Välkommen till Gård & Djurhälsans Nyhetsbrev Nöt! Detta Nyhetsbrev hjälper dig att hålla dig uppdaterad i nötköttsvärlden genom sammanfattningar av aktuell forskning och information, tips på rutiner som kan vara aktuella för säsongen, samt även påminnelser om kurser och material som Gård & Djurhälsan erbjuder. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt.

Om du vill säga upp din prenumeration klickar du på länken längst ner på sidan.

Värmen påverkar både människor, djur och växter. Djur som drabbas av värmestress får bland annat högre andningsfrekvens, ökad kroppstemperatur och även försämrad reproduktion kan ses. Även om vi inte ser tecken på värmestress hos djuren är det värdefullt att göra vad vi kan för att underlätta för djuren i värmen. Nedan följer ett antal områden som man behöver tänka på i värmeböljetider:

• Vatten – behovet av vatten ökar när det är varmt. Man har sett att när minimitemperaturen stiger från 12 till 22 grader ökar vattenintaget med 10 %. Var därför extra vaksam på tillgången av bra vatten, både på stall och på betet, både vad gäller antal dricksplatser och vattenflöde, så djuren orkar dricka. Man brukar uppskatta det dagliga vattenbehovet till 20-50 liter hos ungnöt och 50-100 liter hos mjölkkor. En diko som producerar mjölk till en kalv har sannolikt inte ett vattenbehov på 100 liter per dag, däremot behöver man tänka på att en begränsad vattentillgång kan ge lägre mjölkavkastning, så fri tillgång på vatten är viktigt. Räkna gärna efter hur mycket vatten du behöver ha på betet: På ett bete med 20 kor med lite större kalvar behövs minst 1 500 liter vatten per dag! Läs mer om vatten till nötkreatur här. 
• Utfodring – utfodra gärna när det är svalt på dygnet. Den varma temperaturen påverkar både djurens ätbeteende och risken för att fodret blir varmt på foderbordet. Det kan därför vara en klar fördel att utfodra djuren tidigt på morgonen samt senare på kvällen, för att ge dem möjlighet att äta så mycket som möjligt när det är svalt.
• Salt – att ge djuren mer salt kan öka foderkonsumtionen, MEN i kombination med en ökad saltgiva måste man vara extra noggrann med vattentillgången.
• Ventilation – man kan prata om att slå in öppna dörrar – men i dessa sammanhang kan man snarare uppmuntra till att maximera ventilationen – finns möjlighet till extra ventilation i stallet? Kan man öppna på något mer sätt?
• Beläggningsgrad – utöver omgivningens temperatur alstrar djuren själva värme. I de fall där det är praktiskt möjligt kan det vara en fördel att minska beläggningsgraden under de varmaste perioderna.
• Hygien och rengöring – utöver utmaningen att se till att djuren växer trots värmen, är det också viktigt att komma ihåg att även oönskade organismer växer i värmen. Vattenkar, grovfoderlager, foderblandare, etc – höj hygiennivån, och rengör ofta! Vad gäller grovfoder kan det vara aktuellt att använda för ändamålet avsett tillsatsmedel, alltså att man tillsätter tillsatsmedel i mixen för att minska risken för varmgång i det blandade fodret.
  Ta också tillvara tillfällena att tvätta stallar när det nu är utmärkta torkförhållanden – det är värdefullt med längre tomtid i stallet ur hygiensynpunkt! Kloka råd och rutiner för stalltvätt hittar du på hemsidan smittsäkra.se
• Extra strö och utgödsling – För att minska värmeavgången från djupströbädd kan extra utgödsling samt mer strö göra bädden något svalare, så att den fortfarande är attraktiv att ligga på.
• Skugga – hjälp djuren att hitta skugga på betet! Finns det möjlighet att ändra i betesplanen, så djuren går på de skuggigaste betena i värmen? Kan man använda något annat som erbjuder skugga – en vagn eller något annat som gör att djuren kan få det lite svalare de varmaste dagtimmarna?
• Flugor – Naturligtvis en utmaning att hålla flugorna borta, men varje insats är värdefull. Det finns ju inte bara en sorts flugor, och en del plågar djuren mer än andra. Tänk både på att hitta möjligheterna för att minska de flugor som kläckts, men också se till att försvåra möjligheterna för förökning, återigen är täta utgödslingar viktigt, men det finns även andra sätt att göra livet svårt för oönskade flugor. Kontakta gärna din Nöthälsoveterinär på Gård & Djurhälsan angående strategi för flugbekämpning. För den som vill läsa mer om flugor finns ett examensarbete, som du kan läsa här.  

Med sommaren kommer även stickande och bitande insekter. Genom att anpassa beläggning och rotera fållor ofta kan man hålla nere flugantalet. Det finns en del preparat som kan användas för att bekämpa fästingar och flugor. Läs vilka som fungerar mot vad, hur man doserar och vad de kostar på ett ungefär genom att trycka på länken.

Du kan också hitta dem på Gård&Djurhälsans hemsida, under Kunskapsbank/Hälsa och sjukdomar/Parasiter.

 Tag kontakt med din nöthälsoveterinär för att få en remiss. Kostnaden för analysen ingår kostnadsfritt i alla Gård & Djurhälsans djurhälsopaket.

Under våren har två studenter vid Agroteknikerprogrammet vid BYS i Skara genomfört examensarbeten med handledning av Gård&Djurhälsan. 

Betesplanering Dikor

Julia Andersson har sammanställt information som är viktig att ta hänsyn till i betesplaneringen som djurens näringsbehov, markens avkastning, parasiter och sjukdomar.  Arbetet har handletts av Maja-Lena Främling.

Julia har utifrån innehållet i rapporten utformat en mall för betesplanering, denna ligger bifogad som en bilaga längst ned i rapporten. Med  mallen kan man få hjälp att räkna ut hur mycket foder som produceras på sina betesmarker och hur mycket foder djuren behöver så man vet att det finns tillräckligt med betesmark för att tillgodogöra djurens näringsbehov. Man kan även planera beläggningen för varje skifte anpassat efter behovet för den djurkategori som ska gå där.

Hantering av avelstjurar i Dikobesättningar

Maria Ovesson har i sitt arbete skrivit om olika delar som rör avelstjuren.  Bland annat om vad den nya förordningen gällande att handjur inte får vara uppbundna längre går ut på och hur man får inhysa handjuren idag. Att arbeta med tjurar är alltid riskfullt för olyckor, främst stång- och sparkskador. Det krävs kunskap och rätt förutsättningar för att utföra arbetet utan att utsättas för någon olycka. I en dikobesättning är det viktigast att hondjuren blir dräktiga och får en frisk kalv. Därmed är det avelstjuren som har stor betydelse i besättningen för att få hondjuren dräktiga. Avelstjuren måste därför ha god funktion och rätt förutsättningar, både hans egna och de vi människor kan påverka. Anett Seeman har varit handledare för Marias arbete.

Vi vill passa på att tacka studenterna till väl utfört arbete, och ett extra stort grattis till Maria Ovesson, som fått stipendium "För bästa examensarbete i Edward Nonnens anda". 

I sommartider passar det bra att tvätta och desinfektera stallet och boxar. För att få desinfektionsmedlet att verka på bästa sätt bör man använda tvätt/rengöringsmedel. 

Titta på filmen och lär dig hur man ska tvätta och desinfektera rätt! 

När skörden är bärgad är det värdefullt att veta både hur mycket foder man fått in, men också vilka kvaliteter det blivit. Som kund i Gård&Djurhälsan Nöt har du rabatt på grovfoderanalyser hos Eurofins; kontakta någon av oss produktionsrådgivare, eller din djurhälsoveterinär, så hjälper vi dig med rätt blankett.

Vad gäller skördad mängd,finns här en vägledning för foderinventering - ett viktigt underlag för att fördela skördat foder och planera eventuellt behov av komplettering. 

Se mer om Lotta och motiveringen till priset på youtube (på engelska).

Under statistikfliken på Kunskapsbanken kan du också hitta motsvarande uppgifter från tidigare år.

"Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion" är titeln på arbetet där Christel Cederberg, Maria Henriksson och Håkan Rosenqvist vid Chalmers Universitet studerat ekonomin i några framtida gräsbaserade produktionssystem. Man har undersökt hur ekosystemtjänster kopplar till markanvändningen i dessa system samt analyserat hur jordbruksstöd i framtiden behöver utvecklas för att gynna matproduktion som bidrar till ytterligare ekosystemtjänster utöver jordbrukets grundläggande ekosystemtjänst: produktion av livsmedel.

Projektet har, i dialog med lantbrukare, analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbase-rade produktionssystem för nötkreatur, med bete i fokus. Studien inkluderar några möjliga framtida system för mjölkproduktion där intensiteten i avkastning per ko är lägre än dagens och istället inriktad på en kombinerad produktion av mjölk och kött.
Ekonomisk lönsamhet, utan tillägg av några jordbruksstöd, har beräknats för fem olika eko-logiska typgårdar, fyra med mjölkproduktion och en med dikoproduktion. Typgården ”intensiv” motsvarar dagens ekologiska produktion framräknad till år 2030 (10 ton mjölk/ko och år), medan typgårdarna ”gräs” producerar på 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år med stor andel grovfoder och bete i foderstaterna. Alla ungdjur (utöver rekrytering) föds upp till slakt på gården och gårdens areal motsvaras av djurens behov av grovfoder och spannmål. Produktionskalkyler för olika storlek på naturbetesmarker togs fram i projektet.

Arbetet finns att läsa i sin helhet här.

Gård & Djurhälsan erbjuder såväl veterinära som produktionsrådgivningstjänster med bättre djurhälsa, produktion och ekonomi i fokus.

På vår hemsida, www.gardochdjurhalsan.se kan du hitta de tjänster och produkter vi för tillfället erbjuder dig som nötköttsproducent. Där finns också en förteckning över aktuella kurser, samt en omfattande kunskapsbank med faktaartiklar om många områden som rör nötköttsproduktionen.

Du är naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss om du har några frågor kring din produktion!