Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!

Nr 3 2023

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete gällande anhörigstöd kommunalt, regionalt och nationellt. Den nationella anhörigstrategin, som antogs i april 2022, lägger stor vikt vid att alla, som möter anhöriga i sin verksamhet, förbättrar anhörigperspektivet och ökar sin anhörigkompetens. Nationellt kartläggs vilket slags stöd som är hjälpsamt för anhöriga och  metoder och instrument för utvärdering utvecklas. I Norrköping har vi, i en enkät under våren, frågat anhöriga om deras upplevelser av stödsamtalen de haft med våra anhörigkonsulenter. Det är ett sätt för oss att kvalitetssäkra vår verksamhet på Anhörig- och kunskapscenter. Första veckan i oktober är det nationell anhörigdag. I detta nyhetsbrev berättar vi också om hur vi vill uppmärksamma anhöriga lite extra då. 

I ett pressmeddelande den 9 juni 2023 tillkännagavs att regeringen vill analysera och få förslag på hur stödet till anhöriga till personer som är långvarigt eller kortvarigt allvarligt sjuka, och till barn, som är anhöriga, ska stärkas. Nu tillsätts en utredning som ska komma med sådana förslag. Det är, före detta departementsrådet på Socialdepartementet, Gunilla Malmborg som fått uppdraget. Hon har även varit utredare i LSS- och Hjälpmedelsutredningarna och har, enligt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, en stor kompetens och kunskap om anhörigfrågor. 

Sedan flera år tillbaka finns ett nationellt nätverk för anhörigkonsulenter med representanter från Sveriges samtliga län. I nära samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Socialstyrelsen görs ett kontinuerligt arbete för att utveckla anhörigstödet i hela Sverige. Målet är att stödet som erbjuds ska vara evidensbaserat och mer likvärdigt över hela landet. Nationellt finns ett tiotal pågående arbetsgrupper som bland annat arbetar med anhörigperspektiv i "god och nära vård", implementering av den nationella anhörigstrategin, digitala anhöriggrupper och föreläsningar, marknadsföring samt kompetensutveckling för anhörigkonsulenter. 

Enligt socialtjänstlagen är alla kommuner i Sverige skyldiga att erbjuda anhöriga stöd. I lagtexten finns inte uttalat vilket stöd som ska ges, utan varje enskild kommun avgör på vilket sätt socialnämnden svarar upp mot lagstiftningen. Det gör att anhörigstödet kan skilja sig från kommun till kommun. I Östergötland finns tretton kommuner som alla erbjuder anhörigstöd. I de mindre kommunerna är anhörigkonsulenternas tjänster ofta delade och konsulenterna kan ha andra arbetsuppgifter utöver stödet till anhöriga. I Östergötland finns fyra kommuner som har anhörigcenter. Det är Finspång, Linköping, Motala och Norrköping. Det kan också variera vilka målgrupper av anhöriga som erbjuds stöd, beroende på vilket uppdrag anhörigkonsulenterna har. Inte heller alla kommuner har stöd för barn och ungdomar som är anhöriga. I Norrköping finns sju heltidsanställda anhörigkonsulenter som arbetar mot anhöriga till personer som har långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruk och beroende. Vi ger också stöd till barn och ungdomar. 

Under våren 2023 har Anhörig- och kunskapscenter genomfört en enkätundersökning kring anhörigas upplevelser av stödjande samtal. Enkäten delades ut till alla anhöriga, över 18 år, som hade enskilda samtal med anhörigkonsulenterna under tiden 1 mars till 30 april. Totalt 62 anhöriga besvarade enkäten. Av dem var majoriteten, 58 procent, i åldern 31 till 64 år, medan 40 procent var över 65 år. 71 procent av respondenterna hade haft två eller flera samtal, när de besvarade enkäten. Samtliga upplevde att de fått ta upp det som de tyckt vara viktigt i samtalen, även frågor av känslig natur. Så gott som alla angav att de också fått information och kunskap om sitt anhörigskap.

Samtalen uppgavs påverka anhörigskapet. Drygt 40 procent upplevde att deras sätt att bemöta och kommunicera med sin närstående förbättrats. Även den egna synen på  anhörigskapet hade förändrats: "Jag förstår nu vad det innebär att vara anhörig och vad jag har för ansvar" (citat från enkätens kommentarer).

Av enkätsvaren att döma upplevde drygt hälften förbättringar när det gällde sin egen hälsa och livskvalitet. Även den egna återhämtningen hade fått ta större plats hos 60 procent av de svarande: "Har börjat prioritera mig och mitt mående" (citat).