Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 3/2017

Välkommen till Gård & Djurhälsans tredje Nyhetsbrev Nöt 2017! Detta Nyhetsbrev hjälper dig att hålla dig uppdaterad i nötköttsvärlden, genom sammanfattningar av aktuell forskning och information, tips på rutiner som kan vara aktuella för säsongen, samt även påminnelser om kurser och material som Gård & Djurhälsan erbjuder. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt.

Om du vill säga upp din prenumeration klickar du på länken längst ner på sidan.

Träffa Gård & Djurhälsan på Borgeby fältdagar!

Välkomna att besöka oss på Borgeby Fältdagar! Vi finns i monter S 106, vilket innebär att vi står i Stortältet vid huvudentrén. Som brukligt har vi en tävling med praktiska priser, utöver möjligheten att diskutera djurhälsa och produktion med oss i montern!
Hoppas vi ses!

Välkommen Maja-Lena!

Jag heter Maja-Lena Främling (kallas för Malla) och är nyanställd som produktionsrådgivare på nöt, placering Skara, men bor strax utanför Uddevalla. Jag är utbildad Husdjursagronom och har de senaste åren arbetat som Nötköttsrådgivare/Husdjurskonsulent på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Jag är uppvuxen med grisar men intresset föll på nötköttsproduktion. Jag har gått på naturbruksgymnasium, jobbat som både traktorförare, djurskötare och varit utomlands och mjölkat kor innan jag började läsa till agronom.

Jag ser fram emot att jobba på Gård och Djurhälsan där jag får möjlighet att hjälpa er producenter med råd och verktyg för utveckling av er produktion. Några exempel på vad rådgivningen kan innehålla: Produktionsplanering och uppföljning, ekologisk produktion, betesplanering, utfodring, bygga om – val av planlösning.

Välkommen att höra av dig!

Telefon: 0511-120 80

E-post: maja-lena.framling@gardochdjurhalsan.se

Grovfoder till lågdräktiga dikor - fiber och protein

I projektet "Resurseffektiv utfodring av dikor" som genomförs vid SLU i Skara ingår flera olika delar. I en av delarna har Linn Frendberg bland annat studerat olika grovfoder till lågdräktiga dikor med speciellt fokus på fiber och protein.

Grovfoder som passar att utfodra dikor under lågdräktighet ska anpassas så att inte korna överutfodras med energi, eftersom de många gånger äter mer än de egentligen behöver om de utfodras i fri tillgång.

I sitt arbete har Linn studerat hur olika typer av grovfoder (timotej/rödklöver (10%)), helsäd (havre) och rörflen) med låg smältbarhet och olika proteininnehåll påverkar foderintag, idisslingstid och fördelningen av partikelstorlek i träck hos Herefordkor och Charolaiskor.

Resultaten av studien visar att

  • Lågdräktiga dikor som utfodras med ensilage av timotej eller rörflen överutfodras med protein, medan korna som utfodras med helsäd underutfodras med protein.
  • Grovfoder med högt fiberinnehåll reducerar foderintaget hos högdräktiga kor.När  fibern har låg kvalitet, dvs med hög koncentration av ligning och/eller iNDF, ger detta långa idisslingstider per kg TS. Utfodring med hög koncentation av lignin idisslar längre tid per kg TS och per kg NDF och har en större andel små partiklar i träcken än kor som utfodras med grovfoder av lägre ligninhalt
  • Högt foderintag hos lågdräktiga djur ger fler stora partiklar i träcken

Tabell 1. Huvudeffekt av fodermedel på foderintaget som ett medelvärde över två raser. (Frendberg, 2017)

Studien visade också skillnader mellan raserna, där dikor av tung ras (Charolais) hade ett större dagligt foderintag än dikor av lättare ras (Hereford).

Tabell 2. Huvudeffekt av ras på intaget av TS, NDF, iNDF, rp och smb rp som ett medelvärde över de tre fodermedlen timotej, helsäd av havre och rörflen. (Frendberg 2017)

Studien i sin helhet finns att läsa här.

Tjurar och stutar i lösdrift efter 1 augusti 2017

Från och med den 1 augusti 2017 ska du hålla stutar och tjurar som är äldre än 6 månader i lösdrift. Den främsta anledningen till detta krav är att det är svårt att hålla handjur rena när de står uppbundna, vilket påverkar djurskyddet och djurhälsan negativt.

Läs mer på Jordbruksverktets hemsida genom att klicka här

På gång just nu

Sprängört. Illustration: Franz Eugen Köhler, 1887. Bild: SVA

Giftiga växter på betet?

Vissa växter är giftiga för nötkreatur. En del orsakar sjukdom redan vid lågt intag medan andra måste konsumeras i större mängd innan de orsakar sjukdom. Passa på att uppdatera kunskapen om vilka växter som är olämpliga. 

Du kan läsa mer om giftiga växter på SVA:s hemsida 

Bilder kan också ses i den virtuella floran

Mineraler (och vatten) är minst lika viktigt på bete som på stall.

Mineraler på bete

Mineraler är nödvändiga för att djuren ska kunna hålla en optimal tillväxt och hälsa. Ibland glöms mineraltillgången på bete bort, ofta av praktiska skäl. De allvarligaste bristerna på bete är magnesiumbrist, som kan orsaka kramper och dödsfall, och selenbrist, som kan orsaka hälta och dödsfall.

Läs gärna om mineraler och vitaminer i nötköttsproduktionen här.

Aktuellt om smittskydd och BVD

Två gårdar med BVD i Danmark

Danmark blev 2015 friförklarade från BVD (Bovin virusdiarré) men redan 2016 fann man BVD på två gårdar. Nu har man återigen funnit  BVD-smitta i två besättningar, en mjölk- och en slaktnötsbesättning. Ytterligare en gård är under misstanke. Smittspårning pågår för se om fler är drabbade och hur smittan kommit in i landet. Tryck här för att läsa mer.

Behöver du vara med i BVD-programmet?

BVD-kontroll är obligatoriskt enligt Jordbruksverkets författning (SJVFS 2011:17) i alla nötkreatursbesättningar utom specialiserad slaktnötsproduktion utan betesdrift.

Om den enda förflyttningen är till slakteriet behöver man inte vara ansluten men om man gör andra förflyttningar ska man ansluta sig. Det betyder alltså att man behöver vara ansluten om man har moderdjur, kviguppfödning eller om man har djur som är ute på bete.

Är du ansluten till BVD-programmet?

För dig som är ansluten till Smittsäkrad besättning är det ett krav på att de besättningar du köper djur ifrån är anslutna till BVD-programmet. Att köpa djur som inte är med i BVD-programmet kan innebära uteslutning ur Smittsäkrad besättning. Att den säljande besättningen är med i BVD-programmet kan du kontrollera här.

Det är Växa Sverige som är huvudman för programmet och vid anslutningen blir besättningen friförklarad direkt, utan att djuren behöver provtas på gården. Övervakande provtagning sker sedan via tankmjölk för mjölkbesättningar och via provtagning på slakterier (efter att djuret slaktats) för dikobesättningar. Årsavgiften för BVD-programmet är cirka 120 kr per år. Vill du ansluta dig kan du kontakta Anna Ohlson (anna.ohlson@vxa.se), 010-471 06 53

Inköp av djur - Hur många djur kan jag köpa?

Vi får ofta frågor om reglerna för djurinköp med avseende på hur många djur man kan köpa utan att förlora rätten till den statliga ersättningen vid salmonellasmitta.

  • Man får köpa max 150 djurom man köper ifrån fler än 5 besättningar. Till exempel kan man köpa 150 djur från 150 besättningar.
  • Håller man sig till 5 eller färre besättningar kan man köpa obegränsat antal djur.
  • Antalet djur räknas hela tiden löpande 12 månader bakåt i tiden.

 Köps 151 djur från 6 besättningar förloras rätten till statlig ersättning. För att kunna få ersättning vid salmonellautbrott behöver man då teckna en privat salmonellaförsäkring.

 Av smittskyddsskäl rekommenderas alltid köp från så litet antal besättningar som möjligt!

Vår hemsida- Din kunskapsbank!

Gård & Djurhälsan erbjuder såväl veterinära som produktionsrådgivningstjänster med bättre djurhälsa, produktion och ekonomi i fokus.

På vår hemsida, www.gardochdjurhalsan.se kan du hitta de tjänster och produkter vi för tillfället erbjuder dig som nötköttsproducent. Där finns också en förteckning över aktuella kurser, samt en omfattande kunskapsbank med faktaartiklar om många områden som rör nötköttsproduktionen.

Du är naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss om du har några frågor kring din produktion!

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.