Medlemsbrev nr 5 - 2018

Årets insats innehöll även ett samarbete med Dagens Nyheter och en paneldiskussion ledd av Niclas Ekdahl. Hela den debatten (45 min) web-sändes via DN:s TV-kanal  Se videoupptagningen från seminariet här. Niklas Ekdal refererar även till rapporten han modererade kring under Almedalen i detta inlägg. Illusionen om vår beredskap har gått upp i rök – igen

Vår "röda tråd" i Almedalen var att lyfta fram de 8 faktorer som vi kräver för hållbar bioenergi. Vi vill visa att även med hänsyn till hållbarhetskraven har biomassa en fantastisk potential att ersätta fossil energi i motorer och kraftvärmeverk världen över.

Vi pekade också på att även privatpersoner borde satsa mer på pellets. Speciellt pelletskaminer är är ett bra men underskattat komplement till annan uppvärmning. Många som bara har en luftvärmepump kan få problem på vintern och då är en pelletskamin både en bra trygghet och snygg mysfaktor i villan.

PelletsFörbundet vill betona att pelletskaminen är ett bättre- och ekonomiskt fördelaktigt alternativ för att värma upp våra hushåll. Värmen från en pelletskamin höjer inte bara trivseln i hemmet – den är samtidigt även en trygg och effektiv värmekälla. Från PelletsFörbundets sida vill vi därför under den kommande eldningssäsongen speciellt lyfta fram pelletskaminen som vi menar inte fått den uppmärksamhet som den förtjänar. En pelletskamin är ett utmärkt alternativ i kombination med t ex luftvärmepumpar och solenergi.

Bränslet är inhemskt och förnybart och ger obetydlig belastning på miljön. Pellets är med andra ord ett smart sätt att ersätta eldningsolja och elvärme. En pelletskamin behöver 50- 60 watt el (som en glödlampa) för att fungera. Med en enkel omformare från 12V till 230V kan din pelletskamin fungera klanderfritt i flera dagar på ett vanligt bilbatteri. En välkommen säkerhet vid strömavbrott för alla villaägare.

Pelletskaminen är samtidigt byggd för att vara en primär värmekälla, alltså ansvara för huvuddelen av en villas värmebehov och den fungerar som bäst när det är som kallast ute. Den arbetar helautomatiskt mot en rumstermostat och behöver ofta bara fyllas på en till två gånger per vecka, naturligtvis då beroende på modell och värmebehov. Den är en lätt konstruktion som inte kräver några bärande fundament och blir därför relativt enkel att installera. Den är samtidigt en snygg möbel som sprider trivsel och skön komfort. 

Utsläppen till miljön är väldigt små vid förbränning av pellets. Såväl utsläppen av oförbrända kolväten som stoft ligger i de flesta fall långt under myndigheternas gränsvärden. När det gäller klimatet så frigörs den bara den mängd koldioxid som tagits upp under trädets uppväxt, samtidigt som den lagrade solenergin i träråvaran tas tillvara. Alltså ett slutet kretslopp som inte tillför atmosfären extra koldioxid vilket sker vid förbränningen av kol, fossilgas och olja.

Pelletsvärme är klimatsmart. Eftersom pellets tillverkas av den sågspån som blir över när vi sågar timmer, och virket sedan används i byggnader som låser in (binder kol) under lång tid, är det bara en liten del av den koldioxid som trädet tagits upp som återcirkulerar till atmosfären. Ju mer trä vi använder för att bygga våra hus desto mer råvara finns det som vi kan använda till att göra pellets av.

Pellets är en förnybar energikälla som kommer att finnas med i många generationer framöver. Pellets är också en internationell handelvara. Även om producenterna i Sverige har kapacitet som skulle kunna möta efterfrågan av pellets i vårt land så importeras ungefär 15- 20% av vår konsumtion från våra grannländer. Förutom i Sverige så investerar man för att öka produktionskapaciteten i Baltikum, Polen och Ryssland då man förväntar sig att marknaden kommer att öka i hela Europa dom närmaste åren framöver.

Vill du vera mer om pelletskaminer och pelletsvärme är du välkommen att kontakta kansliet eller något av våra medlemsföretag.

Peter Granborn
Ordf. PelletsFörbundet

Kommentar till debattartikel i Aftonbladet:
Vill de förbjuda vedeldning?

Den 16 juni, hade en rad debattörer från miljöorgansiationer en debattartikel i Aftonbladet under rubriken ”Nej, vi ska inte elda upp vår svenska skog”. Det känns inte så bra att behöva driva debatt mot miljöorganisationer som Greenpeace och Jordens Vänner. Egentligen borde vi dra åt samma håll i klimat- och energifrågor – minska utsläppen från fossila bränslen, effektivisera och satsa på förnybar energi.

Men efter vad de skriver i Aftonbladet måste man ändå ge en del motargument. Särskilt som jag fruktar att den här debatten kommit för att stanna, också i Sverige.

Här bemöts varje påstående i debattartikeln, som också publicerats i Sundsvalls Tidning den 21 juni, ett efter ett.

Läs hela blogginlägget från Kjell Andersson här

Bonus-malus, ett styrmedel som styr fel för klimatet

Bonus-malus för nya bilar, som införs vid halvårsskiftet, har en rad grundläggande fel som gör att utsläppen av koldioxid blir onödigt höga. Bonus-malus är ett inkonsekvent styrmedel som styr fel. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Det stora problemet med Bonus-malus är att det inte tar hänsyn till på vilket drivmedel bilarna körs och därför blir klimateffekten dålig och systemet blir dyrt och till liten nytta.

Läs SVEBIO:s pressmeddelande här:

Liberalerna är inne på rätt spår, åtminstone i ett avseende

Liberalerna får skäll på Svenska Dagbladets ledarsida för att partiet vill införa en gemensam europeisk koldioxidskatt. Det kan Jan Björklund och de andra liberalerna leva med. Tanken är rätt, och Liberalerna är i gott sällskap med Frankrikes president Emanuel Macron. Det behövs ett ordentligt pris på koldioxidutsläppen i alla samhällssektorer i hela EU, inte bara i kraftverk och tung industri, som täcks av EU:s handel med utsläppsrätter, EU-ETS.

Men tyvärr är inte Macrons och Liberalernas väg framkomlig. Det finns för många motståndare runt om i Europa. SvD:s ledarsida har tyvärr fler vänner i den här frågan än Liberalerna.

Problemet är att Björklund föreslår ”en gemensam europeisk koldioxidskatt”. De politiker som vill ha ett starkare EU med mer överstatlighet, som Macron, vill gärna också ha gemensamma EU-skatter, som tas in direkt till EU:s gemensamma budget. De flesta regeringar och finansministrar är dock emot den tanken. EU är visserligen en union, men skatterna tas in av medlemsländerna, som i sin tur betalar in medlemsavgifterna till EU. Att lämna ifrån sig beskattningsrätt till EU sitter långt inne och kommer att motarbetas av de flesta regeringar och finansministrar.

Läs hela blogginlägget från Kjell Andersson här

Riskhantering vid energileverans: Vem har kontroll över en energianläggning om industrin hamnar på obestånd?
Hur ser riskerna ut för en energileverantör som investerar i en ny energianläggning vid en industri för att leverera värme eller processånga till den samma? Vilka fallgropar finns och vad går att göra för en bättre riskhantering för en aktör som levererar ånga eller värme till ett industriföretag som kan komma att flytta eller hamna på obestånd. Bioenergi har försökt ta reda på svaren.

Setra förbereder för att såga brandtimret
Setra Färila förbereder för att ta emot och såga brandskadat timmer från de skogsbränder som härjat och fortfarande härjar runt Färila i Hälsingland.Setra har erfarenheten, men det är en utmaning och kräver noggrann planering.

Från Afonbladet Debatt ons 08 aug 2018

Årets klimatutveckling illustrerar med all oönskad tydlighet att den jord vi alla lever på nu genomgår en planetär mutation i realtid. Klimatförändringarna sker snabbare, och med större kraft än vad man hittills antagit. Tyvärr följer utvecklingen vetenskapligt framtagna prognoser och framtidsscenarier. Att vi skulle få mer av extremväder, även i ett land som Sverige, är inget som förvånar den som följt klimatforskningen.

Årets klimatutveckling illustrerar med all oönskad tydlighet att den jord vi alla lever på nu genomgår en planetär mutation i realtid. Tyvärr följer utvecklingen vetenskapligt framtagna prognoser och framtidsscenarier. Att vi skulle få mer av extremväder, även i ett land som Sverige, är inget som förvånar den som följt klimatforskningen.

Men nu har två mycket oroande aspekter alltmer uppenbarats. Klimatförändringarna sker både snabbare, och med större kraft och omfattning än vad man hittills antagit. I takt med att isen smälter allt hastigare i Arktis och jetströmmarna slingrar sig råder nu febril aktivitet bland klimatforskarna. Det är på jordligt allvar nu.

Att vi skulle kunna klara av att uppfylla Parisavtalet, med dess målsättning om högst 2 graders global uppvärmning, framstår som orealistiskt. Enligt vanligt förekommande bedömningar får vi nog räkna med, åtminstone, 3 grader.

Vi vet redan i dag, alltför väl, vad cirka 1 grads ökning kan innebära. Det handlar naturligtvis inte om att det blir lite varmare utan de jordliga planetära konsekvenserna. Till dessa hör att jordbruket kastas mellan störtregn och långa torkperioder som resulterar i sjunkande spannmålsskördar för en växande befolkning. Vetenskapligt baserade framtidsscenarier om 4, 5, eller 6 grader är tyvärr inte heller svåra att finna.

I klartext innebär det planetär ekologisk katastrof och civilisationskollaps.

Vi lever i en helt ny planetär klimatregim där skogsbränder, värmechocker och långvarig torka illustrerar att jordsystemet nu är en aktiv, föränderlig och oberäknelig medaktör. Den så kallade ”klimatfrågan” kan därmed inte längre särskiljas från andra, som om vi fortfarande levde i ett ”samhälle” omgivet av ”natur” eller ”miljö”.

Därmed har den politiska spelplanen och handlingsutrymmet radikalt förändrats. Faktiskt så radikalt att vi ännu inte har utvecklat politiska ideologier som artikulerar hur vi kan hantera den jordliga grunden för allt mänskligt liv. En politik som riktar in sig mot människor i samhället, hur deras interna sociala relationer skall bestämmas, framstår därmed som helt otidsenlig. Vad som i stället krävs är en jordrealistisk politik om just den jordliga grunden för allt samhällsbyggande.

Eftersom jordsystemet inte längre är en passiv bakgrund för samhället så behöver jordliga innebörder och konsekvenser därmed artikuleras inom alla områden. Det spelar ingen roll om det handlar om migration, identitetspolitik, flygskatt, sysselsättning, sjukvård, skola, entreprenörskap på landsbygden, äldreomsorg, grön teknologi, eller vad man nu råkar omhulda.

Utifrån vetenskapligt grundad kunskap om jord- och klimatsystem så råder det inga som helst tvivel om att en rad omfattande omställningar och genomgripande åtgärder behövs.

Det lilla fönster som, kanske, fortfarande står öppet på glänt sägs nu handla om några år. Tiden är knapp, mycket knapp. I politisk tideräkning innebär det att nästa mandatperiod kan det vara för sent. Det är på jordligt allvar nu.

I avsaknad av jordrealistiska politiska ideologier lyser de jordliga ödesfrågor som det stundande riksdagsvalet egentligen borde handla om fortfarande med sin frånvaro. På vilken jordlig grund skall land och samhälle byggas? Med vilken jord? I vilken jord? Av vilken jord? Genom vilken jord?

Utan svar på denna typ av frågor så finns det inga möjligheter att ta politisk ställning till vår jordligt bundna och alltmer sköra jordliga tillvaro.

Martin Gren 
Docent i kulturgeografi vid Linnéuniversitetet

Efter två års arbete har vi landat i slutsatsen att vi har tillräckliga vetenskapliga belägg för att inte kunna utesluta en planetär tröskel kring två grader, säger Johan Rockström enligt Vetenskapsradion. Vad människan gör på jorden de närmaste tio till tjugo åren kan påverka förutsättningarna för liv i tiotusentals eller hundratusentals år. 

Redan om några hundra år kan delar av jorden vara obeboelig med en temperatur som är fyra till fem grader högre än före den industriella revolutionen och havsnivåer som är mellan tio och ända upp till 60 meter högre än idag, skriver forskarna bakom syntesartikeln.

För vid en viss punkt slutar naturen att dämpa uppvärmingen som den ofta har gjort hittills och börjar i stället att förstärka.

Tinande permafrost som släpper loss växthusgasen metan är ett av tio exempel på hur det kan gå till, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre.

– Det här är första gången som ett försök görs att skanna av alla så kallade biosfärsåterkopplingar, koppla dem till temperaturökningar och sätta fingret på när och vid vilken temperaturhöjning vi riskerar att korsa trösklar så att vi får ett skifte från dämpande till självförstärkande uppvärmning.

Forskarna slår fast att det finns en tröskelpunkt när det gäller uppvärmningen och att när den har passerats så finns det knappt någon återvändo på vägen mot ett nytt jämviktsläge som de kallar "Hothouse earth" eller på svenska "en het planet".

– Artikeln är sampublicerad med några av världens ledande globala miljöforskare. Och efter två års arbete har vi landat i slutsatsen att vi har tillräckliga vetenskapliga belägg för att inte kunna utesluta en planetär tröskel kring två grader, säger Johan Rockström.

Exakt vartröskelpunkten skulle ligga är alltså inte klart, men det är inte uteslutet att den ligger redan vid de två grader som Parisavtalet satt som tak för uppvärmningen.

Nu krävs det mer forskning kring var tröskeln ligger, menar Johan Rockström.

Men redan nu står det klart att vi måste minska klimatgasutsläppen drastiskt och bevara skogar och annat som binder kol och kanske krävs även mer avancerade tekniska åtgärder, skriver han och kollegorna.

Lyssna på Vetenskapsradion här:

Nästan alla klimatengagerade aktörer – politiker, forskare och ­forskningsråd – rusar åt samma håll och fokuserar ensidigt på energi­effektivisering och förnybar energi. Men det räcker inte. Vi måste också gå direkt på problemet och skynda på utfasningen av fossil energi enligt en ny forskningsstudie, skriver tre Chalmersforskare.

Nästan alla klimatengagerade aktörer – politiker, forskare och forskningsråd – rusar åt samma håll och fokuserar ensidigt på energieffektivisering och förnybar energi. Det räcker inte. Vi måste också gå direkt på problemet, och skynda på utfasningen av fossil energi. Det är slutsatsen av en ny forskningsstudie som presenteras i dagarna.

Nästan alla klimatengagerade aktörer – politiker, forskare och forskningsråd – rusar åt samma håll och fokuserar ensidigt på energieffektivisering och förnybar energi. Det räcker inte. Vi måste också gå direkt på problemet, och skynda på utfasningen av fossil energi. Det är slutsatsen av en ny forskningsstudie som presenteras i dagarna.

Denna sommar torde det inte ha undgått någon vad en varmare värld skulle kunna innebära, och det blir alltmer uppenbart att det är bråttom att minska vår klimatpåverkan. Ansträngningar görs förvisso för att möta klimathotet, inte minst i Europa och i länder som Sverige där det länge har funnits en vilja att vara föregångare. Många forskare pekar på den kraftiga ökningen av vind- och solenergi där en snabb teknikutveckling resulterat i drastiskt minskade kostnader. Självklart är detta viktigt och bör kommuniceras.

Vi har dock i vår forskning längre förundrats över att det såväl i Sverige som internationellt är så lite fokus på de globala bränslemarknaderna för kol, olja och naturgas. Det är nämligen inte expansionen av förnybara tekniker och bränslen som bromsar vår klimatpåverkan, utan en minskad användning av fossila bränslen. Om världen ska utvecklas i enlighet med Parisavtalet – att begränsa jordens uppvärmning till väl under 2 grader – så måste användning av fossila bränslen minska mycket kraftigt fram till år 2050 då de globala utsläppen av koldioxid måste närma sig noll.

Denna sommar torde det inte ha undgått någon vad en varmare värld skulle kunna innebära, och det blir alltmer uppenbart att det är bråttom att minska vår klimatpåverkan. Ansträngningar görs förvisso för att möta klimathotet, inte minst i Europa och i länder som Sverige där det länge har funnits en vilja att vara föregångare. Många forskare pekar på den kraftiga ökningen av vind- och solenergi där en snabb teknikutveckling resulterat i drastiskt minskade kostnader. Självklart är detta viktigt och bör kommuniceras.

Läs mer här!

Då det blivit allt svårare för pelletsproducenter att hitta försäkringslösningar, och då flera av medlemsföretagen nu riskerar att stå utan försäkringsskydd, har PelletsFörbundet anlitat Conexio AB till att ta fram en försäkringslösning som redan på kort sikt kan lösa de mest akuta problemen. Conexio AB är ett försäkringsmäklarföretag som är specialiserat på att försäkra högriskverksamheter.

Avtalet med Conexio AB innebär ett fördjupat samarbete där företaget dessutom har uppdraget att ta fram mer långsiktiga försäkringsförslag som en exklusiv förmån till PelletsFörbundets medlemsföretag.

• "Vi har idag tagit fram ett första försäkringskoncept som är tänkt att akut kunna hjälpa de pelletsproducenter som riskerar hamna i, eller är i, försäkringsnöd" säger Andreas Albihn, Conexio AB.
• "Vi är oerhört glada och tacksamma över att Conexio på kort tid lyckats förhandla fram en lösning som redan kunnat accepteras av några av de medlemsföretag som är i akut behov av en lösning" säger Bengt- Erik Löfgren, som är koordinator på PelletsFörbunden 

Den lösning Conexio nu presenterar grundar sig på en individuell bedömning och att försäkringsgivaren accepterar den enskilda risken.

Stockhorvans pelletsfabrik utanför Hultsfred förstördes helt i en brand 23 juni 2016. Efter en investering på 25 miljoner kronor startade en ny pelletsfabrik i januari som producerar mer pellets än tidigare. Men det blir allt svårare att försäkra pelletsproduktion.

Det var en kutterspånstransport som orsakade branden. Det började brinna i en lastbil som var på plats för att leverera råvara och elden spred sig till pelletsfabriken som blev totalförstörd. Stockhorvan driver i dag en rättsprocess för att få ersättning från åkeriets försäkringsbolag.

Läs hela artikeln från Bioenergitidningen här

SLU planer att genomföra en avslutande workshop i Älvdalen den 18-19 september, lunch till lunch. Vi kommer att hålla till på hotell Älvdalen, Dalgatan 77, Älvdalen (www.hotellalvdalen.se). Det blir också ett studiebesök till Rindi Älvdalen ABs pelletsfabrik och visning av Drinors avvattningspress. Ett preliminärt program för den avslutande PELS-workshopen hittar du här. 

Projektet står för kostnad för mötesrum, luncher, middag och fika. Alla övriga kostnader (resor, övernattning, m.m.) får man bekosta själv. Ett antal rum är reserverade för natten 18-19 september på hotell Älvdalen till reducerat pris, ange SLU, Michael Finell vid bokning av rum för att erhålla rabatt på hotellrummet. Kontaktinfo, hotell Älvdalen: info@hotellalvdalen.se Telefon: 0251-105 00

Michael behöver få in anmälan till workshopen senast tisdagen den 4 september inklusive information om man är med på luncher 18-19 september och middag den 18 september.

• Namn & företag
• Lunch 18/9
• Middag 18/9
• Lunch 19/9
• Eventuell specialkost

Vidarebefordra gärna detta meddelande till kollegor som kan vara intresserade.

Michael Finell
Telefon: 090 786 87 96, mobil: 070 533 87 57
michael.finell@slu.se, 

Rapport om fem grader varmare klimat
Om jordens medeltemperatur överskrider två grader, finns risken att det inte tar stopp där, utan går upp till fyra eller rentav fem grader. Det har forskare från Stockholm Resilience Centre kommit fram till i en ny studie.

Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1), föreskrifter
Föreskrifter om hygieniska gränsvärden gäller för alla verksamheter där luftföroreningar gäller. För PF:s del aktuellt för pelletsproduktion och lagring. De nya föreskrifterna gäller från 21 aug 2018. Ladda ner som pdf här.

Peter Alestig: Vi kunde stoppat allt för 30 år sedan – varför misslyckades vi? 
Vi kunde ha stoppat allt. Alla de klimatutmaningar vi nu kämpar med, hade kunnat hindras redan vid ett möte för 30 år sedan. Ödesmötet ägde rum i november 1989. Ledare från 69 av världens länder samlades i Nederländerna, i Noordwijk utanför Haag. Delegaterna visste vad som stod på spel. Klimatforskningen var sedan länge enig om problemet (ja, faktiskt redan då). Läs mer här!

Vi har blivit Europas mest sårbara land
Johan Rockström: Sverige är långt ifrån självförsörjande – nu måste krafttag tas. Den mänskligt orsakade global uppvärmningen har varit verklighet och sanning i flera årtionden. Passivitet och förnekelse har präglat politik, samhälle och näringsliv. Vi har fått många varningar genom åren, från glaciäravsmältningar i Kebnekaise till förstärkning av algblomningar i Östersjön.

Miljonprogramshus blir självförsörjande på energi med bränsleceller från PowerCell
PowerCell Sweden AB har fått en order av Nilsson Energy på ett bränslecellssystem av modell PowerCell PS-5. Systemet skall användas för att bidra till att ett miljonprogramshus i Vårgårda blir självförsörjande på förnybar energi.

Vi ska exportera biodrivmedel – inte importera
Sverige har en av världens högsta ambitioner när det gäller att sänka utsläppen. Riksdagen har beslutat att transportsektorn fram till 2030 ska minska koldioxidutsläppen med hela 70 procent. Redan i dag körs över 80 procent av de svenska bussarna på förnybara drivmedel. Faktum är att vi i Sverige har Europas i särklass mest biodrivmedelsdrivna transportsektor där över 20 procent av transporterna exklusive flyget drivs på förnybara drivmedel.

Energiföretagen: "Elförsörjningen alltmer ansträngd" 
Sverige har ett elsystem i världsklass med en mycket hög leveranssäkerhet. Men under vissa tider på året är situationen mer ansträngd. Och värre blir det. Om inget görs riskerar elkunder, som till exempel industrier, redan inom ett par år att stundtals kopplas bort från sin elförsörjning kalla vinterdagar för att systemet inte ska få problem. Det är inte acceptabelt. Därför behövs ett mål för leveranssäkerheten i elsystemet.

Du har väl inte missat Stirling-succén? 
Träpellets in – el ut. De första stirlingmotorerna för hemmabruk har lämnat fabriken i Gävle. Artikeln om en pelletsdriven stirlingmotorn, som kan göra villaägaren självförsörjande på el och värme, blev vårens näst mest lästa artikel på vvsforum.se.

Vi spelar rysk roulett med vår egen framtid
Naturvårdsverket publicerade nyligen en rapport där det framgår att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskade med 1,4 procent 2017. I beräkningen ingår inte utsläpp som orsakas utomlands av vår konsumtion och inte utsläppen av internationellt flyg och sjöfart. Eftersom dessa ökar är det tveksamt om vi i verkligheten hade några minskningar av utsläppen. Enligt Naturvårdsverket motsvarar utsläppen från konsumtionen fortfarande drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person årligen. Vi är därför långt ifrån att bli fossilfria till 2045. För att nå målet måste minskningarna bli 5–8 procent, årligen enligt Naturvårdsverket.

”Mer cirkulär ekonomi nödvändig för Parismålet”
En ökad cirkulär ekonomi kan mer än halvera EU:s industriella utsläpp år 2050 och uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Men då krävs en omställning mot en cirkulär användning av de utsläppsmässigt största materialen. 

Rapport om fem grader varmare klimat
Om jordens medeltemperatur överskrider två grader, finns risken att det inte tar stopp där, utan går upp till fyra eller rentav fem grader. Det har forskare från Stockholm Resilience Centre kommit fram till i en ny studie.

Peter Alestig: Vi kunde stoppat allt för 30 år sedan – varför misslyckades vi? 
Vi kunde ha stoppat allt. Alla de klimatutmaningar vi nu kämpar med, hade kunnat hindras redan vid ett möte för 30 år sedan. Ödesmötet ägde rum i november 1989. Ledare från 69 av världens länder samlades i Nederländerna, i Noordwijk utanför Haag. Delegaterna visste vad som stod på spel. Klimatforskningen var sedan länge enig om problemet (ja, faktiskt redan då). Läs mer här!

Miljonprogramshus blir självförsörjande på energi med bränsleceller från PowerCell
PowerCell Sweden AB har fått en order av Nilsson Energy på ett bränslecellssystem av modell PowerCell PS-5. Systemet skall användas för att bidra till att ett miljonprogramshus i Vårgårda blir självförsörjande på förnybar energi.

Vi ska exportera biodrivmedel – inte importera
Sverige har en av världens högsta ambitioner när det gäller att sänka utsläppen. Riksdagen har beslutat att transportsektorn fram till 2030 ska minska koldioxidutsläppen med hela 70 procent. Redan i dag körs över 80 procent av de svenska bussarna på förnybara drivmedel. Faktum är att vi i Sverige har Europas i särklass mest biodrivmedelsdrivna transportsektor där över 20 procent av transporterna exklusive flyget drivs på förnybara drivmedel.

Energiföretagen: "Elförsörjningen alltmer ansträngd" 
Sverige har ett elsystem i världsklass med en mycket hög leveranssäkerhet. Men under vissa tider på året är situationen mer ansträngd. Och värre blir det. Om inget görs riskerar elkunder, som till exempel industrier, redan inom ett par år att stundtals kopplas bort från sin elförsörjning kalla vinterdagar för att systemet inte ska få problem. Det är inte acceptabelt. Därför behövs ett mål för leveranssäkerheten i elsystemet.

Du har väl inte missat Stirling-succén? 
Träpellets in – el ut. De första stirlingmotorerna för hemmabruk har lämnat fabriken i Gävle. Artikeln om en pelletsdriven stirlingmotorn, som kan göra villaägaren självförsörjande på el och värme, blev vårens näst mest lästa artikel på vvsforum.se.

Vi spelar rysk roulett med vår egen framtid
Naturvårdsverket publicerade nyligen en rapport där det framgår att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskade med 1,4 procent 2017. I beräkningen ingår inte utsläpp som orsakas utomlands av vår konsumtion och inte utsläppen av internationellt flyg och sjöfart. Eftersom dessa ökar är det tveksamt om vi i verkligheten hade några minskningar av utsläppen. Enligt Naturvårdsverket motsvarar utsläppen från konsumtionen fortfarande drygt 10 ton koldioxidekvivalenter per person årligen. Vi är därför långt ifrån att bli fossilfria till 2045. För att nå målet måste minskningarna bli 5–8 procent, årligen enligt Naturvårdsverket.

”Mer cirkulär ekonomi nödvändig för Parismålet”
En ökad cirkulär ekonomi kan mer än halvera EU:s industriella utsläpp år 2050 och uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Men då krävs en omställning mot en cirkulär användning av de utsläppsmässigt största materialen. 

2 500 vindkraftverk ska bort i Danmark
Danmark ska drastiskt minska antalet landbaserade vindkraftverk till år 2030. Danmarks parlament Folketinget slöt i början av sommaren en ny energiöverenskommelse. Den innebär bland annat en storsatsning på havsbaserade vinkraftverk.

Tyskland missar klimatmål 2020 – satsar på 2030
Tyskland kommer att missa utsläppsmålen som sattes till år 2020, skriver Handelsblatt. Nu har landets miljödepartement flyttat fram tidsfristen med tio år och ökat insatsen. År 2030 ska landets industrijättar ha minskat utsläppen med 55 procent, enligt det nya målet. 

Tunga energiförslag i hamn på EU-nivå 
Energibesparingarna i unionen ska utökas från 20 procent år 2020 till 32,5 procent tio år senare. Det är det övergripande målet som fastställs i uppdateringen av energieffektiviseringsdirektivet som förhandlades färdigt under tisdagskvällen. Men liksom i förnybartsamtalen så innehåller också överenskommelsen en öppning för att målet ska höjas år 2023 när också Parisavtalet ska ses över.

Kanada svänger i klimatpolitiken
I januari 2017 lovade premiärminister Justin Trudeau att Kanada ska "fasa ut" oljesandfälten i den västra provinsen Alberta, där landets petroleumindustri är koncentrerad. Dels med syftet att minska beroendet av kolväten och fossila bränslen och dels för att uppfylla kraven i Parisavtalet som Kanada just ratificerat. Nu meddelar den nyliberale premiärministern att regeringen köpt kraftigt ifrågasatta Trans Mountain pipeline från oljebolaget Kinder Morgan på skattebetalarnas bekostnad, trots omfattande inhemska protester och ett stort antal rättegångar.

Senate Ag Committee Restores 2018 Farm Bill Energy Title Funding
On June 13, the Senate ag committee approved its version of the 2018 Farm Bill with bipartisan support. The legislation includes an amendment offered by Sen. Amy Klobuchar, D-Minn., that restores mandatory funding to Farm Bill Energy Title programs. The legislation, officially titled the Agriculture Improvement Act of 2018, will now be considered by the full Senate.

Klobuchar offered the amendment during a June 13 committee meeting held on Farm Bill legislation. The amendment aims to restore mandatory funding for Energy Title programs to 2014 levels. Read the full story here.

Households heating with wood or pellets declined by nearly 10% between 2011 and 2016
In 2011, the Alliance for Green Heat reported a significant rise in the number of U.S. homes using wood or pellets as a primary source of heat. According to the U.S. Census’ American Community Survey, residential wood and pellet heat grew 34% between 2000 and 2010, faster than any other heating fuel. Propane and oil heat experienced the greatest declines during the time period, leading the Alliance to speculate that the rise of wood and pellet heating was driven by the economic recession, rising oil prices, and support for renewable energy. Read the full story here.

Clean Air Minnesota Wood Smoke Project TeamThe Clean Air Minnesota Wood Smoke Project Team is working to maximize emission reduction opportunities from wood burning sources through a pilot wood stove exchange program, information sharing, outreach, and education. Areas of discussion and interest include biomass appliance technologies, brush and biomass management, education on wood storage and best burn practices, and wood stove change-out programs. More information can be found here.

GRE 2018 MN Farm Program
New Farm Energy Management Program in 2018. Find more information here.

Elimination of CO in Stored Wood Pellets
·     Recording: https://www.youtube.com/watch?v=F2gAGy7bJaE&feature=youtu.be

·     Presentation: https://www.biomassthermal.org/wp-content/uploads/2018/06/Elimination-of-Carbon-Monoxide-from-Wood-Pellets.pdf

·     BTEC Website: https://www.biomassthermal.org/resource-center/webinars/

US Wood Chip Standard
·     Recording: https://www.youtube.com/watch?v=G-jD5m7bNNU

·     Presentation: https://www.biomassthermal.org/wp-content/uploads/2018/06/BTEC-webinar-FINAL-Slides-6.5.18.pdf

·     BTEC Website: https://www.biomassthermal.org/programs/us-wood-chip-heating-fuel-quality-standard/

National Funding Opportunities 
USDA’s Rural Energy for America Program (REAP) grant can cover 25% of project costs and a project can begin after an application has been submitted. Applications are due April 1, 2018 for projects of any size. REAP grants are competitive (1 in 4 applicants awarded).

USDA’s Guaranteed Loan provides up to 75% of project costs and is not competitive.

DOE: No-cost technical assistance. The DOE Office of Indian Energy provides federally recognized Indian tribes with technical assistance to advance tribal energy projects at no cost. 

Minnesota Funding Opportunities
MDA Biomass Thermal Energy Incentive Program. This is a production-based incentive and pays out based on heat generated by mostly Minnesota-sourced biomass.

MDA’s Livestock Investment Grant covers 10% of a project’s eligible costs. The application period is September through December.

Additional details available here.

MDA AGRI Value Added Grant Program. This program supports Minnesota agricultural producers and processors to increase sales of Minnesota agricultural products by expanding markets. Grants are for equipment purchases or physical improvements and are intended to support businesses. Additional details available at: https://www.mda.state.mn.us/grants/grants/valueaddedgrant.aspx

MDA AGRI Value Added Feasibility Grant Program The Minnesota Department of Agriculture (MDA) will reimburse up to 50% of the costs, with a maximum award of $35,000, for an independent third party consultant to conduct a feasibility study of your agricultural value-added business venture. Any Minnesota resident or business can apply to receive funding to do a feasibility study for a new business or expansion/diversification of an existing business that will add value to a Minnesota agricultural commodity or product. This includes but is not limited to farmers/farmer networks, agricultural cooperatives, and agricultural businesses.