Sist i det här nyhetsbrevet kan du läsa Sven Kastös betraktelse över terrorhot, andra hot och hur vi människor förhåller oss till det.

I vår region arbetar vi mycket tillsammans med andra län och då framförallt våra grannlän i Småland, Blekinge och Gotland. Under den senaste veckan har jag haft kollegorna från Gotland på besök, där för övrigt en ny regiondirektör just tillträtt. Vi har mycket gemensamt, inte minst inom besöksnäringen och livsmedelsindustrin.

Tillsammans med övriga kollegor i Sverige har jag i veckan träffat Näringsdepartement och Sveriges kommuner och Landsting, SKL. På agendan fanns viktiga framtidsfrågor som till exempel en ny strukturfondsperiod efter 2020. Huvudfrågan är hur Sverige ska förhålla sig till nästa strukturfondsperiod – och om vi kommer att få del av medlen. Signalerna från EU är att fokus kommer ligga på de fattigaste landsbygdsregionerna i Europa. En annan fråga som dominerar dagordningen för oss i länen nu är bildandet av större regioner. Det verkar som majoriteten av Sveriges regionpolitiker är eniga om att Sverige behöver större regioner för att klara av det offentliga uppdraget. Det man diskuterar är hur kartan ska se ut samt tidplanen. Utredarnas uppdrag är att ha ett förslag på den geografiska indelningen klart i augusti 2017, men det finns signaler om att det kan bli tidigare än så.

Sist men inte minst, tack Zlatan med flera, för att ni (oavsett hur vädret blir) fixade så att sommaren 2016 blir en bra sommar!

Trevlig helg!
Helena

Utredare Kent Johansson lämnade idag sin redovisning över förutsättningarna för att bilda en regionkommun. I utredningen beskrivs bland annat hur det regionala utvecklingsansvaret ska övertas av regionkommunen, hur uppdraget ska avgränsas och hur kommunerna ska garanteras inflytande över arbetet med strategier och planer för länets utveckling. I materialet finns också en föreslagen tidplan. I december tas utredningen upp i landstingsstyrelsen och går därefter ut på remiss till länets kommuner. Ett beslut kan sedan fattas i landstingsfullmäktige i februari 2016.
Här kan du läsa utredningen »

På vårt interna frukostmöte i veckan fick vi en presentation från Linnéuniversitetet av den studentundersökning man genomförde 2014 bland tidigare studenter och som publicerades i våras. Trots att den s.k. alumnundersökningen gjordes ganska tidigt efter studenternas examen (1,5 år) visar den att 65 % redan fått ett arbete som motsvarade utbildningen och att ytterligare 12 % hittat ett annat arbete som kräver högskoleutbildning. Studien visade också fördelningen mellan studenter uppväxta i regionen och de som kommer utifrån. 37 % av de intervjuade var uppväxta i regionen, medan 45 % nu är bosatta här – ett positivt flyttnetto med andra ord. 8 av tio som var uppväxta i regionen har stannat här efter studierna, medan det omvända gäller för de som vuxit upp på annat håll, 8 av tio väljer att lämna Linnéregionen efter avslutade studier.

Läs hela studien på Linnéuniversitetets webbplats »

Från och med terminsstart 2015 fortsätter arbetet med att stötta elever till att fullfölja sin utbildning i upplaga 2 av projektet Plug In. Nytt i Plug In 2.0 är att kommuner och skolor har möjlighet att arbeta med insatser redan i grundskolans senare år då åldersgränsen sänkts till 15 år. Som tidigare är det ett projekt med flernivåstyrning – det finns en nationell, en regional och en lokal ledning. Regionförbundet i Kalmar län samordnar fyra s.k. lokala verkstäder som berör 10 av länets 12 kommuner. Kalmarsunds gymnasieförbund, som representerar Kalmars, Borgholms, Mörbylånga och Torsås kommuner har en verkstad inom IM-programmen, medan Emmaboda och Nybro kommun har ett samarbete där man inriktar sig på ungdomar som inte går i skolan. Högsby, Mönsterås och Oskarshamn har en gemensam verkstad som arbetar med individuellt stöd till ungdomar som riskerar att inte klara gymnasiebehörigheten när de slutar grundskolan. Västervik, slutligen, genomför ett arbete som riktar sig till elever som är i riskzonen att hoppa av gymnasiet. Totalt omsätter projektet i länet drygt 8 miljoner kronor, varav 4, 6 miljoner är ESF-stöd och pågår fram till sommaren 2016.

Regionförbundet är en av 11 olika aktörer som i november genomför ett antal frukostträffar i länet. Syftet är att ge en samlad information om de stöd och konkreta verktyg som företagen kan ha nytta av för tillväxt, innovation och utveckling.

Vid träffen i Nybro var Bo Franzen från företaget Neckmike AB inbjuden. Han berättade på vilket sätt de olika aktörerna hjälpt honom i form av lån, konsultcheckar och rådgivning. Han betonade även vikten av att samarbetet mellan de olika aktörerna fungerade. I hans fall var det ALMI, IUC och regionförbundet, som på olika sätt bidragit. Vid träffen i Torsås var Gösta Kjellme inbjuden för att berätta om sitt företag Viking Toys. Trots att företaget funnits i mer än 40 år är det ganska okänt i Torsås. Det stöd man fått i form av konsultcheckar har varit väldigt värdefullt för företaget och tack vare det har man kunnat delta på flera olika internationella mässor.

Ett nytt informationsblad har nu tagits fram där 14 företagsfrämjande aktörer kort beskriver vad de kan hjälpa till med. Budskapet är att oavsett vilken fas du är i dit företagande och oavsett vad du behöver hjälp med i dit företagande finns det stöd att söka bland dessa aktörer.

Länk till informationsbladet

Läs mer om frukostträffarna i Företagsstöds eget nyhetsbrev

I havs- och fiskeriprogrammet beskriver Sverige hur vi ska genomföra de unionsprioriteringar som medfinansieras genom den Europeiska havs- och fiskerifonden. Havs- och fiskerifonden ingår i ett gemensamt, nationellt strategiskt ramverk som även omfattar övriga så kallade struktur- och investeringsfonder i EU (landsbygdfonden, socialfonden, regionalfonden och sammanhållningsfonden).
Programmet omfattar 1 445 miljoner kronor inklusive medfinansiering fördelat på tre områden:
• 73 procent för att bevara och skydda miljön
• 17 procent för att öka konkurrenskraften
• 10 procent för att främja sysselsättningen

För mer information se Landsbygdsnatverket.se

De flesta har en åsikt om Bryssel, men hur många svenskar kände till stadsdelen Molenbeek för några veckor sedan? Idag ryser vi vid blotta tanken på stadsdelens namn. Medias beskrivning av Molenbeeks kopplingar till de fruktansvärda terrordåden i Paris leder oss in på frågor om radikalism, terrorism och inte minst kriminalitet. Lägg EU:s närvaro som måltavla för illasinnande därtill och Bryssel framstår som en farlig stad att vistas i. Ändå känner vi som bor och arbetar i Bryssel inte riktigt igen oss i medias beskrivning.

Nej, jag känner mig inte rädd när jag går till jobbet. Visst ser vi påtagliga inslag av polisiär och militär närvaro, men det gör vi ju faktiskt nästan alltid, oavsett det som hänt i Paris. Faktum är att mitt intryck av Bryssel är att det är ganska lugnt och att folk har fortsatt att leva sina liv som vanligt. Naturligtvis kryddat med oro inför att vi sannolikt inte sett det sista terrorattentatet i Europa och ovissheten av att inte veta var i Europa det kommer att ske härnäst. Man vill hålla för öronen i väntan på att ballongen ska spricka. Tystnaden innan explosionen känns ytterst hotfull. Ett viktigt mål för terroristerna är att skapa denna skavande känsla av otrygghet. Individens och samhällets förmåga att inte ge vika för rädsla och att stå upp för sina ideal är sannolikt ett kraftfullt svar som räcker längre än våld och uteslutning.

Det går att vrida och vända på sannolikheten för att terrorattacker ska inträffa på en viss plats och att man själv dessutom ska befinna sig där. Oavsett vad man kommer fram till kan man fråga sig varför vi inte beaktar risken likadant i olika situationer. Vi vet ju hur farligt det är varje gång vi sätter oss i bilen. Eller varför vi inte i tillräcklig grad lyckas uppbringa samma rädsla för ett klimathot som sannolikt kommer påverka våra liv negativ i bra mycket större utsträckning än IS? Ligger svaret månne i att terrorism medför att tystnaden åtföljs av att ballongen verkligen exploderar – medan klimathotet snarare upplevs som en ballong med pyspunka? Det konstiga är i så fall att vi agerar för den ballong som smäller, medan vi håller för öronen inför det hot som inte smäller…

Sven Kastö, chef för Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel

Regionförbundet i Kalmar län, Nygatan 34, Box 762, 391 27 Kalmar. Tel. 0480-44 83 30, www.rfkl.se