Vissa berättar allt om allting. Vissa berättar ingenting om någonting. Dessa två förhållningsätt skiljer sig väldigt mycket åt, men vilket är bäst?
Det tråkiga svaret är att det skiljer sig åt mellan individer, alla är vi olika. Om det skapar lidande, det vill säga om du är för öppen eller sluten, bör det ske en förändring.
Just nu pågår alpina VM och där blir idrottare intervjuade om hur de tänker och känner. Berättar de allt?
Naturligtvis inte, men det är ändå rätt så öppna. De berättar hur de tänker och känner och hur de vill agera. Ibland mellan de givna svaren kan man ana tendenser av hur personer är och fungerar.
Charlotte Kalla väljer nu inför hemma VM i Falun att inte prata med media. Nyligen kunde man läsa att alla inom media fick samsas om ungefär fem minuter av Charlottes tid. Är hon öppen?
Nja, både och kanske. Det verkar som att hon vågar möta frågorna om nervositeten och pressen. Hon beskriver hur hon trots dessa känslor kommer fokusera på det hon ska göra, nämligen åka skidor. Fort.
Vi alla har inte en vardag där vi pratar med media, utan vi pratar med vänner, arbetskollegor, lagkamrater, fru, man, barn, ja i flera fall flera olika människor.
Men hur öppen ska vi vara?
Många tror vi kan bli betydligt mer öppna än vad de är idag. Det är ok att vara sårbar, inte ha svar på frågor eller till och med att underprestera. Det gör vi alla.
