Andra halvlek av 2016 har dragit igång i raketfart. En stor del av hösten ägnar vi på regionförbundet åt att revidera den regionala utvecklingsstrategin. Arbetet sker i dialog med kommuner, landstinget, näringsliv, ideell sektor, myndigheter m fl. Vi inleder dialogen med våra ägare, dvs. kommunerna och landstinget för att senare under hösten träffa övriga. Arbetet pågår under 2016 och delar av 2017. Ett utkast av dokumentet ska finnas framme till sommaren. Då ska dialogen ha resulterat i ett antal målbilder som vi i länet kan vara överens om samt strategier hur vi ska ta oss dit. Vi vill i processen fokusera på att lyfta fram länets styrkor samt det vi har som är unikt och som vi kan bygga vidare på. Vårt län har mycket att erbjuda. Inte minst i form av god livskvalitet och de goda möjligheterna att bo, verka och leva.
På tal om goda förutsättningar så var jag nyligen i Stockholm och skulle ta mig till Arlanda i värsta rusningstid. Pga. en olycka var Arlanda Express inställt. Det ledde till att många hänvisades till flygbuss och taxi med kraftiga förseningar och missade anslutningar som följd. I kön på väg ut till Arlanda konstaterade vi hur extremt sårbart det är med så mycket folk få en så pass liten yta som Stockholm ändå är. I Bryssel före sommaren träffade vi en norsk regionpolitiker som pratade om hur man i Norge ser på relationen stad och land samt behovet av särskilda strategier för landsbygdensutveckling. Han pratade dock inte om ”landsbygdsstrategi” utan om ”avlastningsstrategi”. Under flera mandatperioder har Sveriges regering, oavsett färg, haft strategin att satsa där det växer vilket i stort sett inneburit storstadsregionerna. Denna strategi har drivit på urbaniseringen och det blir en negativ spiral vilket skapar än mer obalans i Sverige AB. Kanske är det dags att införa en avlastningsstrategi för att göra Sverige AB mindre sårbart?
Helena Nilsson