Tillväxtanalys har i dialog med Näringsdepartementet analyserat om de statliga regionala företagsstöden är ändamålsenligt utformade. Regionförbundet har varit representerat i referensgruppen tillsammans med Jämtland och Dalarna.
När företagsstöden infördes vid slutet av 1960-talet var syftet att lindra uppkomna balansproblem mellan stad och land. Politiken hade på den tiden förhoppningar om att en expanderande tillverkningsindustri kunde lindra effekterna av en tilltagande urbanisering. Den regionala tillväxtpolitiken har sedan dess bytt fokus genom att den idag betonar att alla regioner ska ges förutsättningar att utvecklas utifrån sina egna specifika förutsättningar. De tidigare målsättningarna med en jämnare fördelad tillväxt har därmed ersatts av en mer tillväxtinriktad regionalpolitik. Även om företagsstöden har reviderats och uppdaterats vid olika tidpunkter, kan det konstateras att stöden inte genomgått några radikala förändringar sedan de infördes.
Tillväxtanalys har arbetat med tre analysfrågor:
- Svarar stöden mot politikens mål och inriktning?
- Svarar stöden mot företagens behov?
- Är stöden utformade på ett ändamålsenligt sätt?
För att svara på de tre analysfrågorna har material från tre olika källor använts, nämligen en litteraturöversikt, företagsintervjuer (där företag från Kalmar län ingått) samt en enkätundersökning besvarad av regionala stödhandläggare.
När företagen tillfrågas om hur stöden bör vara utformade efterfrågas framförallt ökade möjligheter att få stöd till mjuka investeringar. Konkreta insatser för marknadsutveckling, exportkrediter, kundaktiviteter samt att utveckla relationer med kund är några exempel som återkommer frekvent i företagens svar. Det är detta som våra konsultcheckar är inriktade på och här har vi t ex genom extramedel för internationalisering från Tillväxtverket samt medel från Europeiska regionalfonden erhållit extra resurser för att stärka tillväxten i länet.
Tillväxtanalys menar att det inte finns anledning att ändra utformningen av stödförordningarna. Däremot finns det anledning att vara observant på hur stödförordningarna tillämpas genom stödgivningen. I ett längre perspektiv finns det anledning att inrikta stödgivningen så att den kan bidra till strukturomvandlingen och stödja framväxten av nya växande näringar. I den praktiska stödgivningen skulle det innebära att en större andel av företagsstöden skulle riktas till andra branscher än tillverkningsindustrin och att en större andel av stöden skulle satsas på mjuka investeringar i syfte att höja företagens kompetens. (Det sistnämnda är syftet med våra konsultcheckar)
Våra egna uppföljningar visar att företagen i länet som beviljats konsultcheckar uppvisar, jämfört med samtliga aktiebolag i länet, en högre omsättningsökning, en bättre resultatutveckling samt en större ökning av antalet sysselsatta. Detta stöder syftet med konsultcheckarna, d v s att bidra till tillväxt i Kalmar län
Vill du läsa rapporten, jag kan utlova en intressant läsning speciellt teoriavsnitten om forskningen, så finns den att hämta på:
http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2016-02-29-de-regionala-foretagsstoden----andamalsenliga-eller-otidsenliga.html