vasst med fodret. Det kan löna sig att investera i olika metalldetektorer på slåttermaskiner men även att inspektera sina maskiner med jämna mellanrum för att upptäcka om någonting lossnat eller gått sönder. Förutom detta bör man inspektera åkerkanter längs större vägar och även foderbordet. På så sätt kan man upptäcka främmande föremål innan de hamnar i djurens foder.

Skulle man ändå drabbas behandlas vasst i det akuta skedet med en magmagnet. Är föremålet magnetiskt brukar magneten fånga upp föremålet så det inte ställer till skada. Ett magnetbehandlat djur som tillfrisknat kan sedan leva ett normalt liv med magneten liggande kvar i nätmagen. Problemet i dag är att en del föremål som aluminiumburkar inte fångas upp av en magnet, vilket gör noggrann foderhantering extra viktig när det gäller att förebygga vasst.

Djur som avlivats eller självdött och man har en misstanke om vasst kan obduceras för att fastställa diagnos. Kontakta er djurhälsoveterinär på Gård och Djurhälsan för en remiss.

Caroline Almroth Larsson, Djurhälsoveterinär

Just nu pågår det ett projekt för att öka kunskapen om varför tjurar som föds upp i liggbåsstall avlivas eller dör. Döda tjurar obduceras och obduktionssvaren sammanställs av Gård & Djurhälsan. 

Projektet är viktigt för att kunna bringa mer klarhet om vad som utgör grundproblemet i fallen med ben- och ledlidande som leder till avlivning eller för tidig hemslakt.

Många tror att det är bara traumatiska skador orsakade av att djuren, bråkar med varandra, rider på varandra eller ramlar på grund av hala golv. Verkligheten är dock mer komplicerad med ledinflammationer, förslitningsskador på ledbrosket eller inflammationer i slemsäckar eller senskidor för att nämna några exempel. 

Fram till och med september är 22 tjurar från 10 olika besättningar med liggbåsstall obducerade. Hittills har vi sett flera olika diagnoser och kombinationer utav diagnoser men för att lära oss ännu mer behöver fler tjurar obduceras. Här kommer ändå en sammanfattning av vad som setts vid obduktionerna. 

Sju tjurar hade både lung- och ledinflammation. I två av besättningarna kunde det konstateras Mycoplasma bovis. Mycoplasma bovis är en bakterie som är mycket svårbehandlad och har dålig prognos vid ledinflammation.

Om en tjur med misstänkt benproblem självdör eller behöver avlivas innan juni 2019 kan du som djurägare kontakta veterinär vid Gård & Djurhälsan som ordnar obduktionsremiss samt en extra remiss för projektet direkt till obduktionslaboratoriet samt projektledaren.

Även andra veterinärer kan skicka remiss men det är viktigt att de i så fall kontaktar veterinär vid Gård & Djurhälsan för att få aktuella remisser till projektet.

Projektet finansieras av branschutvecklingsmedel och obduktionen är kostnadsfri för djurägaren (ordinarie transportkostnad tillkommer)

Frågor?

Kontakta gärna veterinär Katinca Fungbrant:        

Telefon: 076-784 40 10

Mail: katinca.fungbrant@gardochdjurhalsan.se

Jordbruksverket har sammanställt marknadssituationen för kött januari-september 2018 och jämför med samma period 2017. Produktionen av svenskt kött ökar samtidigt som vi äter mindre kött. En större andel av det kött vi äter är producerat i Sverige, och exporten ökar.

 Den svenska marknadsutvecklingen till och med september2018 kan summeras i fyra punkter: 

• Produktionen fortsätter överlag att öka. Under 2018 har produktionen av nöt, gris och lamm ökat med 3-4 procent. 
• Förbrukningen av kött minskar. Under 2017 minskade förbrukningen av kött, alltså konsumtionen uttryckt i slaktad vikt, med 2,6 procent (-2,2 kg). Detta var den största årliga minskningen sedan 1990. Under 2018 har utvecklingen fortsatt i samma takt och minskningen årets första nio månader är 2,8 procent (-1,8 kg).
• Svenskarna äter en större andel svenskt kött och matfågel. Efterfrågan på svenskt kött och matfågel fortsätter att stiga och den svenska marknadsandelen har ökat med 2-6 procent.Intresset är idag stort för närproducerad mat och miljömässig hållbarhet, där svensk produktion har starka mervärden.
• Importen minskar och exporten ökar. Under första halvåret 2018 minskade importen av nöt, gris och matfågel medan exporten ökade. För lammkött minskade både import och export.  Exporten är liten i förhållande till importen.

Källa: Jordbruksverket

Gård & Djurhälsan erbjuder foderrådgivning till mycket förmånligt pris. Du som är djurproducent och drabbad av sommarens torkan, betalar enbart 30 % av ordinarie pris (Jordbruksverket subventionerar med 70 %).

• Erbjudandet gäller fram till senast mars 2019, alt så länge de upphandlade medlem räcker. Rådgivningsmedlen prioriteras efter principen först till kvarn, så kontakta oss när du behöver hjälp.

Vill du ha hjälp med något i din foderplanering? – Kontakta oss!

Anett Seeman , 046-32 58 87
Linnea Borgenvall, 013-10 26 56
Maja-Lena Främling, 0511-120 80

Naturligtvis är du välkommen att kontakta oss även om du har andra frågor kring din nötköttsproduktion, men medlen från Landsbygdsprogrammet gäller just foderplanering/-rådgivning.

Gård & Djurhälsan erbjuder såväl veterinära som produktionsrådgivningstjänster med bättre djurhälsa, produktion och ekonomi i fokus.

På vår hemsida, www.gardochdjurhalsan.se kan du hitta de tjänster och produkter vi för tillfället erbjuder dig som nötköttsproducent. Där finns också en förteckning över aktuella kurser, samt en omfattande kunskapsbank med faktaartiklar om många områden som rör nötköttsproduktionen.

Du är naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss om du har några frågor kring din produktion!