Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 5/2016

Välkommen till femte Nyhetsbrev Gris!

Vill du att Nyhetsbrevet ska skickas utan kostnad till dina medarbetare?

Anmälan finns på Gård & Djurhälsans hemsida och via länken nedan.

Nyhetsbrev, klicka här

Innehållsförteckning

  • Smittskydd vid utlastning
  • Utfodra rätt utan diarré
  • Erfarenhet från Fruktsamhetslyftet
  • Jenny Bengtsson, grisveterinär i Falkenberg
  • Simon Åkerblom, bidrar med nya ögon i besättningarna
  • Slaktvikter, utveckling över tid
  • Diarré hos tillväxt- och slaktgrisar, referat från IPVS
  • Suggpengen - kontroller
  • Foderjustera suggor - kylan kommer
  • Utfodrings- och managementmanualer för TN70
  • Att byta från PigWin till WinPig
  • Kurs i seminering av gris - Vreta Kluster den 25 januari 2017 

Tack alla ni som deltog i vår kundundersökning. Vinnaren av presentkort på våra tjänster o produkter är utsedd och informerad 

Smittskydd vid utlastning

I det nya smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris så kommer kraven kring utlastning att skärpas upp. Detta för att minska riskerna för att få in smittor i besättningen. Det är inte bara luftvägssmittor som utgör risker utan även tarmsjukdomar så som dysenteri.

Det finns bra information om utlastningar på smittsäkra.se.    Läs här

Här kan du även klicka dig vidare och läsa om de regler som kommer att gälla vid utlastning för att kunna bli ansluten till Smittsäkrad besättning gris. Läs här

Utfodra rätt utan diarré

Den svenska grisen är den mest friska och mest snabbväxande i världen. Men, det finns svajiga delar av uppfödningen där det kan behövas stöd i form av zinkoxid eller antibiotika. Vi tänker på den avvanda grisen.

Vilka krav på foder, klimat och hygien har grisen för att klara avvänjningen utan att tappa farten.

Välkommen till kurstillfällen i Vara och Höör.

Mer information och anmälan: Här

Erfarenhet från Fruktsamhetslyftet

Fruktsamhetslyftet startade 2013. Trettiotre besättningar med tillsammans 26 347 suggor har deltagit i en riktad fruktsamhetsrådgivning. Varje besök avslutades med att vi tillsammans med djurägare/personal kom överens att fokusera på tre mål. Mer djupgående artiklar kan läsas i vår tidning som kommer ut i början av december.

Ett av de områden som uppmärksammades under projektets gång var brunstkontroll och när den görs. De flesta besättningar avvänjer på torsdagar och startar noggranna brunstkontroller på måndag. Arbetet med brunst och inseminering fortskrider oftast till och med onsdag eller torsdag. Risken är då att man missar de djur som kommer i brunst redan under helgen. Suggor i gott hull kan visa brunst på helgen, kombination gott hull och årstid, våren kan också medföra att suggor visar brunst på helgen. Suggor som avvant färre än 7 grisar eller delavvants under diperioden kan mycket väl ha fått en dibrunst som gör att de brunstar senare än gruppen men de kan även komma tidigare i brunst. Ett enkelt sätt att få bättre kontroll är att märka upp de suggor som avvänjer färre än 7 grisar eller som delavvänjs. De kan till exempel märkas med ett stort ”A” på ryggen. Då kan man lättare hålla koll på dem under helgen. Även ammor kan få ägglossning (med eller utan brunstsymptom) i samband med att de får sin nya kull, sker detta en vecka före avvänjningen visar suggan brunst två veckor efter avvänjning.

Jenny Bengtsson, grisveterinär i Falkenberg

Jag heter Jenny Bengtsson, är 32 år och jobbar på Gård och Djurhälsan i Falkenberg med gris 60 % sedan 1/9. Jag tog veterinärexamen från Uppsala 2010, och har sedan dess varit privatpraktiserande på Falkenbergs Veterinärservice med inriktning mot lantbrukets djur. Senast har jag haft ett vikariat på Växa där jag mestadels jobbade med Smittsäkrad besättning i mjölkbesättningar. Jag har och har haft en del förtroendeuppdrag inom lantbruksnäringen, bl.a. inom LRF och Lantmännen. Jag och min sambo driver ett lantbruk mellan Falkenberg och Ullared med lamm- och nötköttsproduktion, och vi har två barn som är 2 år och 4 år gamla.

Simon Åkerblom

Uppvuxen i en lantbrukarfamilj i mellanskåne. Har läst till veterinär i Köpenhamn och blev färdig vid årsskiftet 2008/2009. Har uteslutande jobbat som grisveterinär sedan dess, primärt i Danmark men också lite grann i Skåne.

Jag kommer i första hand bistå G&D veterinärer i södra Sverige och det är tanken att jag ska kunna bidra med nya ögon i besättningarna. Som rådgivare kan man ibland ha en tendens att köra fast i ett hjulspår och då kan det vara en stor fördel att där kommer en kollega som eventuellt ser andra lösningar på problemen. Sedan kommer jag även att hjälpa till med att utveckla nya rådgivningskoncept som förhoppningsvis ska bidra till att öka produktiviteten ute i stallarna.

Spädgrisdödligheten är ett område där vi bör kunna bli mycket bättre. Det finns egentligen ingen anledning till att Svenska producenter ska ligga mycket högre i dödlighet än t.ex. våra norska kolleger. Det finns svenska producenter ”som har knäckt koden” och konstant ligger på rätt sida av 10 % spädgrisdödlighet. Dem har vi mycket att lära oss av. Snittet var ju 17,7 % i Sverige 2015. Sedan tror jag också att många producenter kan bli bättre på att göra beräkningar vid olika inköp. Våra danska kolleger är betydligt mera slipade på att hålla kostnaderna nere och deras produktivitet är ju ändå imponerande hög.  

Slaktvikter, utveckling över tid

Slaktvikterna har ökat från cirka 86 kilo 2005 till 91 kilo 2013. Med det ställs större krav på både stallar och utslaktningsstrategier.

Att tänka på:

Föreskriven minsta liggyta för en 120 kg tung gris är 0,82 kvadratmeter, medan liggytan för en 100 kg tung gris är 0,70 kvadratmeter.

(ekvation: 0,1 + kg gris/167 = kvadratmeter)

Det finns också en minsta trågläng per gris i förordningen och beräknas enligt formeln 0,164 + vikt/538 = meter tråglängd.

Exempel vid medelvikten 100 kilo gris i boxen: 0,164 + 100/538 = 0,35 meter per gris

Likaså ställs allt större krav på ventilationen när medelvikten i stallet vid utslaktning ökar.  

Diarré hos tillväxt- och slaktgrisar

Vid den stora veterinära konferensen IPVS (International Pig Veterinary Society), som anordnas vart annat år, var det av drygt 1100 inlägg knappt 90 som handlade om diarréer. Ungefär hälften av dessa inläggen handlade om diarréer som är ovanliga i Sverige, till exempel salmonella och PED.

Lawsonia intracellularis och Brachyspiraspp. är vanliga orsaker till diarré hos tillväxt- och slaktgrisar. För båda dessa grupper av bakterier, kan andra djur som gnagare spela en roll i smittspridningen inom besättningen och de kan också finnas som reservoar för smittan. Viktigt att ha det i åtanke vid en eventuell sanering av besättningen.

I samband med sanering är det en god idé att se över vilken sammansättning fodret har. I en studie redovisades att antal bakteriearter minskade i tarmfloran i samband med utfodring med drank (30 % inblandning). I studien jämfördes grisarna som fick drankfoderet med grisar som utfodrades med korn och majs. Hos grisarna som fick drank växte brachyspirabakterierna till snabbare och mängden bakterier i avföringen ökade.

Suggpengen - kontroller

Just nu pågår kontroller gällande suggpengen runt om i Sverige. Kontrollen kan ske enskilt eller i samband med andra kontroller. För att kontrollen ska gå smidigt och att inte riskera att få avdrag är det viktigt att all dokumentation är i ordning och uppvisningsbar.

Läs mer här

Foderjustera suggor - kylan kommer

När temperaturen i omgivningen sjunker under 15˚C använder suggorna mer energi till att producera värme. Därför behöver grupphållna suggor i kalla lösdriftsystem en ökad energitilldelning. Energinormen för dräktiga suggor i normalt hull är 23 MJ NEs (31 MJ OE) per dag och för magra suggor minst 27 MJ NEs (36 MJ OE) per dag. Grundgivan till dräktiga suggor ska alltid anpassas efter suggornas hull.

Läs mer här

Utfodrings- och managementmanualer för TN70

Nu finns manualer på svenska för utfodring och management av TopigsNorsvins avelmaterial TN70. Manualerna finns att ladda ner på Svenska Köttföretagens hemsida.

Manualerna finns här: Foder och management för TN70

Att byta från PigWin till WinPig

Visst vet du om att du nu kan byta uppföljningsprogram från PigWin Sugg till WinPig? När du byter så konverterar vi data från ditt gamla program till ditt nya. Du fortsätter alltså att knappa i WinPig där du slutade i PigWin. I Startpaket WinPig ingår program, konvertering och uppstart. Uppstart innebär att vi kopplar upp oss på din dator och hjälper dig igång med ditt nya program.

För mer information, kontakta WinPig Support, tel 018-126640 eller e-post winpig@gardochdjurhalsan.se

Kurs i seminering av gris - Vreta Kluster den 25 januari

Nytt kursmaterial med ny kunskap, samt en ny film om spermaproduktionen från en av seminstationerna. På grund av smittorisker tar inte seminstationerna emot besökare, men nu kan vi visa hur semindoserna tas fram.

Anmäl dig på Gård & Djurhälsans hemsida, så ordnar vi ett kurstillfällen. Du kan också anmäla dig här: Kurs i seminering av gris

Helhetsrådgivning – kombinerad veterinär- och produktionsrådgivning

Helhetsrådgivning är möjligheten för dig som vill få ökad fokus på produktionen och ekonomin i ditt företag med bibehållet gott smittskydd och hälsoläge. Utgången är att starta med en ordentlig produktionsanalys tillsammans med dig och sätta upp en gemensam målbild. Vad ska åtgärdas? Sedan skapas en tydlig resa där både veterinär och rådgivare i samarbete med alla på gården ser till att det verkligen händer. Eftersom alla gårdar har olika behov och förutsättningar tas en individuell plan fram för just ditt företag. Kontakta oss för mer information och priser.

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.