Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 3/2016

Välkommen till tredje Nyhetsbrev Gris!

Vill du att Nyhetsbrevet ska skickas till dina medarbetare?

Anmälan finns på Gård & Djurhälsans hemsida och via länken nedan.

Nyhetsbrev, klicka här

Innehållsförteckning:

  • Nya grischefer i Gård & Djurhälsan
  • Se upp i sommarvärmen!
  • Vatten - rekommendationer
  • Skaksjukevirus identifierat
  • Afrikansk svinpest
  • Danska videoinstruktioner - grisningsavdelningen
  • "Gristaxi" - bra eller dåligt? 
  • Seminering av gris - kurs
  • Smittsäkrad besättning - nu igång
  • Vår hemsida - din kunskapsbank

Välkommen till vår monter (S106) på Borgeby Fältdagar, Bjärred i Skåne den 29-30 juni.

Nya Grischefer i Gård & Djurhälsan

Den 1 juli lämnar veterinär Monika Löfstedt över uppdraget som grischef i Gård & Djurhälsan till agronom Ingvar Eriksson för område öst och veterinär Katarina Karlsson Frich för område väst.

Katarina har sitt kontor i Varberg och Ingvar på Vreta Kluster utanför Linköping. Vi hälsar dem välkomna till deras nya roller i företaget!

Katarina Karlsson Frisch

Tfn 0346-104 17 

katarina.karlsson@gardochdjurhalsan.se

Ingvar Eriksson

Tfn 013-24 48 44

ingvar.eriksson@gardochdjurhalsan.se

Se upp i sommarvärmen!

Sommaren är en härlig tid och de flesta av oss njuter av värmen och det vackra vädret, dock inte alla. Tänk på att digivande suggor lätt kan bli överhettade i sommarvärmen. Vid överhettning får suggan flämtande andning och snabbt förhöjd kroppstemperatur över 40 grader. Symtomen kan förväxlas med grisningsfeber. Misstänker du överhettning se till att snabbt kyla ner suggan. Spola henne med vatten eller blöt ner en filt/jutesäck med kallt vatten och lägg den på henne. Byt ofta! Kan inte suggan kylas ner blir resultatet i värsta fall värmeslag och död.

Vatten till grisar - rekommendationer

Digivande sugga: Behovet är 30 - 40 liter/dygn. Vattenflödet i nippeln ska vara 3-4 liter/minut

Dräktig sugga: Behovet är 10 - 20 liter/dygn. Vattenflödet i nippel ska vara 3-4 liter/minut

Smågris: Behovet är 1 - 5 liter/dygn. Vattenflödet i nippeln ska vara 1 liter/minut 

Slaktgris: Behovet är 4 - 10 liter/dygn. Vattenflödet i nippeln ska vara 3,5 liter/minut 

Iaktta grisarnas beteende vid vattennippeln. Om grisar trängs kan det vara ett tecken på dåligt vattenflöde i nippeln.

Vattenflödet i nipplar kontrolleras lätt med en klocka och ett litermått.  

Skaksjukevirus identifierat

Skaksjuka är ett välkänt fenomen hos nyfödda smågrisar. I drabbade kullar förekommer okontrollerade skakningar i varierande grad.

Skakningarna går i regel över av sig själv efter en tid. Vanligen är det gyltkullar som drabbas. Länge har man misstänkt ett virus som en möjlig orsak, men fram till nu har man inte vetat vilket. Vid den stora veterinärkongressen IPVS i Dublin som hölls i juni, hölls flera föredrag där forskare beskrev att de med hjälp av ny teknik nu lyckats att identifiera ett ”skaksjukevirus”. Viruset är ett så kallat pestivirus som om det smittar gyltan/suggan under dräktigheten passerar moderkakan och ställer till skada i smågrisens nervsystem. Pestivirus förekommer även hos andra djurslag och orsakar till exempel Bovin virusdiarré (BVDV) hos nötkreatur. Forskare i Nederländerna planerar nu att undersöka utbredningen av det identifierade viruset och dess effekt på olika produktionsparametrar.

Afrikansk svinpest

I Estland, Lettland och Litauen har flera hundra fall av Afrikansk svinpest (ASF) hos vildsvin rapporterats under 2016. Detta innebär att smittan är väl etablerad bland vildsvinen i baltstaterna. Däremot har inga nya fall rapporterats hos hushållsgrisar eller i kommersiella besättningar under 2016. Detta tolkas som att insatta bekämpningsåtgärder är effektiva för att hålla smittan borta från tama grisar.

Polen har i år rapporterat 11 fall av Afrikansk svinpest på vildsvin inom ett mycket begränsat område, samma område som de haft sina fall ända sedan det första fallet konstaterades i Polen. Ukraina har också rapporterat spridda fall på grisar under senare tid. Sjukdomsutbrotten har varit i liten skala men spridda över hela landet. Sjukdomen finns också hos tama och vilda grisar på Sardinien. Mer och uppdaterad information om allvarliga, smittsamma sjukdomar (epizootier) och aktuella riskbedömningar finns på länken: Statsepizootologen kommenterar

När det gäller klassisk svinpest hittar Lettland fortfarande, efter utbrottet häromåret, enstaka positiva vildsvin i sin övervakning. Mer info om svinpest finns på länken: Klassisk svinpest

Afrikansk och klassisk svinpest är mycket smittsamma virussjukdomar som kan spridas på många olika sätt. Viktiga smittskyddsregler för grisbesättningar finns på Gård & Djurhälsans hemsida: Smittskydd

Danska SEGES videoinstruktioner

SEGES har i projektet "PattegriseLIV" tagit fram 11 videoinstruktioner för perioden från iordningställande av grisningsavdelningen inför grisning, till den första veckan efter grisning. Syftet är att öka spädgrisöverlevnaden.

Allt passar inte för svenska förhållanden, men någon detalj går alltid att hämta hem.

Videoinstruktionerna hittar du här:

PattegriseLIV

"Gristaxi" - bra eller dåligt?

Gristaxi är ett populärt utryck för flyttning av smågrisar från dag 2 efter grisning och under hela digivningen. Gristaxi ska skiljas från kullutjämning. Kullutjämning är flyttning av smågrisar det första dygnet efter grisning.

Idén med Gristaxi är att storleksortera under digivningen. Syftet är att få jämnare smågrisar vid avvänjning. 

Leder Gristaxi till önskad effekt?

På den nyligen avslutade internationella grisveterinär kongressen (IPVS) redovisade danska SEGES hur smågrisdödligheten påverkades av dels kullutjämning och dels gristaxi, 8611 levande födda smågrisar från 9 integrerade besättningar studerades. Den totala dödligheten fram till avvänjning var 18,3%.

Första dygnet efter grisning flyttades 26 % av grisarna (kullutjämning) och 30 % storlekssorterades (Gristaxi) från dag 2 till dag 20. För smågrisar som kullutjämnades dag 1 minskade dödligheten. Men risken för att dö ökade 2,5 gånger om grisen storlekssorterades dag 2 till 20. Vägde grisen dessutom under 1kg vid födseln, var risken för att dö 6,5 gånger högre.

Smittspridningen mellan kullar minskar och stressen minskar när grisarna slipper ”åka taxi”. Varje gång en liten gris flyttas, stressas tarmen och det tar ungefär 3 veckor innan tarmfloran är ok igen.

Slutsats: Gristaxi ska undvikas!

Seminering av gris

Grundkurs i seminering av gris kommer att hållas på Vreta Kluster, Linköping onsdag den 14 september.

Välkommen med din intresseanmälan: Grundkurs i seminering av gris

Smittsäkrad Besättning Gris - nu igång

Det nya smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris startade officiellt den 1:a juni och är nu igång. Intresset har hittills varit stort och antalet intresseanmälningar ökar för varje dag som går. Vår administratör Anna-Greta jobbar nu för fullt med att lägga upp konton till alla i programmets webbsystem och skicka ut inloggningsuppgifter. Mer information om programmet och dess regler hittar du på www.smittsäkra.se Där kan du också fylla i formuläret för intresseanmälan om du inte redan gjort det.

Vår hemsida - din Kunskapsbank

Gård & Djurhälsan erbjuder både veterinära tjänster och produktionsrådgivningstjänster med djurhälsa, produktion och ekonomi i fokus.

På vår hemsida, www.gardochdjurhalsan.se kan du hitta tjänster och produkter som vi erbjuder dig som grisföretagare och anställd. Där finns också en förteckning över kurser, samt en omfattande kunskapsbank fylld med grisfakta. 

Du är naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss med frågor om din produktion.

Vi på Gård & Djurhälsan Gris önskar alla en riktigt fin Midsommar

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.