Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!

Nr 4 2023

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Anhörigas insatser är samhällsbärande och ofta en förutsättning för att människor ska få hjälp och stöd när livet blir svårt på olika sätt. Forskning visar att mer än 1 miljon vuxna, i Sverige idag, ger insatser till sina närstående. Till dessa kommer alla anhöriga som lever nära någon med beroende eller missbruk och minderåriga barn och unga, som växer upp i familjer med sjuka föräldrar eller syskon med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa.

150 000 anhöriga/år går ner i arbetstid eller slutar arbeta helt på grund av sitt anhörigskap. Det får givetvis ekonomiska konsekvenser för dem. Man räknar med att anhörigas kostnader uppgår till 152 miljarder kronor/ år, främst beroende på förlorad arbetsinkomst. Anhörigas insatser beräknas spara cirka 194 miljarder varje år åt samhället, vilket motsvarar kostnaderna för 375 000 underskötersketjänster. För att underlätta för anhöriga behövs ett vidgat anhörigperspektiv, där anhörigas behov av delaktighet och information beaktas, samt att deras insatser inte tas för givna. 

I april 2022 antog regeringen en nationell anhörigstrategi i syfte att utveckla anhörigperspektivet på olika nivåer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Samtidigt fick Socialstyrelsen uppdraget att ta fram ett kunskapsstöd för detta. Anhörigperspektiv innebär ett förhållningssätt som behöver integreras i hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens alla verksamheter om det ska ge ett resultat. Det nu färdiga kunskapsstödet beskriver grundläggande principer och förutsättningar för att integrera anhörigperspektivet och riktar sig till arbetsgivare, beslutsfattare och chefer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst men även till strateger, handläggare, utredare, läkare, sjuksköterskor och övrig vård- och omsorgspersonal. 

Vad ett anhörigperspektiv i praktiken innebär skiljer sig åt mellan olika verksamheter men grundläggande är att chefer och medarbetare:

• ser och lyssnar på den anhörige
• håller den anhörige informerad om den enskildes hälsa, vård och omsorg, under förutsättning att den enskilde ger sitt samtycke och att den anhörige vill vara delaktig
• har kännedom om vilket stöd eller vilken vård som den anhörige ger och vad anhörigskapet innebär för den anhörige
• tar tillvara på den anhöriges kunskaper och erfarenheter
• uppmärksammar den anhöriges eget behov av stöd

Det är alltså viktigt att alla som möter enskilda och anhöriga i sitt arbete ser anhörigperspektivet som en del av sitt uppdrag. Det är inte säkert att människor identifierar sig som anhöriga eller är medvetna om sitt behov av stöd. För många kan tröskeln att själv be om stöd vara hög. 

Förutsättningarna för anhöriga att stötta närstående kan också förändras över tid, därför är det av vikt att frågor om frivillighet återkommer i dialogen med anhöriga. När anhöriga ofrivilligt ger vård och stöd innebär det ofta stora risker för anhörigas hälsa vilket också får konsekvenser för den enskilde.

Socialstyrelsen har även tagit fram ett kunskapsstöd som är tänkt att vara ett stöd för handläggare inom socialtjänsten i arbetet med att utveckla anhörigperspektivet. I materialet finns bland annat frågor som handläggaren kan använda sig av för att uppmärksamma och involvera anhöriga i sitt arbete. Kunskapsstödet riktar sig även till beslutsfattare, chefer, strateger och utredare inom socialtjänsten.