Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!
I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.


✦ TEMA ✦
Anhörigskap och ekonomi


Merparten av alla anhöriga som ger anhörigomsorg är i förvärvsaktiv ålder. Nedskärningar och förändringar som gjorts inom offentlig vård och omsorg ger  effekter för anhöriga. Kvinnor drabbas mer än män av anhörigomsorgens negativa verkningar.

Både i Sverige och internationellt sett är sambandet mellan en ökad anhörigomsorg och ett minskat deltagande i arbetslivet starkt. Det får konsekvenser för anhöriga, inte minst kvinnor, vars ekonomi ofta drabbas. En minskad inkomst under arbetslivet medför på längre sikt också en lägre pension. Som anhörig är det inte ovanligt att ställas i situationer som på olika sätt berör den personliga ekonomin. Det vill vi sätta fokus på i detta nummer av Anhörigperspektivet.


Svårt att kombinera yrkesliv med anhörigskap

Riksförbundet Attention genomförde under mars 2019 en enkätstudie bland sina medlemmar. Enkäten riktade sig till anhöriga med barn (små som stora) med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar såsom ADHD/ADD, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och/eller språkstörning. 

Läs rapporten där föräldrar berättar om hur deras yrkesliv påverkas av att skolan inte fungerar för barnet, Rapport anhörigenkät 2019


Fångad i fattigdom

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), utlovar ett liv som alla andra med goda levnadsvillkor. Riksförbundet FUB belyser i sin kartläggning, Fångad i fattigdom, den ekonomiska situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Kartläggningen visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning som är beroende av ersättning från socialförsäkringssystemet kan gå minus flera tusen kronor varje månad. 

Här kan du läsa kartläggningen i sin helhet, Fångad i fattigdom 2020


Beroendeproblematik och ekonomi

”Beroendeproblematik leder i de flesta fall både till relationsmässiga och ekonomiska bekymmer” säger anhörigkonsulent Anders Jensen utifrån sin erfarenhet av samtal med anhöriga till personer med beroende. ”De flesta typer av beroende kräver just pengar. En person med spelberoende är ständigt på jakt efter att vinna tillbaka spelpengar som hen tidigare förlorat. En person med drogberoende behöver pengar till alkohol och droger. En person beroende av shopping kan inte begränsa sina inköp. Den personliga ekonomin blir naturligtvis lidande och risken för skuldsättning är stor”.

Anders berättar att många anhöriga tar upp just den här frågan kring pengar och ekonomi. De kan fråga sig om de ska gå in och betala sin sons skulder eller hjälpa dottern som ligger efter med hyran att betala den. Erfarenheten är också att det är många anhöriga som själva fått skulder eller har satt sig i en svår ekonomisk knipa på grund av att de velat hjälpa. Att vilja hjälpa någon annan är en fin egenskap men i dessa sammanhang leder det ofta till att det inte riktigt får den effekt som efterlängtas. Istället kommer det ofta mer krav på pengar, ännu mera skulder som ska betalas tillbaka och så vidare. Just rädslan för vad det får för konsekvenser för den närstående är det som många anhöriga beskriver som jobbigast. Vad händer om de inte betalar knarkskulden?

”Jag skulle önska att det fanns ett enkelt svar på den frågan, men tyvärr gör det inte det” avslutar Anders. ”Jag tycker man ska ställa sig två frågor:

  • Vad händer ifall  jag inte betalar skulderna på kort och lång sikt?
  • Vad händer ifall  jag betalar skulderna på kort och lång sikt?”

Oro för ekonomin

Oro för den personliga ekonomin är något som  inverkar på anhörigas livskvalitet. I vilken mån ekonomin påverkas beror på livssituationen, vilken relation man har, om man bor tillsammans eller ej samt hur omfattande hjälpbehovet hos den närstående är. Vanliga utgifter i en omsorgssituation är kostnader för läkarbesök och behandling, sjukresor, vård på sjukhus, dagsjukvård, hjälpmedel, medicin, färdtjänst, trygghetslarm, hemtjänst, mat och eventuell specialkost.

Trots de subventioneringar samhället erbjuder när det gäller hälso- och sjukvård, läkemedel och kommunala stödinsatser är det vanligt att ekonomin försämras för anhöriga till personer med mer eller mindre omfattande omsorgsbehov. Anhörigkonsulent Britt Eriksson har samtal med anhöriga som kan ha funderingar om vilka ekonomiska konsekvenser det

kommer att få för dem om de ansöker om olika hjälpinsatser:

”Det är väl tyvärr så att risken för en försämrad ekonomi kan vara en betydande faktor när man överväger att ansöka om hjälp. Även om exempelvis avgiften för hemtjänst är inkomstprövad så finns det de som drar sig för kostnaden. Insatsernas kvalitet spelar naturligtvis roll om man tycker att hjälpen är värd sitt pris. Det förekommer också att anhöriga väntar in i det längsta med att ansöka om annat boende för en svårt sjuk livspartner,  just för att de, rent ekonomiskt sett, tror sig ha svårt att ha råd att bo kvar i sin bostad när den närstående flyttar. Anhöriga kan också reagera på kostnaden ett särskilt boende för med sig som, trots möjligheten att ansöka om bostadstillägg med mera, kan innebära en stor utgiftspost.”

På kommunens hemsida finns bra information för dig som undrar över avgifter för hemsjukvård, hemtjänst, korttidsboende och särskilt boende. Där kan du också ladda ner e-tjänstblanketten som du ska fylla i för att kunna räkna ut din avgift: Avgifter för vård och omsorg


Att hantera någon annans ekonomi

Många anhöriga som hjälper och stöttar en närstående kan förr eller senare hamna i en situation då den närstående inte längre har förmågan att sköta sin ekonomi på egen hand. Då är det viktigt att veta vad man får och kan göra som anhörig, för att hjälpa till med exempelvis löpande betalningar och andra bankärenden. Framtidsfullmakt, anhörigbehörighet, god man och förvaltare är begrepp som man kan komma i kontakt med då.

Svenska Bankföreningen och Sveriges Kommuner och Regioner har gett ut en informationsbroschyr där du kan få svar på de vanligaste frågorna: du hittar den här


När pengarna inte räcker till…

Att bli av med jobbet, att vara långtidssjukskriven, att bli utförsäkrad... Alla kan hamna i ekonomiska svårigheter eller vara i en situation då ekonomin behöver ses över. Många anhöriga kan leva med stor oro över en närstående som har svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Då är det bra att veta att hjälp finns att få av kommunens  budgetrådgivare. Tillsammans med den som behöver stöd, kan de se över vilka prioriteringar personen behöver göra för att komma tillrätta med sin ansträngda ekonomi. Är personen i en situation där hen har svårt att betala sina skulder erbjuds rådgivning kring hur man kan gå tillväga. Budget- och skuldrådgivningen är kostnadsfri och rådgivarna har tystnadsplikt.

Du kan komma i kontakt med budget- och skuldrådgivningen genom att ringa tel.011-15 00 00 eller via e-post: skuldsaneringen@norrkoping.se


Digital träffpunkt

På grund av pandemin har vardagen förändrats på olika sätt för oss alla. Många anhöriga upplever hur en redan ansträngd situation förvärrats på grund av att man blivit mer isolerad hemma. Aktiviteter, som tidigare inneburit återhämtning och påfyllning av energi, har ställts in. Fysiska möten med nära och kära, som i vanliga fall kan innebära ett stöd, har minskat i omfattning. För många äldre är kommunernas träffpunkter ett värdefullt inslag i vardagslivet. Ett sammanhang som det är viktigt att få delta i.

Träffpunkterna har varit stängda länge, men nu erbjuder kommunen en ny träffpunkt i digital form. Den digitala träffpunkten kommer att fungera som ett komplement till de andra träffpunkterna och fortsätta att drivas när de öppnar upp igen. Den digitala träffpunkten hittar du på Norrköpings kommun hemsida. Där kommer du att möta personal som arbetar på de fysiska träffpunkterna runt om i Norrköping. Träffpunkten uppdateras kontinuerligt med filmade inslag i form av hälsningar, gymnastikövningar, frågesport, baktips med mera. Du hittar den digitala träffpunkten här


Anhöriga och covid-19 

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) gör just nu en kartläggning av hur covid-19-pandemin har påverkat anhöriga. De är tacksamma om du som ger vård, hjälp eller stöd till en närstående kan svara på enkäten. Genom att göra det hjälper du dem i arbetet med att belysa anhörigas situation. Här hittar du en länk till enkäten.


På gång på Anhörig- och kunskapscenter

Folkhälsomyndighetens rekommendationer gör att vi i skrivande stund inte tar emot fysiska besök på Anhörig- och kunskapscenter. Vi kan ändå erbjuda stödsamtal via telefon eller Skype om så önskas. Så tveka inte att höra av dig om du har behov av att samtala med någon om din situation som anhörig, tel.011-15 54 30 eller via e-post: anhorigstod@norrkoping.se

Trots den rådande situationen planerar vi för vårterminens olika aktiviteter. En del anhöriggrupper, utbildningar och tematräffar kommer vi att kunna erbjuda digitalt om läget kräver det. Håll dig uppdaterad genom vår hemsida där vi kontinuerligt lägger ut information om våra olika programpunkter. Där finns också möjlighet att anmäla intresse till  grupper och utbildningar. Tyvärr kan vi inte erbjuda ett skriftligt program under vårterminen.

Mer information om aktiviteter och anmälan finns på vår hemsida www.norrkoping.se/anhorigcenter.


God Jul och Gott Nytt År!

önskar 

Anhörig- och kunskapscenter


Besök vår hemsida

Börja prenumerera

Anhörig- och kunskapscenter finns till för dig som hjälper, stöttar eller känner oro för en närstående och själv behöver stöd för att orka. Vi vänder oss till alla anhöriga oavsett ålder.

Telefon: 011-15 54 30

E-post: anhorigstod@norrkoping.se

Adress: Anhörig- och kunskapscenter, Drottninggatan 32, 602 24 Norrköping

Länk till program för hösten 2020

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.