Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!

Nr 1 2024

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Anhörig- och kunskapscenter vill, som namnet antyder, inte bara vara en mötesplats för anhöriga, utan också ett ställe där de kan inhämta kunskap.

Som anhörig kan frågorna vara många, både om den man stöttar och hjälper, som kring sina egna reaktioner, känslor och behov.

Utbildningarna som vi erbjuder, ger anhöriga verktyg att förändra sitt förhållningssätt och bemötande gentemot sin närstående, vilket i sin tur påverkar den de stöttar och hjälper. För kunskap ger många gånger en ökad känsla av begriplighet och hanterbarhet som också ger trygghet.

Anhöriga har även mycket att lära varandra och inte minst alla dem som arbetar inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Hur ofta efterfrågas egentligen de anhörigas kunskap och erfarenheter av  yrkesverksamma och beslutsfattare? 

Det här nyhetsbrevet ger exempel på hur anhörigas kunskap tagits tillvara i olika sammanhang, samt tips på kurser och utbildningar för anhöriga.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har under många år arbetat med anhörigfrågor och har i sitt uppdrag att inhämta kunskap och sprida den vidare. Under ett tiotal år har Nkaanvänt sig av modellen Blandade lärande nätverk.

Metoden innebär att lokala nätverk med anhöriga, professionella, politiker, representanter från ideella organisationer med flera träffas ett antal gånger för diskussioner kring olika teman.

Varje lokalt nätverk finns också representerat i ett nationellt nätverk med andra kommuner, där man har möjlighet att ta del av varandras diskussioner. I Norrköping samlas vi nu, anhöriga och yrkesverksamma, i ett blandat lärande nätverk, som syftar till att finna vägar för att integrera anhörigperspektivet i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter.

Här är anhörigas erfarenheter och synpunkter en mycket viktig del. Det är ju faktiskt de som är experter på hur det är att vara anhörig. Samtalen i det blandade lärande nätverket ger många värdefulla insikter, som behövs för att utveckla mer anhörigvänliga verksamheter framöver. 

Varför bör jag som medarbetare i hälso- och sjukvård och socialtjänst ha kunskap om hur anhöriga har det? Nära anhöriga är betydelsefulla för de flesta människor. Därför är det viktigt att som medarbetare se den enskilde, i sitt sociala sammanhang. Familj, släkt och vänner påverkas när någon som står dem nära har en sjukdom, skada, funktionsnedsättning eller ett beroende.  Många anhöriga riskerar att själva att drabbas av ohälsa om ansvaret för en närstående blir alltför stort.

Hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande och identifiera personer som riskerar ohälsa. Kommunen har enligt lag skyldighet att ge stöd till anhöriga. Anhöriga kan också ha rätt att ansöka om stöd för egna behov. För att veta vilket stöd anhöriga önskar behöver vi fråga dem och vara beredda att lyssna till dem. Bra frågor kan vara:

På vilket sätt stödjer och hjälper du din närstående idag?
Hur påverkar det dig att göra det?
Vill du ta det ansvar du gör?
Känner du oro för din närstående?
Behöver du stöd för egen del? Vad, i så fall?

I oktober 2023 mottog socialminster Jakob Forssmed narkotikautredningens slutbetänkande "Vi kan bättre"! från utredaren Thomas Lindén. I detta föreslås att regeringen ger Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) ett särskilt uppdrag att arbeta med kunskap kring anhöriga till personer med skadligt bruk eller beroende. I dialoger med anhöriga och anhörigorganisationer har utredaren tagit del av de brister och behov man upplever. Där lyfts att anhöriga ofta tvingas axla en roll som koordinatorer, för att samhällets vård och stöd till personen med missbruk, inte fungerar. 

Anhöriga beskriver också ett behov av att få bättre kunskap om vad skadligt bruk eller beroende innebär, liksom hur både den närstående och det sociala nätverket påverkas av sjukdomen och förloppet, exempelvis risken för återfall.

Regeringen föreslås att inkludera anhöriga till personer med skadligt bruk eller beroende i den nationella anhörigstrategin. Likaså att genomföra Folkhälsomyndighetens förslag om att inrätta en nationell stödlinje med kostnadsfritt och tillgängligt rådgivande stöd riktat till bland annat anhöriga. 

I en enkätundersökning som riksförbundet Attention* gjort bland sina medlemmar, framkom en dyster bild av de anhörigas situation.

4 600 anhöriga besvarade enkäten, som visar att anhöriga betalar ett högt pris i form av sämre hälsa, ekonomi och arbetssituation. Många anhöriga är oroliga för vad som ska ske den dag de inte längre finns med eller orkar kämpa för sin närstående. 

Anhörigskapet påverkar både deras fysiska och psykiska hälsa negativt. Sömnsvårigheter, stressutlöst värk, nedstämdhet, depression, ångest och utmattning lyfts fram. Föräldrar med egen diagnos tenderar att må sämre än de utan diagnos.

Det viktigaste stödet för anhöriga är att den närstående får rätt hjälp och stöd, men 60 procent uppger att de också behöver stöd för egen del. Av dem som tagit emot stöd är hälften nöjda med stödet. Vanligt stöd man efterfrågar är hjälp i vårdkontakter, ekonomisk kompensation samt eget samtalsstöd. 

*Attention sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Anhörig- och kunskapscenter erbjuder kontinuerligt kurser och mindre föreläsningar för anhöriga. Återkommande utbildningar, som har stor efterfrågan, är CRAFT, helgkurser som riktar sig till anhöriga till personer med missbruk eller beroende, samt anhörigutbildningar kring demens. Återkommande är också grupper för anhöriga kring psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Varje termin erbjuds anhöriga också ett antal så kallade tematräffar med olika innehåll, där man får lyssna till ett föredrag och sedan har möjlighet att delta i en efterföljande diskussion och frågestund. Under våren 2024 har vi två tematräffar planerade; en om bemötande vid demenssjukdom samt en träff om stress och återhämtning.