Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.


NYHETSBREV JAN - FEB 2018


Fokus: Valåret 2018 - en granskning av oppositionspartiernas skattepolitik


Innehåll

I detta nyhetsbrev redogör vi för oppositionspartiernas skattepolitik inför det kommande valet i år. 

Regeringens skattepolitik avstår vi från att redogöra för eftersom vi har granskat dem i skattefrågor genom dessa nyhetsbrev under 2017. 

Längre ner i nyhetsbrevetfinner ni en redogörelse över sedvanliga skattenyheter under januari - februari 2018. De skattenyheter som kom under december 2017 anges även här.

Det förtjänar här att anmärkas om Skatteverkets ökade kontroller i år inom särskilda områden. En redogörelse om detta lämnas i redogörelsen över skattenyheter.

Läs de partiers skatteförslag som faller i ert intresse! Redogörelserna är långa.



Allianspartiernas skattepolitik


Centerpartiet

Först ut är Centerpartiet. Centerpartiet har följande skatteförslag i sin budgetmotion för 2018:

1. Inträdesjobb - Inträdesjobb är en ny anställningsform som innebär att nyanlända samt ungdomar utan gymnasieexamen ges möjlighet att ta ett arbete till 70 procent av gällande ingångslön samtidigt som inga socialavgifter behöver betalas av arbetsgivaren. Anställningen gäller maximalt i tre år. 

Införandet av inträdesjobb beräknas initialt medföra en offentligfinansiell nettokostnad om 375 miljoner kronor år 2018. Fullt utbyggt beräknas inträdesjobb medföra en bruttokostnad om 1,8 miljarder kronor. 

2. Ingångsavdrag - För att fler ska få ett enklare inträde på svensk arbetsmarknad föreslår Centerpartiet att ett ingångsavdrag införs. Det innebär att under de två första år som en person gör entré på svensk arbetsmarknad ska ingen arbetsgivaravgift betalas på den del av lönen som understiger 16 000 kronor per månad.

Införandet av ingångsavdraget väntas medföra en offentligfinansiell kostnad om 11,7 miljarder kronor år 2018.

3. Sommarjobbsavdrag - För att underlätta för ungdomar att göra entré på arbetsmarknaden föreslår Centerpartiet ett sommarjobbsavdrag. Avdraget innebär att arbetsgivaravgiften slopas helt för personer under 18 år. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2018.

Införandet av ett sommarjobbsavdrag väntas medföra en offentligfinansiell kostnad om 345 miljoner kronor år 2018 och 660 miljoner kronor 2019.

4. Utbyggt RUT-avdrag - Centerpartiet och Alliansen föreslår att RUT-avdraget byggs ut ytterligare. 

Centerpartiet anför följande:

- För det första bör fler tjänster inkluderas, vilket också innebär att det blir mindre svåra gränsdragningar för RUT-tjänsterna. 

- Trygghets-RUT bör införas, så att tillsyn av hemmet vid resa eller frånvaro av annan anledning inkluderas i avdraget. 

- Tvätt-RUT bör också införas, där även tvätt som sker utanför hemmet ger rätt till avdrag. 

- Flytt- och hämt-RUT bör införas, vilket innebär att flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av växter i trädgård inkluderas i RUT-avdraget. 

I samband med denna breddning bör det övervägas om en begränsning av avdraget per timma bör införas, för att ytterligare rikta fokus till de tjänster som främst utförs av personer som annars hade stått långt från arbetsmarknaden. 

För det andra bör taket i RUT tredubblas, från 25 000 kronor till 75 000 kronor. 

För det tredje bör det utredas om äldre, i bemärkelsen personer som är över 80 år, bör ges ett större avdrag än övriga. Detta då äldre är flitiga användare av avdraget men ofta har knappa resurser. 

Därtill bör det utredas om avdraget kan förenklas för äldre, genom införandet av ett bredare så kallat HEM-avdrag. Det innebär att för äldre blir alla tjänster som utförs i och med anknytning till hemmet en del av RUT-avdraget. 

För det fjärde bör rätten till avdrag utvidgas till att omfatta den egna och alla närstående familjemedlemmars bostad.

Kostnaden för den ovan föreslagna breddningen av RUT beräknas till 730 miljoner kronor år 2018.

5. Ingen arbetsgivaravgift för den första anställda Centerpartiet föreslår att arbetsgivaravgiften tas bort under de första två åren när en enmansföretagare anställer sin första medarbetare.

Centerpartiet föreslår att ingen arbetsgivaravgift behöver betalas när ett företag väljer att anställa sin första medarbetare. Totalt väntas denna reform medföra en offentligfinansiell kostnad om 1,1 miljarder kronor år 2018.

6. Sänkt krav på aktiekapital - Centerpartiet föreslår att kravet på aktiekapital sänks ytterligare: från 50 000 kronor till 25 000 kronor. 

7. Personaloptioner - Centerpartiet anför följande: Enligt regeringens förslag får endast företag med som mest 50 anställda samt en nettoomsättning eller balansomslutning på högst 80 miljoner kronor ta del av de nya optionsreglerna. I Storbritannien får företag med upp till 250 anställda och upp till 30 miljoner brittiska pund, motsvarande ungefär 350 miljoner kronor, i bruttotillgångar ta del av deras motsvarighet till förbättrade optionsregler. Centerpartiet anser att åtminstone de gränser Storbritannien använder för optionsbeskattning ska gälla även i Sverige. Centerpartiet anser därtill att fler branscher bör kunna använda kvalificerade personaloptioner. Slutligen bör det inte finnas en gräns på att endast företag som är sju år eller yngre får använda kvalificerade personaloptioner. 

Att sänka och förenkla beskattningen av personaloptioner i enlighet med vad som beskrivits ovan väntas medföra en offentligfinansiell kostnad om 700 miljoner kronor år 2018.

8. Förenklade 3:12-regler - Utformningen av 3:12-reglerna bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som bör uppmuntras och reglerna bör därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt. 

Regeringen lade tidigare fram förslag som skulle höja beskattningen av fåmansföretag och gör 3:12-reglerna än krångligare. Centerpartiet kan inte acceptera en sådan ensidig skattehöjning på fåmansföretagen. Efter omfattande kritik från Centerpartiet och övriga Alliansen tvingades regeringen att dra tillbaka förslaget. 

9. Utökat investeraravdrag - Centerpartiet anför följande: För att små företag ska kunna växa och anställa krävs kapital. Tillgången till riskvilligt kapital är därför central. Centerpartiet och Alliansen införde under 2013 ett investeraravdrag, som innebär att fysiska personer kan investera upp till 1,3 miljoner kronor i ett mindre företag, i samband med företagets bildande eller en nyemission, och få göra avdrag på skatten med hälften, det vill säga upp till och med 650 000 kronor. Investeraravdraget stimulerar till investeringar i, och utveckling av, svenska småföretag.

Att investeraravdraget inte används i högre utsträckning beror till stor del på de regler och begränsningar som omgärdar det. För det första är beloppsgränserna inom investeraravdraget för låga. I Storbritannien finns ett system liknande det svenska investeraravdraget kallat Enterprise Investment Scheme (EIS). Endast 42 procent av alla företag som får investeringar genom EIS får investeringar som är mindre än 100 000 brittiska pund, motsvarande 1,35 miljoner kronor. Det borde därför finnas stor potential i att höja det låga taket i det svenska investeraravdraget. Även den låga avdragsrätten gör det svenska investeraravdraget mindre attraktivt. Inom EIS beviljas en skattelättnad som är dubbelt så hög som för det svenska investeraravdraget. Vidare hämmas användandet av investeraravdraget av för krångliga och begränsande regler. 

Mot bakgrund av detta anser Centerpartiet att investeraravdraget bör vidareutvecklas och dess regler kraftigt förenklas. I ett första steg bör avdragsrätten dubbleras till 30 procent, vilket alltså innebär att hela investeringsbeloppet blir avdragsgillt, och taket höjas till 3 miljoner kronor. Denna reform väntas medföra en offentligfinansiell kostnad om 50 miljoner kronor år 2018.

10. Slopad revisionsplikt - Centerpartiet anför följande: En viktig reform för minskat regelkrångel var att undanta vissa företag från kravet på revisionsplikt. Detta genomförde Alliansregeringen år 2009. Revisionsplikten innebär att ett aktiebolag måste ha en revisor som granskar bland annat årsredovisningen och bokföringen. Numera undantas småföretag som uppfyller två av följande kriterier: högst 3 anställda, högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Detta innebär att drygt 70 procent av landets aktiebolag undantas från revisionsplikt. Centerpartiet vill utveckla denna reform så att fler företag undantas från kravet på revisionsplikt. 

11. Generationsväxlingar - Centerpartiet talar om ett utredningsförslag som regeringen nu har valt att ta tillbaka. Centerpartiet anser att detta förslag bör genomföras "givet att utredningsförslaget ändå innebär en mycket påtaglig förbättring". 

Förbättringen av reglerna kring generationsväxling beräknas innebära minskade skatteintäkter med 170 miljoner kronor årligen.

12. Ingångsföretag - Centerpartiet föreslår att en ny företagsform införs för riktigt små företag, med högst 250 000 kronor i omsättning: ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör idag, men med ordentliga regelförenklingar. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. Istället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässigt beräknad skatt, baserad på omsättningen, med en skattesats på 25 procent.

Genom att ingångsföretag endast betalar en sådan omsättningsskatt krävs det inte att de upprätthåller samma omfattande bokföring som vanliga företag åläggs att göra. För att möjliggöra denna nya företagsform i praktiken bör Skatteverket ges i uppdrag att ta fram en plattform som tillåter att skatt dras direkt, via en app, vid elektroniska köp. 

Kostnaden för införandet av ingångsföretag beräknas till 600 miljoner kronor per år.

13. Sänkt skatt för låga inkomster - Förslaget innebär en skattesänkning på 2 000 kronor per person och år. Skattesänkningen beräknas innebära en minskning av det offentligas inkomster med 8,4 miljarder kronor år 2018.

14. Lägre marginalskatter - Centerpartiet motsätter sig de redan genomförda sänkningarna av skiktgränserna. Att ta bort utfasningen av jobbskatteavdraget och återställa de av regeringen genomförda sänkningarna av skiktgränserna beräknas, på kort sikt, medföra ett inkomstbortfall på 6,03 miljarder kronor. 

15. Sänkt skatt för äldre som arbetar - Centerpartiet anför följande: Regeringen har höjt kostnaden för att anställa personer över 65 år genom att införa en särskild löneskatt för dessa.

Centerpartiet föreslår att det förstärkta jobbskatteavdraget tillgängliggörs för personer som är över 64 år samt att den särskilda löneskatten på äldre avskaffas. Det senare förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Sammantaget väntas dessa förslag leda till en offentligfinansiell kostnad om 750 miljoner kronor år 2018.

16. Färre undantag från koldioxid- och energiskatten - Centerpartiet föreslår att nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel till fordon som används i gruvindustriell verksamhet slopas. Att ta bort undantaget beräknas medföra ökade skatteintäkter med 300 miljoner kronor årligen.

17. Skatt på avfallsförbränning - Skatten föreslås bli 110 kr/ton och beräknas då ge skatteintäkter om 641 miljoner kronor år 2018.

18. Gör om kväveoxidavgiften till en skatt - Att göra om kväveoxidavgiften till en skatt väntas medföra ökade intäkter om 214 miljoner kronor år 2018.

19. Miljöstyrande beskattning av förmånsbilar - Centerpartiet anför följande: I denna budgetmotion föreslås tillsvidare att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar förlängs och att taket för nedsättningen höjs till 13 000 kronor. Det väntas medföra en offentligfinansiell kostnad om 63 miljoner kronor. För att stärka den skattemässiga miljöstyrningen av tjänstebilar föreslås att förmånsvärdet för bilar som inte klassificeras som miljöbilar höjs. Detta beräknas stärka de offentliga finanserna med 1,6 miljarder kronor 2018.

20. Ändra beskattningsnormen för att beskatta fossilt mer än förnybart - Centerpartiet anför följande: Subventioner till fossila bränslen bör fasas ut så att de bär sina fulla miljökostnader.

21. Miljöbilspremier för lastbilar - För att påskynda teknikutvecklingen och skapa en stark svensk marknad för miljölastbilar föreslår Centerpartiet att det införs en miljölastbilspremie. Premien bör uppgå till cirka 250 000 kronor per fordon, i enlighet med förslaget från utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta. Premien bör rikta sig till de lastbilar som har minst klimatutsläpp. Premien bör vara kraftfull nog att styra investeringar i lastbilar och omfatta tillräckligt många fordon för att påverka utvecklingen. För att garantera en effektiv klimatstyrning är det därtill viktigt att klassificeringen av lastbilar kontinuerligt ses över och vidareutvecklas.

Förslaget beräknas kosta 150 miljoner kronor 2018.

22. Ökad miljöstyrning i fordonsskatten - Fordonsskatten tas idag endast ut i 30 år. Detta innebär en skattebefrielse för bilar som ofta har en dålig miljöprestanda. Centerpartiet föreslår därför att fordonsskatten förlängs, genom att det år från vilket bilar befrias från fordonsskatt tills vidare låses vid 1987. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 13 miljoner kronor år 2018.

23. Ett grönare flyg - Centerpartiet anför följande: Istället för regeringens ineffektiva flygskatt vill Centerpartiet införa ett krav på obligatorisk inblandning av förnybart flygbränsle för alla flygplan som tankas i Sverige. 

Centerpartiet anser också att Swedavia bör öka möjligheterna till rabatter för start och landning för de plan med bäst miljöegenskaper. Statliga bolag och myndigheter bör också klimatkompensera sina tjänsteresor. Det behövs därtill skärpta krav på den EU-interna flygtrafiken. Den ska lyda under samma regler för tilldelning av utsläppsrätter som övriga delar av EU:s utsläppshandel. 

24. Slopat skatteundantag för fossilgas - Naturgas är en fossil gas som under en period dragit nytta av skattebefrielser, trots dess fossila ursprung. För att stimulera en ökad användning av förnybar metangas, så kallad biogas, istället för fossil sådan anser Centerpartiet att naturgasen som används i transportsektorn bör beskattas enligt samma princip som fossil bensin och diesel, med koldioxidskatt efter innehåll av fossilt kol, och med energiskatt efter energiinnehåll. Detta beräknas medföra ökade skatteintäkter med 170 miljoner kronor 2018.

25. Förstärkt ersättning för metangasreducering - Centerpartiet föreslår att metangasreduceringsstödet förstärks med 20 miljoner kronor årligen.

26. Kretsloppspremie för biogas - Centerpartiet föreslår en kretsloppspremie på 50 kronor per ton biogödsel, vilket väntas medföra en offentligfinansiell kostnad om 90 miljoner kronor år 2018.

27. Vindkraften befrias från fastighetsskatt - För att stärka arbetet mot ett helt förnybart elsystem vill Centerpartiet avskaffa fastighetsskatten på vindkraft för att stärka konkurrenskraften i vindkraftsbranschen. Den offentligfinansiella kostnaden beräknas till 34 miljoner kronor.

28. Kemikalieskatt - Alliansregeringen tillsatte en offentlig utredning om att införa en kemikalieskatt, som presenterade sina slutsatser i mars 2015. Utredningen föreslog en skatt på vissa typer av elektronik och byggmaterial, syftande till att minska användandet av flamskyddsmedel och ftalater. 

Centerpartiet anför vidare om detta följande: En sådan skatt har nu införts, vilket är glädjande. Centerpartiet anser dock att förutsättningarna för att införa en bredare kemikalieskatt bör analyseras. Därtill föreslår Centerpartiet att en kemikalieskatt på kläder och skor införs, i enlighet med förslag från bland annat Kemikalieinspektionen. Skatten föreslås uppgå till 75 kronor per kilo för de kläder eller skor som innehåller ett farligt beskattningsämne. Denna skattesumma ökas till 100 kronor per kilo om tre beskattningsbara ämnen förekommer eller om innehållet är okänt. De beskattningsbara ämnena utgörs av ftalater samt allergi- och cancerframkallande färgämnen. Skatten väntas inbringa 220 miljoner kronor per år.

29. Miljöskatt på plastpåsar - Centerpartiet föreslår, till skillnad från Naturvårdsverket, att det ekonomiska styrmedlet bör utformas som en skatt. Skattens nivå bör sättas så att målet om att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar från cirka 80 stycken per person och år till 40 stycken per person och år, nås. Priselasticiteten för bärkassar är inte känd, men Naturvårdsverket gör bedömningen att ett lägsta pris om 5 kronor per kasse är nödvändigt. Av försiktighetsskäl föreslår Centerpartiet initialt att en skatt om 1,6 kronor införs. Det bör ge en kostnad per kasse på i storleksordningen 4 kronor. Skattenivån bör justeras i syfte att styra mot målet om en halvering av användningen per person och år. 

Skatten väntas, konservativt räknat, inbringa 600 miljoner kronor 2017.

30. Nej till skatt på avstånd - Centerpartiet anför följande: Regeringen har aviserat två skatteförslag som är skadliga för den regionala tillväxten och som beskattar avstånd. Det handlar dels om en kilometerskatt som beskattar tunga transporter per kilometer, och en skatt på flygresande som drabbar alla flygresenärer i hela landet. 

Centerpartiet har andra förslag för att öka omställningen inom åkeribranschen. Bland annat vill Centerpartiet införa en utökad avdragsrätt för åkerier som tankar förnybart. Också när det gäller flygskatten beskrivs Centerpartiets förslag för att öka andelen förnybart bränsle och minska koldioxidutsläppen genom en s.k. reduktionsplikt. 

31. Höjd återbetalning av dieselskatten - Centerpartiet föreslår att återbetalningen av dieselskatten höjs med 50 öre. Det väntas medföra lägre skatteintäkter om 190 miljoner kronor år 2018 och 290 miljoner kronor per år därefter. 

32. Avskaffat avdrag för övriga utgifter - Exempel på avdragsgilla utgifter är facklitteratur, arbetskläder och telefon. Centerpartiet anser att enkelhet och en låg generell beskattning av arbete är mer prioriterat än möjligheten att, via förhållandevis komplicerade yrkanden, ges avdrag för denna typ av utgifter. 

Centerpartiet föreslår därför att avdrag för övriga utgifter avskaffas. Detta väntas medföra en förstärkning av de offentliga finanserna med 800 miljoner kronor år 2018.

33. Skatte- och tulltillägg - Centerpartiet vill höja skatte- och tulltilläggen för den som lämnar felaktiga uppgifter i sin skatte- eller tulldeklaration. Det beräknas leda till en ökad intäkt på 340 miljoner årligen.

34. Höjda förseningsavgifter enligt skatteförfarandelagen - För att finansiera andra prioriterade satsningar föreslås att dessa förseningsavgifter höjs. Detta väntas medföra intäkter om 50 miljoner kronor år 2018.

35. Sänkt skatt på datacenter - Centerpartiet anför följande: Det är glädjande att regeringen har tagit till sig av bland andra Centerpartiets kritik och nu föreslår att gränsvärdet sänks med 80 procent. 

36. Nya skatteregler för företagssektorn - Centerpartiet anför följande: Regeringen bedömer att skattereglerna för företag bör reformeras med bland annat en begränsning av ränteavdragen i bolagssektorn. Regeringen har remitterat två olika förslag och avser återkomma med ett slutgiltigt förslag vid ett senare tillfälle. Av de två olika förslagen som presenterats förordar Centerpartiet den som baseras på EBITDA. Regeringen har tydliggjort att de föredrar den andra modellen, som baseras på EBIT. Centerpartiet avvaktar med sitt besked tills det slutgiltiga förslaget är presenterat.

Centerpartiets budgetmotion kan läsas här

Liberalerna

Liberalerna har följande skatteförslag i sin budgetmotion för 2018:

1. Höjd brytpunkt för statlig skatt - Liberalerna föreslår en kraftig höjning av brytpunkten från dagens cirka 36 000  kronor per månad till 43 000  kronor per månad.

Förändringen beräknas 2018 sänka inkomsterna med 12 600 miljoner kronor.

2. Avskaffad värnskatt - Liberalerna finansierar hela den direkta kostnaden av att avskaffa värnskatten. Det beräknas för 2018 minska inkomsterna med cirka 6 100 miljoner kronor.

3. Återställ jobbskatteavdraget - Liberalerna återställer den avtrappning av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 50 000 kronor som trädde i kraft 2016. Ett återställande av avtrappningen av jobbskatteavdraget innebär att statens finanser försvagas med 3 400 miljoner kronor för år 2018

4. Lägre skatt på personaloptioner - Regeringen tillkännager nu att personaloptioner för företag i vissa branscher och med viss ålder, omsättning och personalstyrka ska befrias från beskattning för inkomst från arbete. En mängd remissinstanser har invänt att förslaget är för begränsat i omfattning och för svårtillämpbart. 

Liberalerna menar att förslaget bör överges och en annan modell bör väljas. För att göra optionerna enkla att använda bör det inte finnas någon storleksbegränsning på programmet eller behov av att värdera optionerna när de ställs ut. Liberalerna anser att den absoluta huvudparten av onoterade bolag ska omfattas genom att det inte införs några storleksbegränsningar. Desto längre tid som har gått mellan att optionen ställdes ut och den löses in desto högre del av värdet ska beskattas som kapitalinkomst. Det gör att risken för skatteplanering och en oavsedd överflyttning mellan inkomstslagen blir mindre, samtidigt som värdet och attraktiviteten i optionen på sikt kan bli stort. Bortom fem till sju år bör hela inkomsten beskattas som kapital.

5. Det ska löna sig att spara - Regeringen höjer skatten på investeringssparkonton från 0,75 till 1 procentenhet över statslåneräntan. Liberalerna avvisar regeringens skattehöjning på investeringssparkonton. Liberalernas förslag innebär att statens finanser försvagas med 790 miljoner kronor för år 2018 jämfört med regeringens förslag.

6. Förläng arbetslivet - Liberalerna föreslår att åldersgränsen justeras ned med två år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år. Det betyder att denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet genom att de gynnas skattemässigt. Förändringen beräknas försvaga statens finanser med 600 miljoner kronor för år 2018. 

I budgetpropositionen för 2016 höjde regeringen löneskatten för äldre. Konsekvensen blir att incitamenten för äldre att arbeta minskar. Därför föreslår Liberalerna att löneskatten för äldre slopas. Förändringen beräknas försvaga statens finanser med 2 500 miljoner kronor jämfört med regeringens proposition.

7. Sänkt pensionsskatt och utökat RUT-avdrag för äldre - Liberalerna välkomnar att regeringen sänker skatten för pensionärerna. Det krävs dock ytterligare skattelättnader för att underlätta vardagen för Sveriges pensionärer. Därför föreslår Liberalerna ett utökat rutavdrag för äldre. 

Liberalerna vill därför utöka denna möjlighet för fler äldre och föreslår att subventionsgraden för rut höjs från 50 procent till 60  procent för alla som vid årets ingång fyllt 80 år. Kostnaden för förslaget beräknas till cirka 100 miljoner kronor 2018.

8. Utvidgat RUT-avdrag - Liberalerna föreslår att rutavdraget vidgas till att omfatta tvättjänster, samt flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Förslagen innebär att statens finanser försvagas med sammanlagt 600 miljoner kronor för 2018. 

Liberalerna föreslår också att taket i rutavdraget höjs till det tredubbla. En höjning av taket i RUT-avdraget försvagar statens finanser med 130 miljoner kronor. 

9. Från sjukfrånvaro till arbete - För att bryta trenden mot ökad sjukfrånvaro krävs en rad åtgärder. Liberalerna föreslår att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen återinförs. Vi föreslår vidare att en femtonde karensdag införs och att sjukpenningen betalas ut på fortsättningsnivå tidigare än i dag.

Att fler återgår i arbete leder till att arbetsgivaravgifterna förväntas öka. Sammantaget förstärks statens finanser med 100 miljoner kronor avseende arbetsgivaravgifter. Samtidigt försvagas kommunernas finanser på skattesidan med sammantaget 300 miljoner kronor för 2018.

Liberalerna avvisar sänkningen av skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. En sådan skattesänkning, i kombination med regeringens skattehöjningar på arbete, bidrar till att göra det mindre lönsamt att återgå till arbete. Liberalerna prioriterar i stället reformer för att snabba på återgången till arbete för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Liberalernas förslag innebär att statens finanser stärks med 480 miljoner kronor. 

10. Ökad rörlighet på bostadsmarknaden - Liberalerna anför följande: Flyttskatterna, särskilt i form av uppskovsbegränsning och räntebeläggning på uppskovsbelopp, måste sänkas. Reavinstbeskattningen vid fastighetsförsäljningar ska sänkas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Avskaffandet av taket för uppskov av reavinster i samband med fastighetsförsäljning måste permanentas. Samtidigt bör räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen avskaffas.

Liberalerna föreslår att uppskovsbeloppet inte beläggs med ränta. Förändringen beräknas försvaga statens finanser med 1 300  miljoner kronor för år 2018. 

Sänkt flyttskatt bör kompenseras med en gradvis nedtrappning av ränteavdraget. Under en tioårsperiod bör ränteavdraget sänkas från 30 till 20 procent av räntebeloppet. Detta bidrar till att kyla ner bostadsmarknaden och förhindra överhettning. Förslaget förstärker statens finanser med 800 miljoner kronor för 2018, 1 200 miljoner kronor 2019 och 2 000 miljoner kronor 2020. 

11. Höjd skatt på obebyggd tomtmark - Liberalerna föreslår, i linje med resonemangen i bland annat sou 2015 :48, att den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark förhöjs för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter. 

Som en följd av detta beräknas skatteintäkten på titel 1350 öka med 200 miljoner kronor år 2018. I dagens läge med ett omfattande behov av nya bostäder måste skattesystemet skapa incitament för markägare och byggherrar att bygga bostäder i stället för att använda marken för andra ändamål. Liberalerna föreslår därför en höjning av fastighetsskatten för kommersiella lokaler med 0,5 procent. Förslaget förväntas förstärka statens intäkter med 4 200 miljoner kronor för år 2018 under inkomsttitel 1350, samt försvaga intäkterna med 900 miljoner kr avseende inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster.

12. Höjt förmånsvärde för icke miljöbilar - Regeringen vill förlänga nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar. Liberalerna vill göra mer. Vi föreslår att förmånsvärdet av bilar som inte är miljöbilar höjs med 20 procent eller maximalt 16 000 kronor per år.

Förändringen beräknas stärka statens finanser med 400  miljoner kronor under inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt och med 600 miljoner kronor under inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter och försvaga statens finanser med 400 miljoner kronor under inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster. Förslaget förstärker kommunernas finanser med 600 miljoner kronor.

Liberalerna avvisar också förslaget om att sätta ned förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. Förändringen stärker statens finanser med 100 miljoner kronor för år 2018 under inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter. Även kommunernas finanser förstärks med 100 miljoner kronor.

13. Omvänd miljöbilsbonus - Liberalerna föreslår en reformering av miljöbilsbonusen. Enligt principen om att förorenaren ska betala föreslår vi en omvänd miljöbilsbonus. Miljöbilsbonusen bör utformas såsom en förhöjd skatt på bilar med negativ klimatpåverkan, i stället för en särskild premie på bilar med låg klimatpåverkan.

Detta stärker statens finanser med 270 miljoner kronor under inkomsttitel 1470 Skatt på vägtrafik. Det försvagar statens finanser med 10 miljoner kronor under inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt, med 20 miljoner kronor under inkomsttitel 1210  Arbetsgivaravgifter och med 10 miljoner kronor under inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster. Förändringen leder också till att kommunernas finanser försvagas med 20 miljoner kronor, för vilket de kompenseras. Sammantaget bedöms dessa förslag stärka statens finanser med cirka 210 miljoner kronor år 2018. 

14. Dubbdäcksavgift - Liberalerna föreslår att en dubbdäcksavgift enligt norsk modell införs för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck medför. Detta skulle förbättra luftkvaliteten i storstäderna. Förslaget kommer att stärka statens finanser med 130 miljoner kronor på inkomsttitel 1470 Skatt på vägtrafik.

15. Regionalt anpassat reseavdrag - ökat fokus - Ett avdrag för reskostnader mellan hem och arbete är motiverat för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och göra det enklare för människor att kunna ta arbete på annan ort än hemmet. Förslaget innebär att reseavdraget görs mer generöst i kommuner där kollektivtrafiken kan antas vara mindre väl utbyggd, medan avdraget stramas åt i kommuner där möjligheten att använda kollektivtrafiklösningar bör betraktas som större.

Förslaget beräknas stärka statens finanser med 300 miljoner kronor under inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt jämfört med regeringens proposition. Det stärker dessutom kommunernas finanser med 1 200 miljoner kronor, vilket motiverar en motsvarande sänkning av statsbidraget till kommunerna. Det försvagar statens finanser med 100 miljoner kronor under inkomsttitel 1140 Skattereduktioner. Sammantaget stärker förslaget statens finanser med 1 400 miljoner kronor för 2018.

16. Beskattning av dieselbränsle - Liberalerna föreslår ett slopande av nedsättningen av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet. 

Slopandet av nedsättningen av energi- och koldioxidskatten på diesel i gruvindustriell verksamhet innebär att statens skatteintäkter ökar med 280 miljoner kronor under inkomsttitel 1430 Energiskatt och med 160 miljoner kronor under inkomsttiteln 1440 Koldioxidskatt. Det innebär samtidigt att kommunernas inkomster försvagas med 50 miljoner kronor och att statens intäkter försvagas med 40 miljoner kronor under inkomsttitel 1210  Arbetsgivaravgifter och 20 miljoner kronor under inkomsttitel 1310 Skatt på företagsvinster. Slopandet av nedsättningen av koldioxidskatten i jordbruket innebär att statens skatteintäkter ökar med 800 miljoner kronor under inkomsttitel 1440  Koldioxidskatt och att statens finanser försvagas med 100  miljoner kronor under inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter. Sammantaget innebär Liberalernas förslag inom området dieselbeskattning att statens finanser stärks med 1 080 miljoner kronor för 2018. 

17. Skattefrihet för småskalig el - Liberalerna föreslår att skattefriheten för småskalig elproduktion återställs. Detta försvagar statens finanser med 190 miljoner kronor för 2018  under inkomsttitel 1430 Energiskatt.

18. Läckageskatt - Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljöproblem. Det är därför angeläget att användningen av sådan gödsel minskar och att jordbrukets allmänna miljöpåverkan sjunker. För att uppnå detta syfte bör en ny läckageskatt för jordbruket införas. Skatten beräknas stärka statens finanser med 300 miljoner kronor under utgiftstitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö jämfört med regeringens proposition.

19. Nej till flygskatt - Att avvisa införandet av en flygskatt leder till att statens finanser försvagas med 1 020 miljoner kronor 2018  under inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö.

20. Skatt på plastpåsar - Liberalerna föreslår att en skatt på plastpåsar införs, vilket leder till att statens finanser förstärks med 300 miljoner kronor för år 2018 under inkomsttitel 1411  Mervärdesskatt, hushåll, och med 1 200  miljoner kronor under inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö.

21. Nej till avdragsrätt för fackföreningsavgift - Liberalerna avvisar regeringens förslag om återinförd avdragsrätt för fackföreningsavgift. En avvisning av förslaget om återinförd avdragsrätt för fackföreningsavgift förstärker statens finanser med 1 340 miljoner kronor för 2018 under inkomsttitel 1142 Fackföreningsavgift.

22. Skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård - Liberalerna säger nej till den slopade skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård. Förslaget försvagar statens finanser med 590 miljoner kronor för 2018 under inkomsttitel 1140  Skattereduktioner.

23. Övriga liberala skattereformer - Liberalerna föreslår bland annat riktade statsbidrag för karriärtjänster för specialistsjuksköterskor och lärare, inklusive en särskild satsning på karriärtjänster i utanförskapsomr.den. Reformen leder till ökade intäkter för staten från arbetsgivaravgifter om sammanlagt 274 miljoner kronor. Det ger också ökade skatteintäkter för kommunerna.

Liberalerna föreslår vidare att den regionala nedsättningen av arbetsgivaravgifterna slopas. År 2002 infördes en regional nedsättning med 10  procentenheter av arbetsgivaravgifterna för företag verksamma i främst Norrlands inland. Detta ökar sammantaget skatteintäkterna år 2017 med 500 miljoner kronor genom påverkan på inkomsttitlarna 1210 Arbetsgivaravgifter och 1240 Egenavgifter. Det försvagar statens finanser med 100  miljoner kronor under inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster.

Liberalerna föreslår ett sänkt tak i arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget förstärker statens finanser på inkomstsidan med 200 miljoner kronor under inkomsttitel 1140 Skattereduktioner men försvagar statens finanser med 400 miljoner kronor under inkomsttitel 2000 Inkomster av statens verksamhet.

Gruppregistrering till mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn bör slopas. Även möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden bör slopas. Förändringen beräknas 2018 öka mervärdesskatteinbetalningarna på inkomsttitel 1410 med 400 miljoner kronor.

Liberalerna föreslår att regeringens skattehöjning på e-cigaretter avvisas. Utifrån målet att minska tobaksanvändningen i samhället är det inte visat att höjd skatt på tobaksfria alternativ är den mest ändamålsenliga reformen. Förslaget försvagar statens finanser med 30 miljoner kronor för 2018 på inkomsttitel 1480 Övriga skatter.

Liberalerna föreslår förändringar av systemet med periodiseringsfonder fr.n och med 1 januari 2019. Förslaget innebär införandet av en gemensam maxgräns för periodiseringar på 30 procent för alla företag. För ett företags fem första verksamhetsår höjs avdraget för periodiseringsfonder till 50  procent.

Den sammantagna effekten av förslaget blir att statens intäkter ökar med 38 miljoner kronor på inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster år 2020. 

Liberalernas budgetmotion kan läsas här

Kristdemokraterna

Följande förslag inom skatterättsliga områden ges i Kristdemokraternas budgetmotion för 2018: 

1. RUT-avdrag - Kristdemokraterna anför följande: RUT-avdraget ska utvecklas så att fler jobb med enklare kvalifikationer blir möjliga. Därför vill Alliansen tredubbla taket i RUT till 75 000 kr per person och år, samt vidga RUT till att också omfatta flyttjänster, tvättjänster och trygghetstjänster. Dessutom bör möjligheten att bredda RUT ytterligare för de över 70 år ses över. 

2. Pensionärer - Kristdemokraterna vill skapa fler möjligheter för äldre att arbeta längre än till 65 och förbättra pensionärernas ekonomi, genom att bland annat ta bort skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst samt genom höjd BTP och höjt tak i BTP, samt borttagen särskild löneskatt för äldre. Dessutom vill vi införa fördubblat jobbskatteavdrag för personer över 64 år.

3. Sänkt aktiekapital - Kravet på aktiekapital bör sänkas från 50 000 till 25 000 kronor. Dagens regelverk stänger ute för många potentiella företagare och bör anpassas till nya företags verkliga behov av eget kapital. 

4. Skattelättnad för unga och invandrare - Kristdemokraterna föreslår att det dubbla jobbskatteavdraget, som idag alltså finns för de som är 65 år eller äldre, utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en kraftig skattelättnad för unga upp till 23 år och för nyanlända under de första fem åren i Sverige. Det innebär att de grupper som kan komma ifråga för Alliansens inträdesjobb med Kristdemokraternas förslag skulle få en kraftig skattelättnad.

5. Jobbskatteavdrag för de som kommer från arbetslöshet eller sjukskrivning - Personer som varit borta länge från arbetsmarknaden kan idag få nystartsjobb där arbetsgivaren får borttagen arbetsgivaravgift. För denna grupp personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, vill vi också ge dubbelt jobbskatteavdrag baserat på hur länge man varit frånvarande från arbetsmarknaden. För att fler ska ta examen från högre studier tidigare så inför vi också en period med dubbelt jobbskatteavdrag för de som tar akademisk examen och börjar jobba före 25.

6. Arbetsgivaravgifter - Kristdemokraterna föreslår slopade arbetsgivaravgifter för den som anställer äldre personer eller unga utan gymnasieexamen och nyanlända. 

7. Bättre regler för personaloptioner - Regeringen har gått fram med ett förslag till incitamentsprogram, genom personaloptioner. Men förslaget exkluderar för många och är för lite generöst. Kristdemokraterna vill ha mer omfattande möjligheter för företagen att använda incitamentsprogram och avsätter därför 600 miljoner per år för sänkt skatt på personaloptioner. 

8. Skattesänkningar inkomst - Personer med arbetsinkomster, pension och näringsinkomster får en skattesänkning på 0,5 procent av inkomsten upp till 40 000 kr. Det innebär upp till 200 kr per person i skattesänkning. För en snittsvensk med 28 000 kr innebär det en skattelättnad på 140 kr i månaden. För de med A-kassa, föräldrapenning, förtidspension och aktivitetsersättning är skattesänkningen hälften så stor - 0,25 procent av inkomsten. 

Förslaget om en skattesänkning till alla kostar drygt 10,8 miljarder 2018 och ökar sedan till 11,5 miljarder kr 2020.

9. Specialisttjänster - För att göra det lönsamt för personer att exempelvis vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska eller bli chef inom äldreomsorgen avvisar Kristdemokraterna regeringens förändring av skiktgränserna som gör att betydligt fler vanliga löntagare får betala statlig skatt. Därför vill vi höja brytpunkten i den statliga inkomstskatten 2019 och därefter med 3,4 miljarder kr per år. Det gör att betydligt färre behöver betala statlig skatt. 

10. Jobbskatteavdrag - Kristdemokraterna återställer jobbskatteavdraget som regeringen trappar av för de som tjänar över 50 000 kronor i månaden. Vi påbörjar återställningen 2020 och avsätter 1,6 miljarder för detta. 

Kristdemokraterna föreslår vidare ett jobbskatteavdrag för föräldrar. Satsningen är omfattande och införandet sker stegvis. Fullt utbyggt – 2020 - ger skattereduktionen 500 kronor per förälder och månad. I ett hushåll där två föräldrar arbetar blir därför skattesänkningen 1000 kr per månad.

11. Främja sparande - nej till höjd skatt på ISK - Kristdemokraterna säger nej till den höjda skatten som regeringen föreslår.

12. Ränteavdrag - Kristdemokraterna påbörjar avtrappningen av ränteavdraget i budgeten, tillsammans med en sänkning av taket till 75 000 kr, vilket förstärker intäkterna med 1 miljard 2018, 2,3 miljarder år 2019 och 4 miljarder 2020.

13. Flyttskatter - Kristdemokraterna vill att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider.

Förslaget skulle innebära att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt genom att staten fortfarande får in skatteintäkterna, dock något senare. Den ökade kostnad med förslaget som ändå uppstår för statskassan kompenserar vi för i vårt budgetalternativ. 

14. Sänkt skatt på ersättningar till funktionärer i ideella organisationer - Idrottsrörelsen har förmånliga skatteregler för sina föreningar som innebär att föreningen inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Med detta undantag har idrottsrörelsen en förmån som betyder mycket gott för verksamheten. Övriga ideella organisationer borde inkluderas i samma regelverk för att stödja deras viktiga arbete som gagnar inte minst ungdomar.

15. Hållbar skattesänkning för jordbruket - Som ett led i arbetet för bättre konkurrensvillkor för svenska bönder föreslår vi att skatten på diesel som används inom jordbruket sänks till jämförbar nivå med våra grannländer i Europa. 

Vi föreslår att skattenedsättningen utökas så att den totala skatten på diesel som används inom jordbruket sänks med 1,34 kronor per liter. Därmed uppgår skatten till 2,69 kr/l för år 2018 och 2,96 kr/l från och med år 2019. Denna reform beräknas kosta cirka 312 miljoner kronor per år.

16. Råvaruskatt - Vi föreslår att en råvaruskatt på icke återvunna textilier införs på 10 000 kronor per ton. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter på omkring 1,3 miljarder kronor 2018 och ca 1,1 miljarder per år 2019-2020.

17. Skatt på plastpåsar Vi föreslår införandet av en ny skatt på plastpåsar i detaljhandeln på 1 krona per påse. Goda europeiska exempel finns, där liknande skatter har lett till drastiskt minskad försäljning av plastpåsar – med kraftigt minskad nedskräpning som följd. Reformen innebär ökade skatteintäkter med 0,8 miljard 2018.

18. Skatt på avfallsförbränning - Kristdemokraterna inför en skatt på avfallsförbränning på 100 kr per ton förbränt avfall, i syfte att styra mot ökad materialåtervinning. Förslaget ger intäkter på drygt 650 miljoner kr per år.

Kristdemokraternas budgetmotion kan läsas här 

Moderaterna

Följande förslag inom skatterättsliga områden ges i Moderaternas budgetmotion för 2018: 

1. Statlig skatt - Moderaterna vill att så få lärare eller sjuksköterskor som möjligt ska betala statlig skatt, och höjer som ett första steg brytpunkten till drygt 43 000 kronor fram till 2020. Moderaterna satsar 2 miljarder kronor 2018, 4 miljarder kronor 2019 och 6 miljarder kronor 2020 för att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt.

2. Jobbskatteavdrag för äldre - Moderaterna vill förstärka det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre ytterligare. Dessutom ska detta avdrag gälla redan från 64 års ålder. Utvärderingar av det nuvarande jobbskatteavdraget för äldre visar på betydande jobbeffekter av reformen och en förstärkning kan också förväntas ge goda effekter.

3. Jobbskatteavdrag för låga inkomster - Vi satsar 22 miljarder kronor på ett nytt jobbskatteavdrag med en förstärkning för låga inkomster, som innebär sänkt skatt för alla som jobbar, men särskilt för dem som tar steget in på arbetsmarknaden från utanförskap.

4. Utvidgat RUT-avdrag för bättre integration - För att ta tillvara sysselsättningspotentialen i RUT-sektorn ska det nuvarande taket tredubblas till 75 000 kronor per år och person. RUT-avdraget bör också breddas till följande nya tjänster:

• Trygghets-RUT: RUT breddas till tillsyn av hem vid resa eller frånvaro.

• Tvätt-RUT: RUT breddas till att även gälla tvätt av kläder som sker utanför hemmet. Det gäller dock ej industriell tvätt.

• Flytt- och hämt-RUT: RUT breddas till flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av växter i trädgård.

För att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör det utredas om RUT avdraget ska breddas till ett bredare hem-avdrag för de över 70 år, där fler eller alla tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion. Det finns även anledning att utreda om avdragsrätten för äldre personer över 80 år ska höjas från 50 till 60 procent.

Moderaterna satsar 730 miljoner kronor per år på att utveckla RUT-avdraget.

5. Skärp skattetilläggen för dem som fuskar med skatten - Skattetillägg är en administrativ avgift som påförs den som undanhåller skatt, och uppgår till 40 procent av den undanhållna inkomstskatten och 20 procent av annan undanhållen skatt. Konsekvenserna för den som väljer bort att betala skatt ska vara tydliga. Skattetillägget bör därför höjas. Moderaterna höjer skatte- och tulltilläggen med 450 miljoner kronor per år.

6. Effektivisera kontrollen av reseavdrag - Reseavdraget är viktigt för att säkerställa möjligheterna att bo och arbeta på landsbygden utan att drabbas av orimliga kostnader för arbetspendling. Flera undersökningar har dock visat att fusket med reseavdraget är mycket utbrett. Moderaterna vill att Skatteverket kraftigt effektiviserar kontrollen av reseavdragets användning genom bättre användning av ny teknik.

7. Nej till vägslitageavgift - Moderaterna säger nej till avståndsbaserad vägslitageavgift, även kallad lastbilsskatt, som regeringen avser införa.

8. Nej till införande av en nationell flygskatt - Moderaterna avslår regeringens förslag om flygskatt. Moderaterna satsar 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor 2019 och 50 miljoner kronor 2020 på bättre förutsättningar för förnybart bränsle.

9. Kvalificerade personaloptioner för nyckelpersoner i växande företag - Moderaterna föreslår att företag med maximalt 250 anställda inkluderas i systemet för personaloptioner istället för den nu liggande utredningens förslag om 50 anställda. Vi vill att gränsen för bruttotillgångar ska uppgå till maximalt 350 miljoner kronor samt ta bort utredningens förslag om tidsgränser för hur länge företaget har funnits. Sammantaget gör detta personaloptioner till ett kraftfullt verktyg för att få företag att växa, attrahera spetskompetens och vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad.

Moderaterna satsar 600 miljoner kronor per år för att fler företag ska inkluderas i systemet för personaloptioner.

10. Sänk kravet på aktiekapital - Sveriges krav på aktiekapital ligger fortfarande jämförelsevis högt och bör sänkas till 25 000 kronor.

11. Nej till beskattning av investeringssparkonton (ISK) - Moderaterna avslår regeringens förslag om att beskatta investeringssparkonton.

12. Nej till överindexering av drivmedelsskatterna - Dels har regeringen utöver vanlig indexering av bensinskatten infört en årlig omräkning av bensin- och dieselskattesatserna, vilket kommer driva upp bensinskatten med över en halv krona per liter. Som ett första steg för att avskaffa överindexeringen så fryser Moderaterna den extra uppräkning som ska ske 2018.

Moderaterna avsätter 800 miljoner kronor per år för att frysa den överuppräkning som ska ske av drivmedelsskatten 2018.

13. Skatteavdrag för klimatkompensation - Moderaterna satsar 15 miljoner kronor per år på ett skatteavdrag för klimatkompensering för företag.

14. Reformera kemikalieskatten - Den kemikalieskatt som regeringen infört fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. Det ger svenska aktörer en betydande nackdel jämfört med internationella konkurrenter och riskerar att endast leda till att konsumenter gör sina inköp via utländska återförsäljare – till noll miljönytta. Moderaterna vill därför på sikt se en annan utformning av kemikalieskatten än den som regeringen har infört.

15. Höjd reducerad moms - Moderaterna vill höja den reducerade momsen från 12 procent till 14 procent vilket bedöms stärka de offentliga finanserna med cirka 3,3 miljarder kronor 2018 då momsen höjs till 13 procent. När momsen höjs till 14 procent bedöms de offentliga finanserna stärkas med 6,4 miljarder kronor 2019 och 5,9 miljarder kronor 2020.

16. Höj fastighetsskatten på obebyggd tomtmark - Moderaterna vill höja fastighetsskatten på obebyggd tomtmark till 2 procent av taxeringsvärdet vilket bedöms stärka de offentliga finanserna med 200 miljoner kronor per år från 2018.

17. Slopad gruppregistrering av moms - Moderaterna vill slopa gruppregistrering av moms vilket bedöms stärka de offentliga finanserna med 320 miljoner kronor 2018, 340 miljoner kronor 2019 och 360 miljoner kronor 2020.

18. Höjd referensränta - Referensräntan vid ränteförmån höjs med 0,5 procentenheter. Moderaterna vill höja referensräntan vilket bedöms stärka de offentliga finanserna med 245 miljoner kronor per år.

19. Nej till regeringens skatteförslag - I sin budgetproposition för 2018 har regeringens föreslagit ett antal skatteförändringar. En del av dem har berörts tidigare i denna motion, men sammantaget avvisar vi följande skatteförslag som ingår i regeringens proposition:

• Lättnader i beskattning av personaloptioner i vissa fall

• Utvidgat växa stöd

• Sänkt skatt för sjuk- och aktivitetsersättning

• Sänkt moms för naturguider

• Skattereduktion för fackföreningsavgift

• Särskild inkomstskatt för utlands bosatta

• Överfinansieringen av Bonus-Malus

• Indexering av miljöskatter

• Höjd koldioxidskatt i värmesektorn

• Skatt på flygresor

• Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård

• Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i

kapitalförsäkring

• Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ

• Ändrad beräkning av bilförmån

 Moderaternas budgetmotion kan läsas här


Sverigedemokraternas skattepolitik


Följande förslag inom skatterättsliga områden ges i Sverigedemokraternas budgetmotion för 2018:

1. Sänkta skatter på arbetsinkomster - Trots fem steg i jobbskatteavdraget uppgår den skattefria inkomsten på årsbasis till bara 0,91 prisbasbelopp - det så kallade första inkomstintervallet –motsvarande knappt 40 800 kr för innevarande år. Sverigedemokraterna vill öka detta första inkomstintervall till 1,35 prisbasbelopp motsvarande knappt 60 500 kr per år. 

2. Marginalskatt - Från 2015 till 2016 gick Sverige från en toppmarginalskatt på 57 procent till 60,1 procent. Det är långt ifrån idén om ”hälften kvar” som tidigare samlade parlamentariskt stöd även över blockgränserna. På sikt bör Sverige sträva efter att återgå till principen om ”hälften kvar” vilket implicerar en högsta marginalskatt om 50 procent. 

3. Jobbskatteavdrag - På kortare sikt, det vill säga avseende kommande budgetperiod 2018-2021, föreslår Sverigedemokraterna att utfasningen av jobbskatteavdraget för de högre inkomsterna helt slopas. Därutöver ska skiktgränserna för när en löntagare börjar betala statlig inkomstskatt återställas enligt tidigare uppräkningspraxis (KPI plus 2 procentenheter), från och med 2018.

4. Slopad allmän löneavgift för småföretag - Den allmänna löneavgiften utgör cirka en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent. Allmänna löneavgiften har höjts successivt och ligger idag på 10,72 procent. 

Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning och helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till tre anställda som baseras på ett takbelopp om 300 000 kronor i lön per anställd. Det skulle motsvara en skattelättnad på 90 000 kronor årligen för ett småföretag med tre anställda.

5. Löneskatt på äldre - Sverigedemokraterna vill slopa den särskilda löneskatten på äldre.

6. Nej till kemikalieskatt - Den så kallade kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik, vitvaror, visst golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad. 

Med stor sannolikhet kommer företagen snabbt att anpassa sig till det nya läget och förflytta delar av sin verksamhet bort från Sverige. Redan idag är det mycket enkelt att handla hemelektronik via internet och om i princip varje elektronikvara kommer att kosta 400 kronor mer i svenska butiker kommer många konsumenter att växla över allt mer till internethandel utanför Sverige.

7. Den särskilda inkomstskatten - Sverigedemokraterna motsätter sig höjningen av den särskilda inkomstskatten (SINK) från 20 % till 25 % för individer som är bosatta utomlands. 

Sverigedemokraterna motsätter sig en straffbeskattning för de pensionärer som flyttar utomlands och budgeterar därmed för att bevara dagens skattesats. 

8. Investeringssparkonto och kapitalförsäkring - Regeringens straffbeskattning på vanligt folks småsparande genom en höjning av schablonbeloppet på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är olycklig ur flera perspektiv. Dels blir det mindre lönsamt att spara, samtidigt som lånande är kraftigt skattesubventionerat genom ränteavdragen, vilket i sig är en olycklig princip. Dels skapar det en stor osäkerhet kring en vanlig och populär sparform som nyttjas av knappt två miljoner svenskar att inte bara en utan två gånger på kort tid höja skatten på den.

Med de skattepålagor som regeringen nu aviserat samt den osäkerhet som dessa medför för framtiden innebär det att möjligheten att påverka sin egen pension numera är kraftigt begränsad. Sverigedemokraterna säger därför nej till den föreslagna skattehöjningen.

9. Ränteavdraget - Vårt konkreta förslag går ut på att trappa ner ränteavdragen från nuvarande 30 till 25 procent under en femårsperiod, alltså med motsvarande 1 procentenhet per år, för att därefter göra en grundlig analys av den privata skuldsättningens utveckling och trend.

10. Moms - Ordinarie momssats i Sverige är 25 procent, men flertalet varor och tjänster har nedsatta momssatser, antingen till 12 eller 6 procent, därtill är vissa varor och tjänster helt momsbefriade. 

I denna budget återställer Sverigedemokraterna dessa båda momssatser och använder istället utrymmet åt att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medelinkomsttagare.

11. Nej till flygskatt - Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita är bland de lägsta inom OECD. Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en flygskatt är mycket små ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till de negativa konsekvenserna.

12. RUT-avdraget - Sverigedemokraterna budgeterar för att utvidga dagens RUT-avdrag till att omfatta nästintill samtliga tjänster som utförs i eller i angränsning till bostaden. Ett omfattande HEM-Avdrag medför att komplicerade gränsdragningar undviks, där man exempelvis idag inte kan få ett avdrag för att flytta möbler på samma våning men däremot kan få det för att flytta mellan våningar. 

Sverigedemokraterna avser även att höja taket på avdraget till 50 000 kronor per år för personer under 65 år samt till 100 000 kronor per år för personer över 65 år. Detta möjliggör dels att familjer ges en större möjlighet att ta del av tjänster så som läxläsning dels att pensionärer ges en större möjlighet att använda sig utav avdraget för att få hjälp med dagliga saker som att laga mat, flytta möbler eller städa.

Sverigedemokraternas budgetmotion för 2018 kan läsas här


Skattenyheter januari - februari 2018


Skatteverkets insatser mot fel och fusk 2018

I år kommer Skatteverket öka sina insatser mot fusk inom folkbokföringen för att hindra felaktigt utnyttjande av välfärdssystemen. Svartarbete och organiserad brottslighet ska motverkas med kontroller av personalliggare i nya branscher och genom mer samverkan mellan myndigheter. Kontroller i den digitala ekonomin ökar, bland annat av handel med kryptovalutor. Stora företags internationella skatteupplägg granskas brett i spåren av olika läckor. 

Kontroll av svartarbete
Det finns ett förslag om att i år införa krav på personalliggare i tre nya branscher: fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, samt livsmedels- och tobaksgrossister. I år inleds även införandet av månadsvis rapportering av skatter och avgifter på individnivå i företagen. De nya reglerna ger Skatteverket möjligheter att arbeta mer effektivt mot organiserat svartarbete och så kallad social dumpning.

Internationell skattekontroll
Läckor av uppgifter om transaktioner i lågskatteländer har lett till att Skatteverket höjt skatten med hundratals miljoner kronor för svenskar som undanhållit inkomster. I nyare läckor förekommer främst stora företags internationella skatteupplägg, som nu utreds. Skatteverkets kontroller av stora företag ledde förra året till beslut om höjd skatt med flera miljarder kronor.

Digital ekonomi
Skatteverket utvidgar kontrollen inom den digitala ekonomin. Många transaktioner kan vara helt lagliga men kontrolluppgifter rapporteras inte in. I år granskas särskilt handel med kryptovalutor. Skatteverket spårar även olaglig aktivitet på dolda delar av internet, ofta kallat Darknet.

Folkbokföringskontroll
Skatteverket ökar i år kontroller inom folkbokföringen, i syfte att bland annat motverka fusk med bidrag och andra delar av välfärdssystemet. Antalet bosättningskontroller ökar, kraven skärps på dokumentation vid registrering, och satsningar görs på bättre system för att hitta fel.

Grov ekonomisk brottslighet
Arbetet mot grov ekonomisk brottslighet går delvis ihop med kontroller av svartarbete och av felaktiga folkbokföringsuppgifter. Insatserna mot det grova fusket riktas också mot fakturabedrägerier, falska kontrolluppgifter samt finansiering av annan grov brottslighet. Skatteverket samarbetar med andra myndigheter i särskilt utsatta områden.

Läs mer här

Förslag om utflyttningsbeskattning av fysiska personer

Syftet med förslaget är att säkerställa att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige beskattas här. Regeringen anser att dagens reglering, den s.k. tioårsregeln, inte är tillräckligt effektiv och det är möjligt att helt eller delvis undgå beskattning av kapitalvinster i samband med utflyttning.

Förslaget innebär att tioårsregeln slopas och att kapitaltillgångar som ägs av en fysisk person i stället ska anses avyttrade om personen flyttar ut från Sverige. Det innebär att kapitalvinster som har upparbetats i Sverige fram till utflyttningen beskattas här.

Läs mer här

Trängselskatt vid privat körning med förmånsbil ska redovisas separat

Från den 1 januari 2018 är trängselskatt vid privat körning med förmånsbil en skattepliktig förmån. Detsamma gäller infrastrukturavgifter vid broar i Sundsvall och Motala. Det betyder att trängselskatten lyfts ut från förmånsvärdet för att värderas och beskattas separat.

Läs mer här

Regeringens 10-punktsprogram på skatteområdet utökas till 12 punkter

Sedan tidigare finns sammanfattat i ett program 10 åtgärder som regeringen anser centrala i arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Nu har det presenterats två nya punkter som läggs till programmet, som därmed får 12 punkter.

Läs mer här

Förslag om utökade möjligheter för Skatteverket att bedriva viss brottsbekämpände verksamhet

Förslaget innebär att Skatteverket ges rätt att på eget initiativ arbeta mot ett stort antal brott, såsom olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning, som är kopplade till användandet av falska eller manipulerade intyg om brotten har samband med Skatteverkets verksamhet samt penningtvättsbrott. Syftet med förslaget är att förstärka Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

Läs mer här

Beräkning av skattetillägg - en översyn av reglerna

En särskild utredare har på uppdrag av regeringen lämnat förslag om hur beräkningen av skattetillägg ska ändras. Utredaren föreslår att skattetillägget vid inkomstbeskattningen ska beräknas på underlag av undanhållet belopp och inte som i dag på underlag av undandragen skatt.

Förslaget innebär att storleken på skattetillägget inte längre kommer att variera beroende på vilket inkomstslag som avses, eller om skattetillägget avser juridiska personer, fysiska personer eller dödsbon. När det gäller andra skatter än inkomstskatt, t.ex. mervärdesskatt, föreslås att skattetillägget även i fortsättningen ska beräknas på undandragen skatt.

Läs mer här

Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

I propositionen föreslås ett antal förändringar av trängselskatten i Stockholms innerstad och på Essingeleden. Det införs ytterligare en tidsperiod på morgonen, klockan 6.00–6.29, för vilken skatt ska tas ut och skattebeloppen för vissa tidsperioder höjs. Det föreslås att trängselskatten differentieras på högsäsong och lågsäsong och att det införs höjda skattebelopp för högsäsong. Den sammanlagda skatten per kalenderdygn och bil kan högst uppgå till 135 kronor under högsäsong. Vidare föreslås att skatt ska tas ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.

Läs mer här

Regeringen föreslår en ny spellag och ny lag om skatt på spel

Regeringen har fattat beslut om lagrådsremissen En omreglerad spelmarknad. En ny spellag och ny lag om skatt på spel föreslås. Den nya regleringen ska utformas som ett licenssystem. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Läs mer här

Reseavdragssystemet ska ses över

Reseavdraget ses över för att underlätta för de som bor på landsbygden. Det ska vara möjligt att kunna bo och verka i hela landet, även där kollektivtrafikalternativ saknas eller är begränsade.

Reseavdraget ska underlätta för de som bor på landsbygden samtidigt som vi behöver se över hur det i högre grad kan gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Ska Sverige nå klimatmålen behöver utsläppen från våra transporter minska.

Läs mer här

Förändringar inom beskattningsområdet som träder i kraft den 1 januari

Den 1 januari 2018 träder vissa förändringar inom beskattningsområdet i kraft. 

Läs mer här

Friskvårdsbidrag nu även för dyrare sporter

Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen står det nu klart att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget, så har inte tidigare varit fallet. 

Läs mer här

Ny tjänst förenklar för den som anlitar redovisningsbyrå för att deklarera

Skatteverket lanserar i år en ny tjänst som underlättar för företagare som tar hjälp av sin redovisningsbyrå för att deklarera. Den nya tjänsten gör det möjligt för redovisningsbyrån att göra klart hela deklarationen digitalt utom själva godkännandet. Det gör företagaren själv med hjälp av sin e-legitimation.

Läs mer här

Skatteverket vill ha skärpta regler kring registrering av månggiften

Läs mer här

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård

Förmån av privat hälso- och sjukvård, vilket bland annat omfattar sjukvårds-försäkringar, är i dag skattefritt för arbetstagaren samtidigt som kostnaden för vården eller försäkringen inte är avdragsgill för arbetsgivaren. Regeringen anser att det saknas skäl att behandla hälso- och sjukvårdsförmåner skatterättsligt annorlunda än andra förmåner som ska tas upp till beskattning och föreslår därför att skattefriheten slopas.

Förslaget innebär att om en anställd får hälso- och sjukvårdsförmåner av sin arbetsgivare – t.ex. en sjukvårdsförsäkring – kommer den anställde att förmånsbeskattas för kostnaden för vården eller försäkringspremien. Arbetsgivaren kommer att betala socialavgifter på förmånen samtidigt som kostnaden blir avdragsgill i verksamheten.

För förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands föreslås att skattefriheten består. Skattefriheten föreslås även bestå för statligt anställda stationerade utomlands. Även insatser i form av företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering kommer att vara fortsatt skattefria för arbetstagarna.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2018 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Läs mer här

Ytterligare förslag för att motverka skatteundandraganden

De förändringar som föreslås i promemorian gäller de så kallade CFC-reglerna. CFC-reglerna innebär att svenska delägare i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande för den utländska juridiska personens inkomst. Reglerna gäller dock inte för bolag i länder som är vitlistade i CFC-regelverket. Den stora förändringen i förslaget är att fler länder, bland annat Malta, tas bort från den vita listan. Moderniseringen av vita listan sker efter en genomgång av skatteregler i de olika länderna.

Promemorian innehåller även andra ändringar i CFC-reglerna som ska säkerställa att de svenska reglerna lever upp till EU:s direktiv mot skatteundandragande.

Förslaget föreslås träda ikraft 1 januari 2019.

Läs mer här

Personalliggare i fler verksamheter ska minska svartarbete

Krav på personalliggare ska även gälla i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Det föreslår regeringen i en proposition som överlämnats till Riksdagen idag. Syftet med förslaget är att minska skattefusk och skatteundandragande och att främja en sundare konkurrens.

De nya verksamheterna som ska föra personalliggare kommer att omfattas av det nya systemet med uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen från den 1 januari 2019. 

Läs mer här



Kontakt

Har ni frågor, tveka inte att höra av er.

Ni kan nå oss på 031-711 20 70,

vard. 8-17.00

Ni kan även skicka ett mejl genom vårt

Kontaktformulär

Vill ni registrera er som kund i ett skatteärende gör ni det här:

Kundregistrering

Adress

Korsgatan 3

411 16 Göteborg

Org. nr. 556624-4876

Hemsida: www.skattepunkten.se

Blogg om de senaste skattenyheterna och

diskussionsforum: www.skatter.se

I vårt forum kan ni utan kostnad med vissa begränsningar få svar på skattejuridiska frågor från meriterade skattejurister.


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.