Håkans omvärldsspaning
Jag har, som framgick av förra nyhetsbrevet, blivit ombedd att bidra med en omvärldsspaning om en eller flera frågor som är relevanta för regionförbundets verksamhet och/eller för andra verksamheter i länet, i dessa nyhetsbrev.
Omvärldsspaning, eller det mer pretentiösa begreppet omvärldsanalys, har sitt ursprung i den militära underrättelsetjänsten. Syftet var och är något förenklat att försöka förutsäga framtiden. Trots att vi vet att den i princip är oförutsägbar. Ett mer realistiskt syfte är att tillgodogöra sig ny kunskap för att förstå omvärlden och vad som händer i denna och hur den påverkar oss.
Min utgångspunkt är att omvärlden är global. Vi lever på en planet där all information idag är tillgänglig för alla. Mängden information är oändlig. Framtiden blir därför allt svårare att förstå och förutsäga. Samtidigt finns det en risk att vårt tänkande i allt för stor utsträckning präglas av gårdagens händelser och förutsättningar. Det är därför lika viktigt att lära av gammal kunskap, som att lära sig och ta till sig ny sådan. Kunskap är – särskilt i vår urbaniserade och digitala tid – färskvara och måste därför ständigt ifrågasättas och kompletteras med ny, som Per Schlingmann och Kjell A Nordström skriver i Urban Express.
Av citatet ovan framgår indirekt, att Per Schlingmann och Kjell A Nordström anser, att urbaniseringen och digitaliseringen är de två starkaste förändringskrafterna idag. Det är svårt att säga emot. Båda har redan fått stora konsekvenser för utvecklingen i länet och kommer med stor sannolikhet att få så i allt större utsträckning framöver.
Låt mig börja med digitaliseringen, som ytterst innebär att allt är kopierbart. Den kommer få allt större konsekvenser och förändra förutsättningarna för vår arbets-marknad och vårt sätt att leva framöver. Det är ingen tillfällighet att digitaliseringen är den viktigaste frågan på dagordningen för Statsminister Stefan Löfvens innovationsråd.
Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) har gjort en studie av hur den svenska arbetsmarknaden påverkas av datoriseringen och de robotsystem som är på väg att användas i nästan alla branscher. Resultaten av deras studie förtjänas att upprepas.
Minst möjlighet att ersättas är jobb som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandlingar och omtanke om andra människor. Speciallärare och präst är två exempel. I riskzonen finns kassapersonal, försäljare, maskinoperatörer och fotomodeller. Men även många tjänsteyrken påverkas. Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän beräknas 46 % eller 50 000 jobb beröras.
En nyckelfråga är var de nya jobben uppstår. En av slutsatserna i studien är, föga förvånande, att människor med kortare och mindre efterfrågade utbildningar har ett svagare konkurrensläge. En försiktig prognos är, som SSF skriver, att teknikvågen kan leda till en löne- och sysselsättningspress inom många yrken. Men en sådan besvärlig utveckling kan motverkas eller mildras av nödvändiga strukturreformer som leder till flexibla utbildningar, som stödjer nya växande företagen, främjar rörligheten på arbetsmarknaden och underlättar för arbetsgivare att anställa.
