Linnea berättar: "Som en ung vuxen är det otroligt svårt att navigera i början av det självständiga livet. Det jag upplevde i min barndom lämnade mig med en PTSD-diagnos. Det gjorde att lärdomarna kring att få ihop ett stabilt liv hamnade på paus, då min mentala hälsa behöver stabiliseras. Och det jag kunde ta med mig ifrån mitt familjeliv var vad jag absolut inte skulle göra.
I samband som jag försöker läka och jag börjar på Gyllingen, så får jag någon att fråga om alla “självklarheter”: Vad är trygghet? Vad är hälsosamt? Och hur behåller jag detta?
Mina möten hos vårdcentralen och på PTSD specialisten fick jag tid att bearbeta en händelse. Men det hjälpte inte mig, när mina trauman grundade sig i en hel barndom. Jag var ett upprivet sår med allt på ytan utan skydd. Hade jag blivit släppt själv i det läget vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig. Jag vet bara att mitt läkande inte ens hade börjat. Bara att de sårskorpor jag hade över dessa händelser revs av.
När jag väl fick komma till Gyllingen så kunde jag jobba igenom flera aspekter som sammanställde mitt mående.
Utan stress, utan press att vara läkt nu.
Jag fick även en trygg plats för första gången, en plats där oavsett hur mitt liv spelade ut fanns kvar. Det gav en grund att våga gräva upp alla händelser och titta på dem. För vem klarar att se på sina värsta stunder och vara fullkomligt sårbar utan att veta att något finns där och fångar en?
Jag fick en frihet att jobba med det jag klarade av i stunden. Det har varit otroligt värdefullt att få lära mig om mig själv i samband att jag går från tonåring till vuxen. Att få utforska vad livets alla sidor öppnar till nya frågor, vad som sätter lös nya triggers.
Livet stannar inte upp för att man mår dåligt, och hur du reagerar på dina trauman ser inte likadant ut under 4 år.
Nya aspekter kommer alltid vara en faktor.
Bra och dåliga perioder kommer och går.
För oss som inte har haft stabilitet, är Gyllingen och deras vård ovärderlig.
Jag har kommit så långt i min resa med hjälp av Gyllingens personal. Och jag är övertygad om att många precis som jag behöver dem och behöver tid.
Jag är fortfarande påverkad av mina trauman men efter varje år hos Gyllingen känner jag hur en ny del av mig läker."