Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!

Nr 3 2024

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Att ha en bostad, ett hem, är enligt FN, en av våra mänskliga rättigheter. Ett hem är något mer än bara "tak över huvudet". Det är en plats där man ska kunna känna sig fredad och trygg, en frizon. Ofta är hemmet en plats för vila, återhämtning och gemenskap, men det finns baksidor. En del anhöriga kan uppleva hemmet nästan som ett "fängelse", när de lever tillsammans med en sjuk närstående som de inte kan lämna ensam, inte ens för en kortare stund. För andra är hemmet platsen där man utsätts för hot och våld. Föräldrar kan oroa sig för sina unga vuxna barn med särskilda behov, som inte får den hjälp de behöver för att flytta hemifrån. Andra frågar sig om man får stänga sin dörr för en son eller dotter med missbruk som blivit hemlös. Och hur blir det när  livskamraten, med stort omsorgsbehov, flyttar till ett äldreboende? 

I en lägesrapport för 2024 presenterar Socialstyrelsen aktuell statistik kring äldreomsorgen. Policyn i Sverige idag är att man i möjligaste mån ska bo kvar i sitt ordinära boende så länge som möjligt, trots omfattande omsorgsbehov. Trygghetslarm är den vanligaste första insatsen som beviljas för personer äldre än 65 år. Varje år får cirka 65 000 trygghetslarm. Ungefär två tredjedelar av dem beviljas även andra hemtjänstinsatser samtidigt. Den vanligaste hemtjänstinsatsen för alla är personlig omvårdnad. I oktober 2023 bodde 83 000 personer över 65 år på särskilt boende för äldre (säbo) och 149 800 hade hemtjänst.

Kvinnor är i majoritet bland dem som får hemtjänst eller bor på säbo. Medianåldern vid inflyttning till säbo är 87,5 år för personer utan demenssjukdom. För dem med demenssjukdom är medianåldern 85 år. 

Att ansöka om ett särskilt boende är för många äldre och deras  anhöriga ett svårt beslut. Det har ofta föregåtts av en lång process där anhöriga brottats med skuldkänslor och dåligt samvete för att de inte längre orkar stötta sin närstående. Då det är personer med stora omsorgsbehov som beviljas boende idag, är anhöriga ofta trötta och utmattade i det skede då flytten ska genomföras. Även om man kanske fått vänta på en plats under lång tid, brukar de flesta tycka att det går alldeles för fort när man väl erbjuds en plats. Det är svårt att förbereda sig och sätta sig in i hur det ska bli när man som livskamrater inte längre kan bo under samma tak. Många gånger överraskas man av motstridiga känslor som kan vara svåra att hantera. En fungerande kommunikation och samverkan med boendets personal är A och O för både anhöriga och den som flyttar in. 

Svenskt Demenscentrum har publicerat en skrift, "Möten med anhöriga", som kan användas som ett samtalsstöd av personal i särskilt boende. Den finns att ladda ner eller att beställa kostnadsfritt på www.demenscentrum.se 

Att som ung flytta hemifrån är ett viktigt steg i livet som inte är så enkelt och självklart för alla. Våra anhörigkonsulenter, som möter föräldrar till unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), får ofta ta emot berättelser av anhöriga som har sina vuxna barn boende hemma, utan ekonomisk ersättning och möjlighet att flytta hemifrån.

Riksförbundet Attention bekräftar att för föräldrar till barn med NPF pågår det aktiva föräldraskapet oftast längre än för andra. Övergången från tonårstillvaro till vuxenliv ställer höga krav på förmågor som ungdomarna ofta saknar. Många föräldrar känner en oro inför ungdomens framtid. Insatser som praktikplats, boendestöd, hjälp att planera ekonomi eller extra stöd med studier är sådant som kan hjälpa till, förutsatt att det kommer den unge till del. Katarina A. Sörngård har skrivit boken "Föräldraguiden vid autism och ADHD", som tar upp hur du som förälder vägleder ditt barn från ung till vuxen. Boken är utgiven av Natur & Kulturs förlag. 

Många barn växer upp med missbruk, psykisk ohälsa, våld, allvarlig sjukdom eller dödsfall i familjen. Det finns hög risk för allvarliga konsekvenser som rör barnens hälsa, skolgång och framtida arbetsliv. Barn med sjuka föräldrar upplever inte alltid att hemmet är den trygga plats det borde vara. En sjuk förälder mäktar kanske inte med att ge barnen en fungerande vardag med rutiner och strukturer. Istället kan det bli ombytta roller, där den unga får ta ett alltför stort ansvar för sådant som en förälder vanligtvis gör. Även för syskon till barn med svårigheter kan tiden hemma innebära att de ständigt får förhålla och anpassa sig efter syskonets behov. Det kan vara svårt att få tillräcklig med lugn och ro för läxläsning eller att kunna ta hem kompisar och få vara ifred med dem. Att uppmärksamma barnen och ge dem stöd är viktigt för att förbättra situationen här och nu, och förebygga riskerna för psykisk ohälsa hos dem.

Anhörig- och kunskapscenter erbjuder syskongrupper och Kastanjen, grupper för barn och unga i svåra livssituationer. Vi har också enskilda samtal. Mer information om stödet till barn och unga finns på vår hemsida www.norrkoping.se. 

Socialstyrelsen visar, i en kartläggning över hemlösheten 2023, att en starkt bidragande orsak till hemlöshet är missbruk, skadligt bruk och beroende samt psykisk ohälsa.

På Anhörig- och Kunskapscenter möter vi många anhöriga till närstående med substans-eller spelberoende, där bostadssituationen är mycket problematisk. Det kan handla om att ens vuxna barn är hemlöst, har tackat nej till de erbjudanden om stödboenden som getts och att föräldrarna känt sig tvingade att ta emot sitt vuxna barn. Detta trots pågående missbruk, risk för allvarliga konflikter och den negativa inverkan detta har för övriga familjemedlemmar.

Flera anhöriga beskriver hur avsaknad av en fungerande bostad för ens närstående bidrar till att den egna livssituationen försämras, något som också lyfts i flera studier. De anhöriga som vi möter beskriver motstridiga och svåra känslor som handlar om en upplevd förväntan på att man som anhörig ska låta sin närstående bo hemma, något som skapar vanmakt och frustration. Samtidigt handlar det om den oro, rädsla och skuld som kan bli en del av vardagen om man inte tar emot sin närstående som då tvingas ut i hemlöshet.

På Anhörig- och Kunskapscenter märker vi vilken betydelse det har för anhöriga att det finns en planering, för den närstående, med stödboende efter en avslutad behandlingshems- eller anstaltsvistelse. Likaså vittnar många anhöriga om betydelsen av samarbete med ansvariga inför en hemkomst.