Andelen svenskt av den totala förbrukningen av samtliga större köttslag första halvåret 2017 ökade enligt Jordbruksverkets beräkningar.
Andelen svenskt nötkött har pendlat kring 50 procent de senaste fem åren. Första halvåret 2017 kan en högre andel svenskt nötkött noteras första halvåret till följd av ökad produktion i kombination med minskad import.
Sett över en längre tidsperiod har antalet mjölkkor minskat medan kor för uppfödning av kalvar har ökat. Under 2015 och 2016 har antalet moderdjur varit i stort sett oförändrat. Kortsiktigt kan slakten av nötkreatur påverkas av tillgång på foder och förändringar i olika stödsystem. Under 2016 och 2017 kan reduceringsstödet för mjölkproducenter och torka i delar av landet ha lett till att slakten ökat temporärt. På lite längre sikt visar resultaten från förprövningar av djurstallar dock att det finns förutsättningar för ökad produktion.
Enligt beräkning för första halvåret 2017 minskade förbrukningen av nötkött med 6 hekto per person samtidigt som förbrukningen av matfågel ökade med 5 hekto per person. Ökningen för matfågel innebär att denna förbrukning för första gången tangerar förbrukningen av nötkött, båda landade på 12 kg per person. "Vi vill dock poängtera att konsumtionstrender inte kan baseras på utvecklingen av marknadsbalansen under ett halvår eftersom utfallet även kan bero på tillfälliga produktions- och handelsvariationer samt lagernivåer. Det behövs betydligt längre tidsperioder för att kunna dra säkra slutsatser", säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på marknadsavdelningen.