Svenska Unescorådets nyhetsbrev

Den 25 april släppte Unesco den stora jämlikhetsrapporten: Technology on her terms som utvärderar jämställdhet inom alla utbildningsnivåer.

För att uppnå de globala målen till 2030 konstaterar rapporten att utbildning spelar en betydande roll. Men trots framsteg sker förfarande exkludering, särskilt för flickor och unga kvinnor i många delar av världen.

Under de senaste åren har genusperspektivet i utbildning förbättrats, med flickor som generellt presterar lika bra, om inte bättre, än pojkar i skolan. Trots det har jämställdhet i utbildning inte uppnåtts överallt. I vissa regioner, som sub-sahariska Afrika, finns fortfarande en betydande obalans i tillgång till och slutförande av utbildning mellan könen. I Sverige väljer exempelvis män i dubbelt så hög utsträckning STEM-utbildningar än kvinnor. Detta gäller även i Finland och Tyskland.

Rapporten visar även på hur så kallade algoritmdrivna och bildbaserade innehåll kan exponera flickor för olämpligt material som sexuellt innehåll och videor som glorifierar och upprätthåller osunda beteenden eller orealistiska kroppsideal. Denna exponering kan ha särskilt skadliga effekter på flickors psykiska hälsa och kroppsbild och påverka deras möjlighet till utbildning och lärande.

För att övervinna dessa hinder slår rapporten bl.a. fast att länder ska utforma relevanta läroplaner och lärarutbildningar som adresserar könsstereotyper och negativa könsnormer som kan förstärkas genom användningen av teknik, främja kvinnligt ledarskap inom artificiell intelligens, samarbeta med föräldrar för att adressera sociala normer som hindrar flickors frihet och att hålla teknologiföretag ansvariga. Ta gärna del av samtliga förslag på åtgärder i rapporten nedan.

Hur kan man upptäcka vulkanutbrott innan de sker och därigenom rädda männsikoliv? Dr Santiago Arellano, på Chalmers tekniska högskola får nu ett bidrag på ca 60 000 kronor från Unescos IGCP- program (internationella geparksprogrammet) för sin forskning om vulkanobservation.

Nätverket Novac började med ett begränsat antal vulkaner. Idag involverar Novac 23 olika länder, 50 vulkaner och 150 mätinstrument. Novac driver även ett utbildningsprojekt med stöd av Unesco International Geoscience Project. Tekniken bakom metoden är förhållandevis enkel och kostnadseffektiv. Den bygger på att mäta ämnen och molekyler i luften som vulkaner utsöndrar när de är nära ett utbrott. Gaserna som utsöndras kan mätas i både vatten och luft och detta signalerar när magman närmar sig kratern.

- Det är ett slags teleskop som riktas mot himlen som mäter ljus från solen som sprider ut sig i atmosfären. Mängden av ljus som absorberas kan säga hur mycket gas från vulkanen som finns i luften. En signal skickas då i realtid till det lokala vulkanobservatoriet som i sin tur kan utfärda en varning, säger Santiago Arellano.

Arellano berättar även att det inte bara är själva utbrottet, med den förödelse som det lämnar efter sig som är farligt, utan även gaserna i sig som kan ge negativa hälsoeffekter, störa luftrummet för flygtrafik och påverka klimatet.

Tekniken räddade liv vid ett evakueringsarbete i El Salvador

Denna teknik fick en avgörande roll inför evalukeringsarbetet i El Salvador när Novac var nytt som nätverk.

- Personal från Chalmers var på plats för att göra mätningar då det redan hade skett ett jordskalv. Tack vare mätningarna kunde de evakuera området och rädda liv. Sedan dess har det varit två utbrott och observatorierna har anammat Novacs mätteknik och kunnat genomföra fler lyckade evakueringar, säger Arellano.

Arellano berättar att Novac oftast börjar med att inleda ett samarbete med lokala myndigheter och vulkanobservatorier när de etablerar sig på nya platser och i nya länder.

Novac säljer sin utrustning och kunskap till länder som har behov av den, men organisationen är inte  vinstdrivande. Organisationen har ett samarbete med USGS (United States Geological Survey) som har ett program för ekonomiskt stöd till länder med begränsad ekonomi.

- Det finns ingen stabil eller långsiktig finansiering av forskningsprojektet och Novac möter ofta stor okunskap när de söker bidrag. En annan utmaning är jämställdhet. Vulkanövervakning ett mansdominerat område vilket blir ett problem för finansiering då många internationella organisationer kräver en mer jämn könsfördelning för att dela ut forskningsstöd, säger Arellano. 

Geoparker, vulkaner och bosättningar

Unescos geoparker är områden som är utmärkta för sin geologiska mångfald, och i flera geoparker finns aktiva eller historiskt aktiva vulkaner. Två kända exempel är Etna på Sicilinen i Italien och Aso i Japan.

- Inför vulkanutbrott försöker man skydda arkitekturer, historia och kultur. Det är också intressant att lyfta och förstå varför det historiskt sett har funnits så många bosättningar nära vulkaner trots faran, säger Arellano.

Enligt en vetenskaplig artikel publicerad av United States Geological Survey (USGS): Why Do People Live Near Volcanoes, finns det flera skäl till detta. Vulkaniskt material, som lava och aska, bryts ner till näringsrika jordarter när de har svalnat. Denna jord är mycket bördig och lämplig för jordbruk. En annan faktor har att göra med att i vissa samhällen har vulkaner en djup kulturell och religiös betydelse. Människor har historiskt betraktat vulkaner som heliga platser och symboler för högre makter. Turism har i modern tid också varit en orsak till  att människor befinner sig nära vulkaner och dess vackra natur. Utbrottet på Etna 2017, där turister plötsligt befann sig i akut fara, visar på vulkaners oförutsägbarhet och vikten av pålitliga mätmetoder. Den gången klarade sig alla tack vara kompetenta guider.

Unescos bidrag möjliggör utbildning för fler

Tack vare Unescos bidrag kan Novac bjuda in fler personer till en workshop om forskningsresultat och verksamhetsplanering, som annars inte hade haft ekonomiska förutsättningar för att delta. Genom olika Unescosamarbeten har även undervisningsmaterial kunnat tas fram för att sprida kunskap om vulkanövervakning.

I framtiden behövs mer långsiktig finansiering och en utveckling av tekniken för att kunna kombinera markbaserade observationer med satellitobservationer.

- Framöver kommer säkert AI vara en bra hjälp för att sammanställa all data vi samlat in under de gångna 20 åren och upptäcka nya samband som för utvecklingen framåt, avslutar Santiago Arellano.

Kommittén Demokratins röstbärare bildades den 21 mars i syfte att skapa samverkan mellan kulturutövare, forskare och journalister kring gemensamma demokratiutmaningar.

Antalet demokratier i världen är nu tillbaka på 1985 års nivå, enligt den senaste rapporten från V-Dem institutet vid Göteborgs universitet. Idag är världen uppdelad i nästan lika stora delar autokratier (88 st) som demokratier (91 st). Hela 71 procent av världens befolkning lever i autokratier – en ökning med 48 procent under de senaste tio åren.

Kommittén Demokratins röstbärares presidium. Från höger, Tora Holmberg, vice rektor Uppsala universitet, Annika Hamrud, projektledare FOJO, Katarina Renman Claesson, jurist, Konstnärernas riksorganisation, Tove Carlén, jurist, Journalistförbundet. Längst bak: Sverker Lundin, vd Sveriges Unga Akademi, Max Låke, verksamhetsledare Unga Tankar om Musik.

Några av de yrkesgrupper som först känner av när demokratin är på tillbakagång är just forskare, journalister och kulturutövare. De möter ökat hat och fler hot, samt hindras i sin utövning av olika motåtgärder - som stämningar, otillbörlig påverkan och andra hinder för yttrandefriheten. Unesco arbetar aktivt med konstnärlig och akademisk frihet liksom pressfrihet och har publicerat flera rapporter i frågan. I Sverige har samtal mellan grupperna nu lett fram till bildandet av Kommittén demokratins röstbärare.

Lanseringen kommer att äga rum i Almedalen den 25 juni 2024. Cilla Benkö, vd Sveriges Radio och styrelseledamot i EBU, inledningstalar och sedan tar en paneldiskussion upp situationen för yrkesgrupperna och vad de hoppas kunna åstadkomma gemensamt framöver. Svenska Unescorådets tf generalskreterare Karin Stenson deltar i panelen.

I samband med årets pressfrihetsdag uppmärksammade Unesco det ökande hotet mot journalister som rapporterar om klimatförändringar eller miljöfrågor.

I en enkät genomförd av UNESCO och International Federation of Journalists (IFJ) med svar från över 900 journalister framgår att en fjärdedel av de tillfrågade journalisterna har blivit juridiskt attackerade, tex genom förtalsstämningar.

Unescos enkät visar att över 70% av de tillfrågade journalisterna uppgav att de hade blivit utsatta för attacker, hot eller påtryckningar när de rapporterat om miljöfrågor. 60% angav att de hade blivit offer för nättrakasserier och 41% hade upplevt fysiska attacker.

Svenska journalister är inget undantag. SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström vittnar om att hot och hat tillhör hennes arbetsvardag. Erika har speat in en video där hon ger sin syn på problematiken.

Inför den internationella världshavsdagen, World Ocean Day, anordnar den svenska kommittén för FN:s årtionde för havsforskning ett seminarium om havsmedvetenhet, Ocean literacy, i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet.

Den 21 maj annordnar Formas en Agenda 2030 konferens med tema innovation som grund för ett framtidssäkrat samhälle. Där får du bl.a. möjlighet att delta på ett seminarepass med frågeställningar som: vad vet svenskarna om havet och utmaningarna för havsmiljön? och hur kan vi öka denna medvetenhet? 

Fira med Institutet för språk och folkminnen när Sveriges förteckning över immateriella kulturarv växer! Den 30 maj är det dags för en digital inskrivningsceremoni där 13 nya kulturarv kommer att presenteras.

Anslut digitalt via Zoom till ceremonin klockan 16-16.30.

Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen, kommer att inleda ceremonin med ett kort tal. Sedan kommer de 13 nya kulturarven att skrivas in i förteckningen.

Vill du ta del av nyheter från Unesco och Svenska Unescorådets verksamhet oftare? Titta in på vår hemsida: 

Svenska Unescorådet « — Utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation bygger fred

Följ oss på sociala medier!