God jul och gott nytt år önskar vi på Skattepunkten

I detta nyhetsbrev har vi vidtagit vissa förändringar. Vi kommer att redogöra för skattenyheter enligt följande ordning:

1. Nyheter från Finansdepartementet, där skattenyheterna i samband med budgetpropositionen är av särskilt intresse.

2. Nyheter i Skatteverkets rättsliga vägledning.

3. Allmänna nyheter från Skatteverket.

4. Redogörelse av två förhandsbesked från Skatterättsnämnden, denna gång utvalda utifrån ett tema - fåmansföretag och inriktat på den s.k. utomståenderegeln, där vi även hänvisar till Skatteverkets vägledning i ämnet så ni kan förkovra Er.

5. Nyhetsbrevet avslutas med en artikel om bevisning i skattemål. 

Trevlig läsning och en riktigt God Jul och Gott Nytt År önskar vi på Skattepunkten!! Nästa år ser vi fram emot att lära er ännu mer i skatternas snårskog och utveckla och variera nyhetsbrevet med nya spännande delar!


Obs! Nytt för detta nyhetsbrev är nyheter ur Skatteverkets rättsliga vägledning! Se längre ner!

Finansdepartementet


Budgetpropositionen 2018

Budgetpropositionen kanske redan är bekant med det kan vara bra att få lite repetition!

I budgetpropositionen för 2018 kommer regeringen att föreslå ett antal förändringar på skatteområdet. De är som följer: 

Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

- Regeringen avser att höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet i stället för som i dag med 0,75 procentenheter. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Beskattning av e-cigaretter

- Regeringen avser att införa en punktskatt på e-cigaretter. Regeringen avser att under våren 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag som bör träda i kraft den 1 juli 2018

Skattetillägg vid rättelser på eget initiativ

- Regeringen avser att ta fram en promemoria om möjligheten att ta ut skattetillägg vid rättelse på eget initiativ och under våren 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag. Vi granskar promemorian längre ner i nyhetsbrevet. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018. En promemoria har skrivits. Förslaget är ute på remiss och har därför inte blivit en proposition i lagstiftningskedjan.

Läs mer här


Regeringens 10 åtgärder för att motverka skatteflykt

I Finansdepartements uppdaterade artikel om detta ämne som utkom 10 november 2017 ser vi det som särskilt intressant att nämna följande: 

Införande av informationsplikt för skatterådgivare

I syfte att bekämpa skatteflykt, skattefusk och skatteundandragande, har regeringen tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bland annat skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

Arbetet mot momsbedrägerier planeras att stärkas

Regeringen beslutade den 22 juni 2016 om en översyn av mervärdesskattelagstiftningen. Översynen förväntas bland annat leda till att det blir lättare för företagen att göra rätt och för Skatteverket att genomföra kontroller. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019.

Förstärkning av skattetilläggets avskräckande effekt

För att förstärka skattetilläggets avskräckande effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist, har regeringen den 19 oktober 2016 tillsatt en utredning som ska se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i skatteförfarandelagen. Uppdraget beräknades kunna redovisas senast den 30 november 2017, en tidsgräns som har hållits och utredningen har nu överlämnat sitt betänkande till regeringen, läs här.

Vissa åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete

Uppgifter om bl.a. utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska framöver lämnas löpande på individnivå, dvs. per betalningsmottagare. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Det nya systemet införs stegvis från och med den 1 juli 2018.

I budgetpropositionen aviseras att krav på att personalliggare bör införas i kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, fordonsserviceverksamhet samt livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet.

Krav på certifierade kassaregister för näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige, men saknar fast driftställe här, gäller sedan 1 maj 2017.

Vill ni läsa mer om regeringens förslag mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt kan ni läsa regeringens artikel här.

 


Förslag om ändrade regler för skattetillägg vid rättelse

Vi vill här särskilt fördjupa läsaren i regeringens promemoria om ändrade regler för skattetillägg vid rättelse. 

Först ska vi klargöra när man får ta ut skattetillägg respektive inte ta ut skattetillägg enligt nuvarande gällande rätt.

När får skattetillägg tas ut?

Av 49 kap. 4 § SFL (skatteförfarandelag) framgår att skattetillägg ska tas ut av den som på annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning. Detsamma gäller om en oriktig uppgift har lämnats i ett mål om egen beskattning och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

När får skattetillägg inte tas ut?

I 49 kap. 10 § SFL anges i tre punkter när skattetillägg inte får tas ut. Av den första punkten framgår att skattetillägg inte får tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Den andra punkten, som är av intresse i detta lagstiftningsarbete, reglerar när den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften eller lämnat uppgift om att skatteavdrag inte har gjorts. Av den tredje punkten framgår att skattetillägg inte heller får tas ut om det skattebelopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller passiviteten är obetydlig.

När rättelse har skett på eget initiativ

En rättelse på eget initiativ innebär att den enskilde på eget initiativ begär ändring av tidigare lämnade uppgifter till Skatteverket. En rättelse på eget initiativ av en sådan oriktig uppgift som kan utgöra grund för skattetillägg kan avse alla skatter och avgifter som skattetillägg kan tas ut på. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att en rättelse inte har gjorts på eget initiativ.

Skattetillägg får enligt skatteförfarandelagen inte tas ut av den som på grund av Skatteverkets information om verkets generella kontrollaktioner rättar en oriktig uppgift. Om däremot rättelsen sker efter det att den uppgiftsskyldige har anledning att tro att Skatteverket har uppmärksammat den oriktiga uppgiften i det enskilda fallet, ska skattetillägg tas ut. En rättelse är således gjord på eget initiativ även om Skatteverket har gått ut och offentliggjort att en speciell kontrollaktion ska göras. Om Skatteverket har ställt en fråga till den enskilde som har samband med den felaktiga eller ofullständiga uppgiften, är det för sent att komma in med en rättelse och undvika skattetillägg. Detsamma gäller om Skatteverket t.ex. har beslutat om revision (prop. 2010/11:165 s. 478 f. och 943).

Behovet av ändringar 

Regeringen anser, i syfte att minska skattefusk och skatteundandragande bör bestämmelsen om att skattetillägg inte får tas ut om den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften justeras.

Promemorians förslag är följande: En rättelse anses inte vara på eget initiativ om Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll, rättelsen har en direkt koppling till den generella kontrollen och rättelsen görs först två månader från utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen. I ett sådant fall får skattetillägg tas ut.

Att begränsa möjligheten till rättelse av en oriktig uppgift utan risk för att påföras skattetillägg till en viss period medför att den uppgiftsskyldige måste lämna in en rättelse på eget initiativ relativt omgående för att undvika sanktion. Regeringen anser på detta sätt att Skatteverkets kontrollmöjligheter effektiviseras ytterligare samtidigt som den skattskyldige fortfarande får en chans att göra rätt för sig.

Läs promemorian här


Brexits påverkan på de svenska trygghetssystemen utreds

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får i uppdrag att analysera konsekvenserna av ett brittiskt utträde ur EU för myndigheternas verksamheter och hur det påverkar personer som tar del av de svenska trygghetssystemen.

Uppdraget ska delredovisas den 31 januari 2018. Slutredovisningen av uppdraget ska lämnas till Socialdepartementet senast den 29 mars 2019.

För de som har klienter som arbetar i England är detta ett ämne som man bör ha koll på. 

Läs mer här


Sänkt skatt för pensionärer

Regeringen sänker skatten för pensionärer ännu kraftfullare än vad som tidigare utlovats och fördubblar satsningen för 2018. Redan den 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Detta är en del av budgetpropositionen för 2018. 

Läs mer här


Regeringen stärker den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

Regeringen föreslår reformer på tre olika områden som förbättrar den ekonomiska situationen för personer med aktivitets- och sjukersättning:

  • Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget höjs från 1 januari 2018.
  • Skatten sänks för personer med aktivitets- och sjukersättning från 1 januari 2018.
  • Garantiersättningen höjs med drygt 300 kr från 1 juli 2018.

Förslaget är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet inför budgetpropositionen för 2018.

Läs mer här


Särskilda uppskovsregler vid bostadsförsäljning för att underlätta sanhällsomvandlingen i Malmfälten

Den som säljer sin bostad i samband med en samhällsomvandling och vill få uppskov med inbetalning av skatt vid bostadsförsäljning får längre tid på sig att skaffa en ny bostad. Det föreslås i en promemoria som Finansdepartementet skickat på remiss.

Läs mer här


Regeringen höjer prisbasbeloppet med 700 kr

Prisbasbeloppet för 2018 har fastställts till 45 500. Det är en höjning med 700 kronor, eller 1,56 procent, jämfört med 2017. 

Läs mer här

Regeringen föreslår skattereduktion på fackföreningsavgift

Förslaget innebär att en fackföreningsmedlem får en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda medlemsavgift som betalats under året, förutsatt att avgiften uppgår till minst 400 kronor per år. Avsikten är att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Läs mer här

Regeringen föreslår minskade kostnader för första medarbetaren och skattelättnader för personaloptioner

Nedsatta arbetsgivaravgifter

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att fler företag ska kunna få nedsatta arbetsgivaravgifter när de anställer sin första medarbetare. 

Skattelättnader för personaloptioner

Förslaget om skattelättnader för personaloptioner innebär att om en anställd får en personaloption av sin arbetsgivare ska den anställde inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning först när den aktie, som den anställde har köpt genom att utnyttja personaloptionen, säljs. Beskattning sker då som inkomst av kapital.

Förslagen är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet inför budgetpropositionen för 2018.

Läs mer här

 

Skatteverket


Ansök om återbetalning av energiskatt i e-tjänsten

Jordbrukare som ska ansöka om återbetalning av energiskatter för el och bränsle ska göra det på Skatteverkets e-tjänst ”Återbetalning punktskatt”. Lagkravet att man måste använda e-tjänst kom 1 januari 2017 och det avser el och bränsle som har förbrukats från och med 2017.

Läs mer här


Skatteverket lämnar förslag om utflyttningsskatt

Skatteverket har lämnat ett förslag till Finansdepartementet om utflyttningsbeskattning. Förslaget går ut på att de personer som har bott i Sverige fem av de senaste tio åren och har en orealiserad nettovinst på sina kapitaltillgångar ska ta upp den till beskattning när de flyttar från Sverige. De flesta kommer att få anstånd med att betala skatten tills dess att tillgången faktiskt säljs.

Läs mer här


Anmäl konto för att få dina utbetalningar automatiskt

Den 22 november slutar Skatteverket att skicka skatteåterbäring och andra utbetalningar automatiskt via utbetalningskort. För att få en automatisk utbetalning behöver du anmäla ett utbetalningskonto. Enklast och snabbast är att anmäla konto digitalt.

Läs mer här


Reklamspärr och registerutdrag från SPAR kan nu göras digitalt

Nu går det att spärra adresserad direktreklam hos Statens Personadressregister, SPAR, med hjälp av e-legitimation. Det går även att begära utdrag ur sina egna registeruppgifter digitalt.

Läs mer här


2,4 miljoner småhus får nytt taxeringsvärde

Det är försäljningspriserna på fastighetsmarknaden åren 2014-2016 som avgör nivån på taxeringsvärdena. Prisutvecklingen har varit stark i hela landet under den här perioden, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket. 

Taxeringsvärdena beräknas öka med i genomsnitt 26 procent, men med stora variationer i landet. Mest ökar taxeringsvärdena i Stockholms län, med 38 procent. Den minsta ökningen finns i Blekinge län, med 11 procent.

Läs mer här


Nytt ställningstagande angående rutavdrag för flyttjänster

Vid beräkning av skattereduktion för rutarbete ska arbetskostnad för flyttjänster normalt beräknas till utbetalad lön per timme uppräknat med 250 procent plus moms. Det bestäms i ett nytt ställningstagande av Skatteverket. 

Läs mer här


Hämta information om företaget du ska anlita

I tjänsten "Hämta företagsinformation" kan du hämta olika typer av information om ett företag. Nu kan du även få information om företagets beslutade arbetsgivaravgifter de tre senaste månaderna.

Läs mer här


Skatteverkets rättsliga vägledning


Obs! Nytt för detta nyhetsbrev!

Vi plockar här ut ett urval av nyheter som vi av olika skäl finner intressanta.


Förtydligande: Utförare av rot- och rutarbete som är närstående

Två exempel har lagts till för att förtydliga vilka som räknas som närstående till köparen och som alltså inte får utföra rut- och rotarbeten.

Läs mer här


Rättsfall: Ett irländskt uLtd motsvarar inte ett svenskt aktiebolag

Kammarrätten anser att irländska uLtd inte är jämförbara med svenska aktiebolag, eftersom delägarna är personligt ansvariga för bolagets skulder vid en likvidation.

Läs mer här


Skatteverkets föreskrifter om genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch

Föreskriften ska tillämpas för beskattningsåret 2018. 

Läs föreskriften här


Rättsfall: Villavagnar inte fastighet

Skatterättsnämnden anser att villavagnarna inte utgör fastighet enligt 1 kap. 11 § ML, eftersom de kan monteras ned och flyttas med lätthet. Uthyrningen av villavagnarna är därför inte undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 2 § ML (SRN dnr 18-16/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Läs mer här 


Förtydligande: Skattepliktig förmån av fri cykel

När en anställd får använda arbetsgivarens cykel privat är det en skattepliktig förmån, och arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter för förmånen.

Läs mer här 


RÄTTSFALL



Tema: Fåmansföretag

Förhandsbesked 1 - Utomståenderegeln

Skatterättsnämnden

Inkomstskatt: Utomståenderegeln, 57 kap 5 § inkomstskattelagen.

Förhandsbesked meddelat: 2017-10-18

Avgörande

Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) är inte tillämplig.

Bakgrund

A är verksam i betydande omfattning i X AB och dess dotterbolag. X AB är ett fåmansföretag och ägs av både verksamma och passiva delägare. De verksamma delägarna, däribland A, har från starten sammanlagt ägt aktier motsvarande drygt 90 procent av kapitalet. Passiva delägare har följaktligen aldrig ägt mer än knappt 10 procent av aktierna. Hittills har passiva ägare dock i praktiken haft rätt till mer än 30 procent av beslutade utdelningareftersom de äger en relativt stor andel av preferensaktierna.

Frågan och parternas inställning

A frågar om utomståenderegeln är tillämplig på hans innehav i X AB. Han anser själv att utomståenderegeln är tillämplig så länge mer än 30 procent av utdelningar och kapitalvinster tillfaller passiva delägare.

Skäl för avgörandet

Av förutsättningarna framgår att X AB är ett fåmansföretag och att A:s aktier i bolaget är kvalificerade andelar enligt huvudregeln i 57 kap. 4 §.

Enligt utomståenderegeln i 57 kap. 5 § första stycket ska, om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, hans andelar anses kvalificeradebara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Av förarbeten och praxis framgår att ett betydande utomstående ägande föreligger om minst 30 procent av aktierna ägs av utomstående.

Mot bakgrund av syftet med utomståenderegeln kan det argumenteras för att den ska kunna tillämpas även när utomstående i praktiken fått och under överskådlig framtid kan antas få mer än 30 procent av beslutade utdelningar, trots att det utomstående ägandet understiger 30 procent. Mot en sådan tillämpning talar dock att en bedömning bör vara möjlig även för år då utdelning inte beslutats. Med hänsyn härtill samt bestämmelsens utformning är det enligt Skatterättsnämnden inte möjligt med en sådan tillämpning. Den ställda frågan ska därför besvaras nekande.

Skribentens kommentar

A har tolkat utomståenderegeln ”bak och fram” eller ”upp och ner”. Han är en kvalificerad delägare eftersom han är verksam i betydande omfattning i X AB och är därför inte ens en utomstående.

Vilka som är kvalificerade delägare framgår i Skatteverkets vägledning i ämnet. Läs mer här

Kvalificerade andelar beskattas annorlunda än passiva andelar. Läs mer i Skatteverkets rättsliga vägledning, klicka här

Notis. Redogörelsen av rättsfallet bygger på citat och kursiveringar är införda av skribenten.

Rättsfallet kan läsas i sin helhet här

 


Förhandsbesked 2 - Utomståenderegeln

Skatterättsnämnden

Ämne: Inkomstskatt, utomståenderegeln, 57 kap 5 § inkomstskattelagen.

Förhandsbesked: Ägarna till Y AB är inte att anse som utomstående ägare i X AB.

Förhandsbeskedet meddelat: 2017-10-09

Bakgrund

A är verksam i betydande omfattning i X AB (X). X är ett fåmansaktiebolag där A äger 50,1 procent av aktierna. Bolagets VD äger 6 procent och A:s svärfar äger 10 procent av aktierna.

Övriga ägare i X är Z AB och Å AB med vardera 12 procent av aktierna samt Y AB (Y) med 9,9 procent av aktierna.

X bedriver verksamhet i form av fondförvaltning enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, LAIF, samt därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet består huvudsakligen av att förvalta [Fonden] för vilken sökanden är ansvarig förvaltare.

Det var A som var initiativtagare till Fondens uppstart. På grund av höga startkostnader och höga löpande fasta kostnader saknade han kapacitet att göra detta i ett eget bolag. Han valde därför att starta upp Fonden hos Y som sedan tidigare hade erforderliga tillstånd. Innan Fonden bildades slöt A och Y ett avtal om att han, genom anställning hos Y, skulle starta upp Fonden under Y:s namn och att han skulle vara ansvarig förvaltare av Fonden.

Av avtalet med Y framgår att under tiden som förvaltningen bedrevs under Y:s namn skulle A endast ha rätt till lön efter att Y fått ersättning för Fondens kostnader och en ytterligare ersättning om 9,9 procent av det överskott som Fondens förvaltning genererat.

När Fonden övergick till ett förvaltningsbolag huvudsakligen ägt av A skulle Y ha rätt att förvärva 9,9 procent av aktierna i det nya förvaltningsbolaget. Efter att X fått tillstånd att bedriva verksamhet enligt LAIF påbörjades den formella processen, som överses av Finansinspektionen, att överföra förvaltningen av Fonden till X i enlighet med den ursprungliga avsikten parterna emellan. X tog formellt över förvaltningen av Fonden (…).

Sammanfattningsvis kunde alltså A genom anställning hos Y starta Fonden för att så fort som möjligt överföra förvaltningen till ett eget förvaltningsbolag. Y:s tjänst var, likt de tjänster som tillhandahålls av s.k. fondhotell, enbart att möjliggöra uppstarten av Fonden. I samband med överföringen av förvaltningen fick Y förvärva andelar i X mot marknadsmässig ersättning. X avser nu att dela ut medel till sina aktieägare samtidigt som A tänker sälja en del av sitt aktieinnehav.

Frågan och parternas inställning

A vill veta om ägarna till Y kan anses vara utomstående ägare i X, något som har betydelse för den skattemässiga behandlingen av en kommande utdelning och aktieförsäljning. A anser att ägarna till Y ska anses vara utomstående ägare i X.

Skälen för avgörandet

X är ett fåmansföretag enlig 56 kap. A äger 50,1 procent i X och hans innehav är kvalificerat enligt 57 kap. om inte ägarna till Y kan anses vara utomstående ägare i X enligt 57 kap. 5 §. Om så är fallet uppgår det utomstående ägandet sammanlagt till mer än 30 procent enligt förutsättningarna, något som enligt förarbeten och praxis medfört att en andel bara ska anses kvalificerad om det finns särskilda skäl.

Enligt 57 kap. 5 § ska ett företag anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som – såvitt nu är av intresse – indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts direkt. Det är således frågan om huruvida ägarnas till Y innehav i X skulle varit kvalificerat om det varit direktägt som är avgörande för om utomståenderegeln är tillämplig på A:s andelar i det bolaget. För att avgöra om så är fallet är frågan om de båda bolagen bedriver samma eller likartad verksamhet av avgörande betydelse.

Som framgår av praxis medför redan den omständigheten att Fonden bildades och förvaltades inom ramen för Y:s verksamhet innan X tog över förvaltningen att X bedriver samma eller likartad verksamhet som Y. För att andelar ska vara kvalificerade på grund av samma eller likartad verksamhet krävs därutöver normalt ett ägarsamband (HFD 2012 ref. 67 II). Andelsägaren eller någon närstående i det ena företaget som varit verksam i betydande omfattning i det andra företaget ska också ha ägarintressen i detta företag.

A har emellertid inte, och har inte heller haft, några ägarintressen i Y, varifrån verksamhet alltså förts till X. Det skulle därför kunna ifrågasättas om inte ägarintressen för A i båda bolagen skulle vara nödvändig för kvalificering av hans aktier i X. I 2012 års mål var emellertid förutsättningarna sådana att inkomstomvandling inte var möjlig under de givna förutsättningarna. I det förevarande fallet har ägarna till Y även indirekta ägarintressen i X, och inkomstomvandling kan inte uteslutas. Den tolkning av regelverket som gjordes i 2012 års fall blir därför inte aktuell här.

Detta innebär att om ägarna till Y ägt Y:s aktier i X direkt hade dessa varit kvalificerade andelar. Ägarna till Y är således inte utomstående ägare i X.

Skribentens kommentar

Skatterättsnämndens domskäl är något snåriga. Men det gör det hela ännu mer intressant. Det ska anmärkas att ledamot Ulla Werkell var skiljaktig till förhandsbeskedet och instämmande med henne anförde två andra avvikande mening.

Ulla Werkell ansåg tvärt emot Skatterättsnämndens förhandsbesked att ägarna till Y är att betrakta som utomstående ägare i X.

Detta förhandsbesked är därför tämligen intressant eftersom det gör rättsläget osäkert inför framtiden att så många i rätten sade emot förhandsbeskedet. Det öppnar även upp för andra tolkningar av likartade fall i framtiden. Obs! Det dunkelt sagda, är det dunkelt tänkta.

Notis. Redogörelsen av rättsfallet bygger på citat ur rättsfallet.

Rättsfallet kan läsas i sin helhet här

ARTIKEL


Hur värderas bevisning i skattemål? Det här ska du ha koll på i domstolsprocess

I bilden är porträtterad juristen Julian när han funderar, staty framför domstolsbyggnaden i antika Rom (beskärd med vit bakgrund). 

Bevisvärdering är den (intellektuella) process som sker då beslutsfattaren tar ställning till om beviskravet är uppfyllt. Eftersom beslutsfattaren måste ta ställning till om beviskravet är uppfyllt måste denne även utföra en bevisvärdering. 

De viktigaste stegen i bevisprövningen är följande:  

 

1. Rättsfaktum

Rättsfaktum fastställs genom analys av den materiella rätten. Den omständighet som bedöms vara omedelbart relevant för tillämpning av aktuell regel utgör rättsfaktum.

 

2. Bevisvärdering av enskilda bevis

Centralt vid bedömningen är vilka s.k. erfarenhetssatser beslutsfattaren har. En erfarenhetssats är helt enkelt inte mer än ”kunskap om hur verkligheten är beskaffad”. Detta består av bl.a. notoriska fakta, enkelt uttryckt är det erfarenhetssatser som ”alla känner till”, t.ex. att bilar har hjul. Dessa erfarenhetssatser behöver man inte föra bevisning om, utan domstolen anses känna till dem.

 

Bevismodell

Alla enskilda bevis kan med fördel bevisvärderas med följande tvåstegsprövning:

1. Att man bedömer hur vanligt det i allmänhet är att beviset överensstämmer med det som ska bevisas 

2. Att man värderar beviset med hjälp av bevisets stödbevisning.

 

Vittnesbevisning

Vittnesbevisning torde inte vara det vanligaste bevismedlet i skattemål, men likväl kan det förekomma. Vittnesbevisning är, trots skatteprocessens skriftliga utgångspunkt, ett viktigt bevismedel. I regel sker vittnesförhör under ed. Detta innebär att straffansvar för mened aktualiseras om uppgifterna som lämnas inte är korrekta. Eftersom en utsaga är ett bevismedel ska den därför inte styrkas av den skattskyldige. Domstolen ska självmant istället pröva bevisvärdet av utsagan. Bevisvärdet av utsagan beror naturligtvis delvis på innehållet i densamma. Om det som påstås i sig är helt osannolikt så är bevisvärdet lågt. Denna bedömning görs med ledning av erfarenhetssatser.

För att värdera ett vittnesbevis enligt punkterna 1 och 2 ovan bör domstolen ställa sig följande frågor: 

- P.1. Hur vanligt är det i allmänhet att ett vittne, som hörs under straffansvar, lämnar osanna uppgifter? 

- P.2. Vilken stödbevisning finns tillgänglig och hur värderas den?

För att bedöma bevisvärdet enligt p. 1 krävs att domstolen har kunskap - dvs. en erfarenhetssats - om hur vanligt det är att vittnen talar sanning. Någon sådan närmare kunskap kan domstolen rimligen inte ha. Att personen hörs under straffansvar får dock i allmänhet anses tala för att denne lämnar korrekta uppgifter. Stödbevisning i detta fall är hur utsagan lämnas, dvs. om den är lång, sammanhängande, konsekvent, hur personen uppträder m.m. Det sagda leder till att en bevisvärdering av ett vittnesbevis enligt p. 2 inte är möjlig om domstolen inte kan iaktta förhörspersonen. 

Du ska emellertid tänka på att när du stödjer dig på vittnesskildringar i skattemål utan bevisning som backar upp det som sägs, så har det givetvis inte samma tyngd som om du kan stödja muntliga skildringar med någon form av sedvanlig bevisning i den specifika situationen. Likaså bör givetvis muntliga skildringar framstå som rimliga i förhållande till samtliga omständigheter i den aktuella situationen, i annat fall kan det givetvis vara svårt att vinna tilltro.

 

Kontoutdrag från bank

Det torde vara vanligt förekommande att i första hand Skatteverket anför bevisning i form av kontoutdrag från bank till styrkande av t.ex. viss kontoställning vid viss tidpunkt. För att värdera detta bevis enligt p. 1 och 2 ovan bör domstolen ställa sig följande frågor:

P.1. Hur vanligt är det i allmänhet att kontoutdrag från en bank är korrekta?

P.2. Hur värderas beviset med ledning av dess stödbevis?

Bevisvärdet enligt p. 1 är betydande eftersom bankers kontoutdrag inte brukar vara fel. Stödbeviset i detta fall är bankens datorsystem. Det lär vara ytterst ovanligt att banker har tekniska problem som utvisar fel siffror. 

 

Deklarationsuppgifter

Bevisvärdet av uppgifter lämnade i deklaration enligt p. 1 (bevismodellen) får i huvudsak anses bero på att uppgifterna är lämnade under straffansvar och kan aktualisera påförande av skattetillägg. 

Om uppgifter lämnade i en deklaration är felaktiga har den skattskyldige lämnat oriktig uppgift. Om detta skett uppsåtligen aktualiseras ansvar för skattebrott och om det inte skett uppsåtligen aktualiseras påförande av skattetillägg. Detta får därför anses tala för att bevisvärdet av deklaration är högt, eftersom straffansvaret i allmänhet talar för att lämnade uppgifter är korrekta.

Om deklarationen undergår närmare granskning kan givetvis bokföring eller annan dokumentation betraktas som stödbevisning för deklarationsuppgifterna. Detta fungerar därför som stödbevisning till deklarationen. 

 

Tjänsteanteckning från kontrollbesök m.m.

De frågor domstolen bör ställa sig är:

1. Hur vanligt är det i allmänhet att Skatteverkets tjänsteanteckningar eller protokoll är korrekta?

2. Hur värderas dessa bevismedel med ledning av deras stödbevisning?

Normalt sett får man utgå ifrån att Skatteverket inte medvetet lämnar oriktiga uppgifter. Detta talar för att bevisvärdet får anses vara åtminstone måttligt enligt p. 1. Uppgifterna kan dock vara objektivt felaktiga och Skatteverket kan vara omedvetet om detta. 

 

Den skattskyldiges invändningar eller annan motbevisning

De bevisvärderingar av Skatteverkets bevis som redovisats ovan ska sedan ställas mot den skattskyldiges invändningar mot bevisningen. Den skattskyldiges invändningar utgör motbevisning. Beroende på bevisvärdet av Skatteverkets huvudbevisning kommer den skattskyldiges invändningar få olika genomslag eller betydelse. 

Vad Skatteverket har anfört och vilket bevisvärde den typen av bevis anses ha får alltså sedan i en ”vågskålsprocess” vägas mot den typen av bevisning svaranden anför och vilket bevisvärde den typen av motbevisning anses ha. Det är vanligt att Skatteverkets bevisning ges ett visst numeriskt värde. Låt säga att en viss typ av bevisning har ett bevisvärde på 0,8 av 1 där 1 anses såsom fullt bevisat bortom allt tvivel. Finns det sedan motbevisning, beroende på typ, kan styrkan i Skatteverkets huvudbevisning sänkas till 0,5 exempelvis – dvs. det står och väger. 

 

Kvarstående osäkerhet i bevisning

Obs! Domstolen ska självmant beakta s.k. ”kvarstående osäkerhet i bevisning”. Exempelvis är s.k. bruttovinstkalkyler ingen säker metod. Osäkerheten i den metoden kan ni läsa om i vårt föregående nyhetsbrev, artikel rubricerad ”Reglerna kring skönsbeskattning – Det här ska du tänka på!”.

 

3. Flera olika bevis

Om det förekommer flera bevisfakta i ett mål behöver man fastställa det sammanlagda bevisvärdet av dessa. De sammanvägs enligt föregående nämnd bevismodell. Därefter som nämnt kan som hjälpmedel numeriska värden åsättas huvudbevisningen och motbevisningen. Bevisningens sammanlagda bevisvärde bedöms dock nog ofta tämligen intuitivt. 

Obs! Numeriska värden kan givetvis, med vissa osäkerhetsmarginaler, översättas till semantiska uttryckssätt. Uttrycket ”sannolikt” exempelvis skulle kunna uttryckas som 75 % säkerhet, vilket också kan beskrivas som ”att man är halvvägs mellan att det står och väger och att man är helt säker”. Uttrycket ”klart framgår” är dock ett högt beviskrav och det kan i numeriska värden motsvara omkring 80-90 procents sannolikhet/säkerhet. 

Vid bevisvärdering finns ett känt uttryck – robusthet. Robusthet handlar om mängden eller kvantiteten av bevis, till skillnad från kvaliteten av bevisningen. Detta följer intuitionen; ju mer man vet om en sak desto säkrare slutsatser kan dras. Ett högt beviskrav får anses innehålla ett högt krav även på robusthet. Detta innebär att ett högt beviskrav inte kan vara uppfyllt om bevisningen inte är åtminstone ganska robust. Det omvända behöver dock inte gälla; trots att man har en omfattande bevisning är det inte givet att slutsatserna som kan dras är säkra.  

 

Vad man ska tänka på om Skatteverket använder bruttovinstkalkyl som stöd för sin bevisning

Exempel – invändning mot bruttovinstkalkyl (läs mer om bruttovinstkalkyl i vårt föregående nyhetsbrev i artikeln ”Reglerna kring skönsbeskattning – Det här ska du tänka på!”) kan ske i form av invändningar om att grunderna för den inte är korrekta eller inte är tillförlitliga. Exempelvis kan invändning avse att Skatteverkets vägning av råvaror till grund för en bruttovinstkalkyl inte stämmer eller åtminstone inte är tillförlitlig. En annan invändning kan vara att man haft mer ost på pizzan än vad Skatteverket räknat med. 

Den skattskyldige måste emellertid styrka sin invändning med bevisning. Ett motargument mot den skattskyldiges invändning kan formuleras enligt följande: 

- ”Den skattskyldige har inte styrkt sin invändning att Skatteverkets vägning av råvarorna skulle vara felaktig eller otillförlitlig. Den ska därför inte beaktas”

- ”Den skattskyldige har inte styrkt sin invändning om att denne haft mer ost på pizzan än vad Skatteverket räknat med. Invändningen kan därför inte beaktas.”

Det vore egendomligt att betrakta Skatteverkets bruttovinstkalkyl som ett bevis medan den skattskyldiges invändningar mot denna betraktas som ett rättsfaktum, med tanke på de osäkerheter som finns i bruttovinstberäkningen som metod.

Skatteverket eller domstolen borde i stället fråga sig hur sannolik invändningen är i sig samt beakta att invändningen lämnats i form av en utsaga. Vidare bör beaktas att bevisbördan får anses åvila Skatteverket i dessa situationer. Med den prövning som redovisats ovan har bevisbördan i stället placerats på den skattskyldige för dennes invändning. I och med att bevisbördan åvilar Skatteverket behöver den skattskyldiges invändningar inte vara särskilt sannolika för att de ska få genomslag. Om vi antar att beviskravet som riktas mot Skatteverket kan formuleras som 75 procents sannolikhet/säkerhet behöver ju den skattskyldiges invändning inte vara mer än 25 procent sannolik för att få genomslag. 

Vad ska man tänka på om Skatteverket använder kontantberäkning som stöd för sin bevisning

På samma sätt som vid invändning mot bruttovinstkalkyl bör Skatteverket och domstol ställa sig följande frågor:

- Hur sannolik i sig är den skattskyldiges invändning?

- Är invändningen så osannolik att den inte ska få genomslag vid en prövning mot beviskravet som riktas mot Skatteverket?

När det gäller vissa ämnen har rimligen vare sig Skatteverket eller domstolen någon närmare erfarenhetssats och då bör den skattskyldiges invändning läggas till grund för bedömningen förutsatt att den inte är helt orimlig. Hamnar du i denna situation kan man titta på praxis och en skattejurist kan hjälpa dig att identifiera och lägga fram invändningen. 

 

Avslutande kommentarer

Bevisning är ett komplicerat ämne och något som skattskyldiga ofta gör fel inom. Vanligt är att skattskyldiga är så partiska att de överdriver betydelsen av sin egen bevisning. Lika vanligt är det också att de inte egentligen vet vilka bevismaterial som har stort bevisvärde, likaså hur dessa bevismaterial ska vara utformade för att anses vara legitima bevismaterial. Det är också vanligt att man inte ser att något förefaller inkonsekvent eller orimligt. Likaså är språkliga problem hos de skattskyldiga något som lätt överses. Det är av yttersta vikt att man kan formulera sig på ett sätt som kort och koncist med hög detaljförmåga framställer ett sammanhang och dess direkta koppling till bevisning och dess betydelse i den konkreta situationen – alltså, rättsfaktum, bevisfaktum och vilken bevisvärdering som förmodligen kommer att åsättas ärendet hos Skatteverket/målet i domstolen.

 

Skribent: John Knutsson, jurist

Källor: Zeteo databasen, Wolters Kluwer, har använts som grund och inspiration för denna artikel.


Kontakt

Har ni frågor, tveka inte att höra av er.

Ni kan nå oss på 031-711 20 70,

vard. 8-17.00

Ni kan även skicka ett mejl genom vårt

Kontaktformulär

Vill ni registrera er som kund i ett skatteärende gör ni det här:

Kundregistrering

Adress

Korsgatan 3

411 16 Göteborg

Org. nr. 556624-4876

Hemsida: www.skattepunkten.se

Blogg om de senaste skattenyheterna och

diskussionsforum: www.skatter.se

I vårt forum kan ni utan kostnad med vissa begränsningar få svar på skattejuridiska frågor från meriterade skattejurister.