skrivet av Magnus Karlström
Tre transportförändringar sker som alla kan bli stora på sikt beroende på teknikutveckling och styrmedel.
De tre förändringarna är elektrifiering av fordon (ihop med minskade utsläpp av växthusgaser från elgenereringen), mer eller mindre självkörande fordon samt delningsekonomin.
I en nyligen publicerad rapport finns en scenarioanalys som försöker beräkna konsekvenser för världen till 2050 angående växthusgasutsläpp, kostnader samt konsekvenser för bilparken beroende på hur förändringarna kombineras [1-4]. Analysen har ej med godstransporter.
Rapporten är skriven av författare från ITDP (The Institute for Transportation and Development Policy) and UC Davis ITS (The Institute of Transportation Studies at UC Davis (ITS-Davis)).
Huvudresultatet är att en kombination av de tre förändringarna är bäst samt att det är mycket viktigt att delning av resor blir en stor del av framtiden dvs det räcker inte med att dela fordon utan det viktiga är att ha mer personer per fordonskm.
De räknar på tre scenarier fram till 2050
Scenario Business-as-usual (BAU): Fram till 2050 fortsätter förbränningsmotorbilar att dominera, samt de räknar inte med en stor ökning av användning av biobränsle, samt resedelningens samt kollektivtrafikens andel ökar inte.
2 Revolutions (2R) scenario: Mycket mer teknologi. I princip säljs bara elfordon 2050 och redan 2030 så är elfordon mycket vanligt. Självkörande fordon blir dominerande från 2040 och framåt. Däremot fortsätter kulturen med i princip en person per bil.
3 Revolutions (3R) scenario: I scenariot ingår teknikutvecklingen i 2R, men den kombineras med styrmedel för att öka andelen delat resande i vår städer. Städerna har utmärkt kollektivtrafik och förbättrad infrastruktur för cykel och gång. Ekonomiska styrmedel blir också använda för att öka delning av resor.
De baserar sin modell på Mobility Model (MoMo) som är skapad av International Energy Agency (IEA) [5].
De använder ett scenario som är likt IEA:s “4DS" scenario för hur växthusgasutsläppen från elgenerering utvecklas globalt.
Resultat tyder på att 3R har mest fördelar angående växthusgaser och kostnader
Ni kan se resultaten över tiden i form av animationer av grafer här.
Skillnad i antal lätta personfordon globalt 2050
Nu finns ca 764 miljoner lätta personfordon.
I 3R finns 535 miljoner lätta personfordon 2050.
I BAU och 2R finns 2100 miljoner lätta personfordon 2050 dvs lite mer än tre gånger fler än i 3R.
Skillnad växthusgasutsläpp
I 3R släpps 0,7 gigaton koldioxidutsläpp ut årligen 2050 från urbana personresor.
I BAU släpps 4,6 gigaton ut och i 2R släpps 1,7 gigaton ut 2050.
Utsläppen kan jämföras med att 2015 släpptes ca 3 gigaton ut.
Endast 3R når 1,5 graders målet till 2050 enligt rapporten om inte elgenerering helt blir växthusgasfri i hela världen för då kan 2R också nå det målet.
Observera att de inte inkluderat utsläpp kopplade till produktion av fordonen och infrastruktur i analysen.
Skillnad i kostnader
De beräknar också kostnaderna för staten, städerna och konsumenterna som bor i urbana miljöer.
I kostnadsberäkningarna har de med investeringskostnader för alla fordonstyper, energikostnader, alla kostnader för att sköta kollektivtrafik, kostnader för sköta delningstjänster samt alla kostnader för infrastruktur som t ex vägar, p-platser och cykelvägar.
De har inte med kostnader för trängsel, olyckor och luftföroreningar.
I R3 blir de sammanlagda årliga kostnaderna 8 tusen miljarder USD per år 2050.
I R2 14 tusen miljarder USD per år.
I BAU är kostnaden 13 tusen miljarder per år.
Det innebär att R3 kommer vara ca 40% billigare än BAU enligt analysen.
En central del i deras analys är ett ökat resande i R2 när billiga elfordon per km ökar viljan till resor samt självkörande fordon innebär en ny form av resor när tomma fordon kör olika ärenden.
Egna kommentarer
Många antaganden blir det, men det är ett tappert försök.
En konsekvens av 3R är att bilföretagen huvudsakligen inte kommer sälja till privatkunder utan till företag som ordnar delningstjänster.
Skulle gärna sett att de beräknat livscykelkonsekvenser av växthusgasutsläpp som t ex mindre produktion av fordon och batterier. Skulle också vara intressant att t ex räkna på minskad mängd växthusgasutsläpp p.g.a. mindre byggande av infrastruktur som behövs i 3R.
Både 2R och 3R innebär att livslängden i antal år minskar för fordon eftersom de körs mer per år. Det innebär att återvinnarna får bilarna snabbare. Återvinnarna har inte lika stor tid att förberedda sig för nya material som om det tar 15-20 år innan en bil kommer till skroten.
Även om antal fordon som säljs blir färre per år i 3R så blir varje fordon antagligen dyrare så hur den totala omsättningen blir för bilföretagen blir svårt att förutsäga.
För att få fram 3R så kommer styrmedel behövas och det kan vara politiskt känsligt att styra hur människor ska resa "lagom" och tillsammans.
Transportpolitik är också en fråga om mobilitet för äldre, sjuka, fattiga och unga. Jag har svårt att tänka konsekvenser för de grupperna.
De har räknat på persontrafik. Skulle vara kul att se ett försök att beräkna konsekvenserna för godstransporter.
Om jag ändå håller på att önska vore det också kul att se elvägar i ett scenario speciellt med avseende på kostnader.
Referenser
[1] Three Revolutions in Urban Transportation. ITDP. 3 maj 2017. länk
[2] Three Revolutions in Urban Transportation. ITDP UC Davis. 2017. länk (ni måste registrera er för att kunna ladda hem rapporten).
[3] How to Combine Three Revolutions in Transportation for Maximum Benefit Worldwide. 2017. ITS Davis. länk
[4] You Say You Want A Transportation Revolution? How About Three of Them? Report: Electric and driverless vehicles won’t cut it without shared mobility. UC Davis. 2017. länk
[5] IEA. (2016). Energy Technology Perspectives 2016 Towards sustainable urban energy systems. Executive Summary. länk
